De vinner och förlorar när Metsä ställer om
Varsel i Husum – storsatsning i Mariestad ”Extra orolig”
Lönegapet på pappersbruken är större än någonsin
Publicerad 2026-07-24, 04:00 Uppdaterad 2026-07-23, 17:08
Gapet mellan högst och lägst betalda pappersbruk har aldrig varit större. Enligt den första statistiken som Pappers själv sammanställt är skillnaden över 15 000 kronor.
Swedpaper utanför Gävle toppar löneligan medan Mondi i Örebro halkar efter.
I många år samlade Dagens Arbete in lönestatistik från bruken runt om i landet. Nu har Pappers börjat sköta statistiken själva. Det är ombudsmannen Conny Nilsson som fått på sitt bord att samla in lönerna.
De färskaste siffrorna är från 2024. Eftersom det är första året med Pappers egna siffror är Conny Nilsson försiktig med att dra för stora växlar i jämförelsen med DA:s tidigare kartläggning. Det kan skilja någonstans i vilka siffror man rapporterar in och hur.
Men trots vissa frågetecken går det att dra några slutsatser.
Till exempel är det fortsatt samma bruk som ligger i topp: Swedpaper, Väja och Vaggeryd håller avståndet till övriga i löneligan.
– Historiskt har de tre legat i toppen så länge jag känner till, säger Conny Nilsson.
2024 var också första gången som två bruk passerade en genomsnittslön på 40 000 kronor i månaden: Swedpaper i Gävle (43 863 kronor) och Mondi Dynäs
i Väja utanför Kramfors (40 700 kronor).
Vilket fått dem att öka avståndet i kronor till de övriga.
Skillnaden mellan dem som tjänar mest och dem som tjänar minst ökar.
Avståndet mellan högsta och lägsta snittlönen i förbundet 2024 var 14 858 kronor i månaden. 2023 var skillnaden 9 123 kronor. Det betyder att skillnaden
mellan bruken ökat med 5 735 kronor i månaden.
– Om man redan har en hög lön eller låg lön så påverkar det ju. Och det vi ser är ju att medellönen ökar något mer än medianlönen, säger Conny Nilsson.
Medellönen steg med 4,0 procent medan medianlönen steg 3,8 procent. Det indikerar det att de högsta lönerna drar iväg snabbare än resten.
– Det är ju på små nivåer men leder ändå till att de högsta lönerna antingen ökar snabbt eller att de lägsta lönerna utvecklas väldigt svagt, säger Conny Nilsson.
Pappersbranschen går lite bättre än övriga arbetsmarknaden konstaterar han.
– Man skulle ha 3,3 procent enligt riksavtalet, och medellönerna stiger med 4 procent. Eller 3,8 när man tittar på medianen. Så de har ju ökat med 0,7 procent i förhållande till märket, och det är ju intressant, tycker jag.
Skiljer över 15 000 mellan bäst och sämst betalda bruken
Löneskillnaderna är som störst inom 3-skiftskontinuerliga arbeten. Mellan det bäst betalda bruket (Karskär Swedpaper) och det lägst betalda (Pauliström) skiljde det 15 520 kronor i månaden, en ökning av gapet med 4 260 kronor sedan 2023.
Jag ljuger om jag säger att jag inte blev väldigt chockad när första lönen kom. Man går ju från att leva på CSN till att få en riktig lön.
För Linn Englund, som fick jobb på Swedpaper direkt efter gymnasiet, blev lönen på bruket en överraskning.
– Jag ljuger om jag säger att jag inte blev väldigt chockad när första lönen kom. Man går ju från att leva på CSN till att få en riktig lön. Det var ganska stor skillnad, säger hon.
Nu har hon arbetat tre år på bruket och hennes lön har höjts med ökande ansvar.
– Jag går upp i lönetrappan ju mer jag har lärt mig. Jag får ungefär 45 000 kronor i månaden innan skatt.
”För varje steg blir det mer konkurrens om pengarna”
Ett bruk som återkommande hamnar i botten är Mondi i Örebro. Men några enkla sätt att komma ikapp de högbetalda bruken ser inte Håkan Andersson
i avdelningsstyrelsen.
Håkan Andersson menar att en viktig förklaring är verksamhetens förutsättningar. Till skillnad från de stora pappersbruken tillverkar Mondi inte själva papperet.
– Vi konverterar bara papper. De stora bruken gör ju papperet, men tjänar mycket mer på det. Vi köper in papper och lägger plast på, och se
dan går det vidare. För varje steg blir det mer konkurrens om pengarna, säger han.
Under de senaste avtalsrörelserna har löneskillnaderna inom Pappers ökat. Högre procentsatser på redan höga löner har gjort att avståndet mellan toppen och botten vuxit.
– Det är klart att det är ett problem. Men det är också svårt att jämföra olika bruk. Alla har olika förutsättningar, säger Håkan Andersson.
Håkan Andersson ser inga enkla lösningar på hur man jämnar ut skillnaderna genom centrala avtal.
– Jag vet inte riktigt vad man skulle kunna göra. Det är nog väldigt svårt.
Men han tycker att företagen behöver förstå att konkurrensen om arbetskraften hårdnar.
– Det är inte så lätt att få tag på kompetent folk. Om det finns de som sitter och kör truck på ett lager och tjänar bättre än vad vi gör, då är det ju lönerna man måste konkurrera med.
Inför nästa avtalsrörelse tror han att medlemmarnas viktigaste fråga är tydlig.
– Det brukar alltid vara lönen, säger han.
På bruket i Rottneros toppar man löneligan för dagtid. Något som man gjort länge.
Jerry Sohlberg är avdelningsordförande på bruket och lyfter fram ett gott förhandlingsklimat som nyckeln.
– Vi har alltid haft en bra relation och bra förhandlingsmöjligheter. Det är aldrig någon som har ställt sig på tvären hos arbetsgivaren och det har vi kommit långt med. Nu senast fick vi upp beredskapsersättningen nästan 20 procent, säger han.
Bruket tillhör massa CTMP. Och trots tuffa tider, med stora uppsägningar förra våren, upplever inte Jerry det som att det råder något svårt förhandlingsklimat.
– Vi har varit duktiga på att visa vad folk gör och hur mycket tid och energi folk lägger ner och det känner vi att företaget lyssnat på.
Att just Rottneros toppar listan över daglöner förvånar inte Jerry Sohlberg.
– Vi har haft bra förståelse att dagtidarna här gör otroligt mycket. En elektriker är ju inte bara elektriker utan också automationare, instrumentare och så där. En mekaniker är inte bara mekaniker utan även beredare. All vår dagtidspersonal gör ju otroligt mycket och det är värt någonting.
Historiskt har man arbetat med målet att alla ska ha så lika hög slutlön som möjligt, enligt Jerry Sohlberg.
– En liter mjölk kostar lika mycket för alla människor. Du som går skift ska ha ungefär samma lön som dagtid. Fast med OB då. Så har vi alltid tänkt här, säger Jerry Sohlberg.
Men inför nästa löneförhandling tror han att det kommer läggas lite extra fokus på dem som går skift.
– Där har vi halkat efter lite. Vi har ett fast OB som är lite låg egentligen. OB:n är ju till för att du jobbar.
– I år känns det också bra. Även om vi inte tjänar speciellt med pengar och sådär så är vi överens om att vi kör fokus på skiftgående och försöker se till att de kommer upp lite.
Josef Molin, Janna Ayres
