De vinner och förlorar när Metsä ställer om
Varsel i Husum – storsatsning i Mariestad ”Extra orolig”
Publicerad 2026-07-23, 04:00 Uppdaterad 2026-07-22, 15:57
Varsel, uppsägningar, sommarstängda bruk. Det ser minst sagt tungt ut för svensk massa- och pappersindustri.
Men det finns trots allt ljusglimtar i mörkret, enligt Conny Nilsson, samhällspolitisk ombudsman på Pappers.
Det senaste året har varit ett av de värsta för massa- och pappersindustrin historiskt enligt Conny Nilsson.
– Jag har i alla fall inte varit med om något liknande på mina 20 år på förbundet, säger han.

Närmare tusen personer har varslats om uppsägning det senaste året. Nu senast riskerar upp till 80 personer bli av med jobbet när Stora Enso Skutskär lägger ner en fiberlinje på grund av bristande lönsamhet.
Precis som Skogsindustrin ser Pappers Trumptullarna, transportkostnader och konkurrensen från Kina tillsammans med den stärkta svenska kronan som orsak till det tuffa läget.
Men i stort handlar krisen om bristen på råvaror, menar Conny Nilsson. Det ryska invasionskriget i Ukraina 2022 ledde till ett tapp på tio miljoner kubik skogsmassa för svensk industri.
Och EU:s naturrestaureringsförordning, som kom 2024, kan minska tillgången med ytterligare åtta miljoner kubikmeter skog.
EU-lagen kräver att minst 20 procent av unionens land- och havsområden ska restaureras till 2030. För att stoppa artutdöende, stärka biologisk mångfald och hjälpa klimatanpassningen.
1,6 miljoner hektar skog planeras att avsättas för svensk del.
– Det motsvarar 10 procent av det vi använder i branschen årligen. Så det där är ju ett jättestort hot på sikt.
Läs också

✓”Utmaningarna framåt fortsätter”
De koncerner som har allra bäst förutsättningar att klara krisen är Holmen och SCA. Båda två är koncerner som äger egen skog.
– När råvarutillgången utsätts för press är det en stor tillgång att äga egen skog, säger Conny Nilsson.
Men även de bruken har utmaningar. I februari skrev DA om Holmen Braviken som precis som Stora Enso och Billerud tvingas införa produktionsstopp på flera av sina bruk i sommar. En unik åtgärd enligt Conny Nilsson.
– Vi hade väl ett eller två kanske förra sommaren. Men nu verkar det vara fler och det har vi inte upplevt på bra länge, att man har produktionsstopp på grund av orderbist. Det är ju verkligen ett hot framöver, säger han.
En annan utmaning för pappersbranschen är det förändade regelverket kring utsläppsrätter, som DA skrev om i nr 2.
– I Europa använder man fossilt i processen till 66 procent där vi använder mindre än 5 procent. Ligger man lägre än 5 procent får man inga utsläppsrätter att sälja.
Enligt regelverk har EU-länderna möjlighet att införa ett stöd för att kompensera den konkurrensutsatta industrin. 16 länder, inklusive Norge, har valt att göra så. Men den svenska regeringen låter de 40-tal svenska bruk som drabbats stå för den indirekta kostnaden på en dryg miljard.
Läs också

✓Affärerna går trögt ✓”Det här håller inte längre” ✓Pappersbrukets lösning – för att slippa varsel
Pappersindustrin verkar på en global utsatt konkurrensmarknad och måste hela tiden vara på tå. I snitt har man förlorat runt 2,4 procent arbetstillfällen varje år på grund av strukturomvandling och rationaliseringar, enligt Conny Nilsson.
– Men med nuvarande varselsiffror ser vi en minskning på 8–9 procent, det är historiskt höga tal, säger Conny Nilsson.
Finns det några produktionsområden som går bättre?
– Mjukpapper behöver vi ju ständigt. Så där går det väl inte riktigt lika dåligt. Men det är rätt tufft överallt.
Men trots ett tufft läge för branschen nu är inte allt bara mörker när man blickar in i framtiden.
– En del av bolagen jobbar mycket på att utveckla nya produkter, som kan stödja branschens utveckling. Man hittar nya områden eller ersätter produkter av plast.
Det ser vi som positivt. Att det fortsatt finns en vilja att investera i anläggningar och jobba med att utveckla nya produkter, säger Conny Nilsson.