Industriarbetarnas tidning

Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.

Vi höll ihop och tog vårt ansvar

27 april, 2023

Skrivet av

Krönika Nu är det upp till regering, riksbank och direktörer att göra sin del, så vi snabbt kan komma tillbaka till ett läge där vi kan få mer pengar i plånboken, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Den 31 mars blev nya kollektivavtal färdiga för de flesta av GS medlemmar. Förhandlingarna har återigen ägt rum i en väldigt osäker omvärld. Förra gången kastade pandemin en skugga över förhandlingarna, den här gången var det den höga inflationen.

När vi nu ser resultatet, 4,1 procent plus 3,3 procent i löneökningar i två-åriga avtal, ska vi ha historien i åtanke. Den fackliga ingången har redan från början varit att teckna avtal som inte spär på inflationen. Det är en lärdom vi drog från 90-talets kompensationskarusell som ledde till luft i medlemmarnas plånböcker.

Många utomstående betraktare har följt industrins förhandlingar med stort intresse just för att de nya avtalen är en viktig faktor för hur inflationen kan utvecklas framöver. En sådan betraktare är Riksbanken som står beredd med ytterligare räntehöjningar om inte prisökningarna mattas av.

Den fackliga utgångspunkten har varit glasklar. I svåra tider ska de som har det svårast få lite mer.

Frågan om Sveriges löntagare kan gå ur den här avtalsperioden med reallöneökningar ligger nu i andras händer. Vi utgår från att andra aktörer i samhället bidrar till att få ner inflationen på samma sätt som nu Sveriges löntagare gjort. Vi förväntar oss nämligen att regering, riksbank, direktörer och inte minst
livsmedelshandeln kvitterar den insats som löntagarna gjort i årets avtalsrörelse. Då kan vi förhållandevis snabbt komma tillbaka till ett läge där kommande avtal kan leverera mer pengar i plånboken.

Bortsett från löneökningsnivåerna lyckades vi med två satsningar som vi skakat hand med övriga LO-förbund om. Både en riktad satsning till avtalsområden med lågt löneläge och en extra satsning på att höja minimilönerna i de avtal som behöver det. Båda dessa satsningar har varit svårsmälta piller för våra motparter och satt hårt inne i förhandlingarna. Den fackliga utgångspunkten har varit glasklar. I svåra tider ska de som har det svårast få lite mer.

I övrigt får vi inte glömma bort att vi lyckats hålla borta alla de försämringar som arbetsgivarna krävt i förhandlingarna. Kampen om makten på arbetsplatsen sker oftast i skuggan av dragkampen om löneökningarna. Det är dock ett faktum att varje förhandling om nya kollektivavtal är en kamp om vilket inflytande som arbetstagarna ska ha på sin arbetsplats.

Det är svårt att värdera avtal bara någon vecka efter deras tillkomst eftersom det är så många andra faktorer som påverkar utfallet. En sak är dock säker: Utan det engagemang och den mobilisering som GS organisation uppbådat hade resultatet blivit sämre. Utan det pepp, tryck och den trygghet som våra förhandlingsdelegationer stått för hade resultatet också blivit sämre.

Vår styrka är vår gemenskap! 

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

The reCAPTCHA verification period has expired. Please reload the page.

Du kanske också vill läsa…

En magisk gräns spräcktes – men osäkerheten består

En magisk gräns spräcktes – men osäkerheten består

Vi kan komma överens – även när det blåser kallt. Kanske är det det viktigaste budskapet från både fack och arbetsgivare, skriver Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

”Tar vi inte strid för löner och rättigheter är facket förlorat”

”Tar vi inte strid för löner och rättigheter är facket förlorat”

Om arbetarna ska betala för samhällets kriser medan facken tittar på är rörelsen förlorad. Då måste vi bygga något nytt, skriver industrarbetaren Andreas Köhler.

Det är nu vi måste sätta ner foten

Det är nu vi måste sätta ner foten

Ojämlikheten är tillbaka på 1930-talets nivå och skär rakt igenom den svenska arbetarklassen, skriver tre yrkesarbetare inom LO.

Det blev bästa möjliga avtal

Det blev bästa möjliga avtal

Reallöneökningar är vårt självklara mål. Med det här avtalet kan vi nå dit redan nästa år, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Dags att tacka nej, direktörer!

Dags att tacka nej, direktörer!

Vi stod emot kraven på inskränkt makt, men löneökningarna kommer inte att motsvara kostnadsökningarna. Nu är det arbetsgivarnas tur att ta ansvar för sina löner och bonusar, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Vår framgång hänger på ditt stöd

Vår framgång hänger på ditt stöd

Att förhandla om avtal är en maktkamp och det går inte att vara neutral. Krasst uttryckt: den som inte är med i facket stöttar arbetsgivaren, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

”Gapet är lika stort som på 1930-talet”

”Gapet är lika stort som på 1930-talet”

Har vi arbetare verkligen haft reallöneökningar de senaste 25 åren, när vi räknar rätt, och tar med inflationen på tillgångar, som boende och aktier?, skriver grafikern Bertil Mårtensson.

Att vara stötdämparen i systemet

Att vara stötdämparen i systemet

När inflationen ökar är det helt okej för hyresvärdar, butiker, restauranger och fan och hans moster att höja priserna. Då justerar de ju bara priserna för inflationen. Men så fort arbetarna vill ha löner därefter ropas det hejvilt om att det vore oansvarigt, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

Kris i byggbranschen

Så gick det för arbetarna som fick gå från husfabriken

Så gick det för arbetarna som fick gå från husfabriken

Osäkerheten på marknaden gör att återstarten för K2A Trähus skjuts på framtiden.