Larmet: Byggdynamit kan användas i terrordåd
24 augusti, 2023 - 14:07
Skrivet av Johanna Edström
Risken för terrordåd har ökat i Sverige. Nu varnar experter för stora brister med säkerheten kring sprängmedel.
– Sprängmedel är terroristernas favoritvapen. Därför är det angeläget att få stopp på stölderna av byggdynamit, säger Bo Janzon, tidigare sprängmedelsexpert på FOI.
Mer än ett halvt ton dynamit och knappt 800 sprängkapslar har stulits från byggarbetsplatser i Sverige de senaste fem åren. Det visar Dagens Arbetes granskning. Dynamiten har påträffats i bomber och hos kriminella.
Den 18 augusti höjdes terrorhotnivån i Sverige efter att Säkerhetspolisen bedömt att risken för terrordåd har ökat.
– Sprängmedel är terroristernas favoritvapen. Därför är det angeläget att få stopp på stölderna av byggdynamit, sprängkapslar och övrigt sprängmedel. Och att se över säkerheten kring hanteringen, säger Bo Janzon.
Dagens Arbete har tidigare berättat om flera brister i lagar och kontroller som gör det möjligt för kriminella att lätt komma över sprängmedel. Transporter och kvittering av sprängmedel är särskilt sårbart. Något som även Dagens Nyheter uppmärksammat efter DA:s granskning.
– Leverantörer kräver varken att id- eller sprängkort visas upp. Det är helt fel, så borde det inte få vara. Det gör att sprängmedlet är alltför enkelt för terrorister att komma över, säger Bo Janzon.
Även branschen har länge flaggat för brister i hanteringen av sprängmedel. I Dagens Arbetes granskning i våras sa Jan Johansson, Bergsprängningsentreprenörernas förening (BEF), så här:
– Det som bekymrar mig mest med att civilt sprängmedel stjäls är att det inte bara att det kan läcka till personer som spränger i trapphus utan till dem som sysslar med terrorverksamhet.
Som ett led i att försöka förhindra att kriminella kommer över sprängmedel skärptes lagen om brandfarliga och explosiva varor (LBE) 2021. Skärpningen innebär att alla personer som ska hantera sprängmedel på en arbetsplats ska genomgå en lämplighetsprövning som bland annat innefattar en bakgrundskontroll.
Men chaufförer som transporterar sprängmedel omfattas inte av LBE och behöver därför inte genomgå någon lämplighetsprövning eller bakgrundskontroll. De svarar under en annan lag, Lagen om transport av farligt gods, som bygger på internationella överenskommelser.
– Det innebär att det är väldigt komplicerat att få till någon ändring eller skärpning. Det kräver samsyn från flera länder och problemen med stöld av sprängmedel är i mångt och mycket ett svenskt problem, säger Rolf Weinander, handläggare på enheten för hantering av explosiva varor på MSB.
Ett annat led i att försöka få kontroll över sprängmedelshanteringen är att MSB fått i uppdrag av regeringen att ta fram ett nationellt register. I det ska myndigheter kunna se vilka företag som har rätt att hantera sprängmedel.
Men det är inte tillräckligt, menar Bo Janzon.
– I flera år har vi konstaterat att det finns stora säkerhetsproblem med hanteringen. Än har ingen dött. Men det har bara varit tur, säger Bo Janzon.
Läs också
Beslutet som banade väg för sprängdåden
Ansvaret för sprängmedel flyttades från Polisen till kommunerna för 13 år sedan. Varningar kom från flera håll, men ändringen klubbades ändå igenom i riksdagen. Nu växer kritiken.
Läs också
Kommunerna: ”Vi mäktar inte med”
Vi hinner inte och vi kan inte. Kommuner slår larm om att de inte klarar av att kontrollera om sprängmedel kommer på drift.
Läs också
Sprängkort dras inte in för dömda brottslingar
Personer som dömts för grova brott får inte sitt sprängkort indraget. Dagens Arbetes granskning visar att de som ansvarar för sprängkorten inte får veta om någon döms för brott.