Sverige anmält efter utvisning av fackligt aktiv – riskerar att fängslas i Belarus

Fackligt aktiva Ala Tsvirko från Belarus nekas uppehållstillstånd. Därmed bryter Sverige mot en FN-resolution, menar LO, TCO och Saco, som har rapporterat händelsen till ILO.

I dagarna måste Ala Tsvirko från Belarus lämna Sverige. Återvänder hon till sitt hemland är hon säker på att hon kommer att gripas och fängslas, berättar hon för tidningen Kollega.

Utvisningsbeslutet är ett brott mot den resolution som FN-organet ILO tog i somras, menar LO, TCO och Saco. I resolutionen slår ILO fast att fackligt aktiva och personer som jobbar för mänskliga rättigheter utsätts för kränkningar och förföljelse i Belarus. Samtliga länder uppmanas att försäkra sig om att ingen som riskerar detta ska avvisas till Belarus. LO, TCO och Saco har nu rapporterat till ILO att Sverige inte respekterar resolutionen.

– Det återstår att se vilken effekt vårt brev får. Som medlemmar i ILO har vi förbundit oss att följa de konventioner vi har skrivit under och ratificerat, säger Cyrene Martinsson Waern, ombudsman på LO:s internationella enhet.

I somras, efter att ILO antog sin resolution, uppmärksammades Migrationsverket på situationen i Belarus. I ett mejl till myndigheten skrev LO, TCO och Saco bland annat att ”Det är utomordentligt viktigt att Migrationsverket har en djup kunskap och stor insikt om situationen för fackligt aktiva i dessa fackföreningar i Belarus och om deras utsatthet för regimens förföljelser. Enskilda fackliga företrädare riskerar sina liv och sin hälsa genom att vara fackligt verksamma i landet. Det är också angeläget att verket agerar utifrån denna kunskap i sin handläggning av enskilda ärenden.”

Både Migrationsverket och Migrationsdomstolen har avslagit Ala Tsvirkos ansökan om uppehållstillstånd. Migrationsverket skriver att det snarare är civila aktiviteter på arbetsplatsen än hennes politiska uppfattning som lett till repressalier i hemlandet. I sitt avslag skriver domstolen att de inte ifrågasätter att Ala Tsvirko har varit fackligt aktiv på sin arbetsplats och senare politiskt engagerad. Men att de uppgifter och dokument som lagts fram tyder på att hon inte haft så hög och profilerad position i fackföreningen att hon skulle väcka myndigheternas intresse om hon återvänder. De skriver också att det saknas handlingar som stöder att hon är efterlyst, misstänkt eller åtalad för brott i hemlandet. En av nämndemännen var dock skiljaktig och ansåg att hon skulle beviljas tidsbegränsat uppehållstillstånd.

När man står upp för någras rättigheter så är det en politisk handling. Regeringen i Belarus har uttalat att enligt dem är facklig aktivism extremism.

Cyrene Waern, ombudsman på INT, enheten för internationella frågor på LO.

Ala Tsvirkos ärende överklagades till Migrationsöverdomstolen. I överklagandet står bland annat att Ala Tsvirko och tre fackliga kollegor är misstänkta och utreds för brott som organisering av strejk, uppmaning till förbjuden politisk aktivitet och störning i arbetet på arbetsplatsen. En person har dömts till fem års fängelse, en annan till fyra år och sex månader. Den tredje flydde till Polen och har fått uppehållstillstånd där.

I september meddelade Migrationsöverdomstolen att de inte ger prövningstillstånd och därmed ligger Migrationsdomstolens dom fast.

– Det är helt oförsvarligt att göra som man gjort. Man får en känsla av okunskap hos Migrationsverket när man menar att det inte är politisk aktivitet att vara facklig aktivist när ILO som är ett FN-organ just har slagit fast att det är det, säger Cyrene Martinsson Waern.

– När man står upp för någras rättigheter så är det en politisk handling. Regeringen i Belarus har uttalat att enligt dem är facklig aktivism extremism.

Det var efter det senaste valet i Belarus 2020 som Ala Tsvirko och många andra engagerade sig fackligt och politiskt. Inför valet hoppades många att oppositionens ledare Svetlana Tichanovskaja skulle segra och att president Alexander Lukasjenko skulle förlora makten efter 26 år. När valresultatet visade på ännu en storseger för den sittande presidenten utbröt omfattande protester, demonstrationer och strejker vid stora arbetsplatser. Regimen svarade brutalt med att fängsla och misshandla de som visade sitt missnöje med valfusket. Många förlorade också sina jobb, eftersom en stor andel av bolagen ägs av staten och det statliga facket inte stod på de anställdas sida.

Ala Tsvirko var en av alla som deltog i protesterna och även startade en ny oberoende fackförening. Efter ett par månader tvingades hon säga upp sig själv från lastbilsfabriken där hon jobbade, annars skulle flera av hennes kollegor avskedas, berättar hon i tidningen Kollega. Hon fortsatte sitt fackliga arbete hemifrån, men när ordföranden i fackföreningen greps och KGB sökte även henne bestämde sig Ala Tsvirko för att fly. I samband med det greps och misshandlades hennes man.

Enligt människorättsorganisationen Viasna finns närmare 1 500 politiska fångar i Belarus i dagsläget. I juli 2022 förbjöds och upplöstes alla oberoende fackliga organisationer i landet. Ett 40-tal fackligt aktiva har fängslats och dömts till upp till 15 års fängelse.

LO har bjudit in Migrationsverkets generaldirektör för ett möte med LO:s ordförande Susanna Gideonsson. Tillsammans med den internationella fackliga organisationen ITUC har LO, TCO och Saco i dag också bett ILO:s generaldirektör att uppmana Sveriges regering att implementera resolutionen enligt sommarens överenskommelse i ILO.

Uppdatering: Den 13 oktober kunde tidningen Arbetsvärlden rapportera att Ala Tsvirko och henne dotter fått visum till Polen och att de kommer att pröva hennes asylärende.

Läs också

Arbetarna som flytt Belarus – redo att protestera igen

Folket i Belarus slogs för att störta diktatorn Lukasjenko. Med Putins hjälp behöll han makten. Nu ger Lukasjenko sitt stöd till den ryska presidenten i kriget mot Ukraina, och folket i Belarus straffas igen.

Marie Edholm