DA sonderar terrängen – vem tar över LO-klubban: ”Nej, det är inte aktuellt”

LO:s ordförande Susanna Gideonsson avgår efter bara fyra år på posten. Det säger hon i en intervju med DN. Nu är frågan: Vem tar över?

Redan i höstas stod det klart att tre av fyra personer i LO:s styrelse kommer bytas ut vid nästa kongress, i mitten av maj i år. Nu meddelar även den fjärde, organisationens ordförande Susanna Gideonsson, att hon inte ställer upp för omval. Efter bara fyra år på posten.

– Den enkla anledningen är att 2023 var ett riktigt skitår på det personliga planet. Flera nära släktingar och vänner dog. Under julhelgerna frågade jag mig om jag verkligen skulle orka jobba så intensivt som det krävs i fyra år till, säger hon till DN.

I och med Gideonssons besked behöver LO:s kongress välja en helt ny ledning. Inte heller förste vice ordföranden Therese Guovelin och avtalssekreteraren Torbjörn Johansson ställer upp för omval.

– Jag har stor respekt för beslutet. Susanna Gideonsson har gjort ett bra jobb som LO-ordförande i en turbulent tid. Från IF Metalls sida hade vi gärna sett att hon hade varit kvar. Vi ser att det hade varit fördelaktigt med kontinuitet i ledningen, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson till Dagens Arbete.

Är det du som tar över?

– Nej, det tror jag inte. Men det är verkligen såhär, att om vi vill ha ett starkt LO och en bra ledning så måste alla förbund vara beredda att nominera personer eller låta sig bli nominerade. Så jag utesluter det inte, men jag ser det inte som att det är på tapeten.

Vilka frågor hoppas du att Gideonssons efterträdare driver?

– Den stora, stora frågan som LO behöver fortsätta jobba med, det är klimatomställningen. Den gröna omställningen påverkar alla LO-förbunds medlemmar. Där behöver vi vara med och få plats. Och i Europafrågorna.

Vad förväntar ni er av en ny ordförande?

– En efterträdare bör ha en bra kännedom om LO-förbunden och medlemmarnas villkor på en stundtals tuff arbetsmarknad. Gärna någon med bakgrund i en förbundsledning.

En annan som sitter i IF Metalls förbundsledning och som på senare tid synts flitigt i media är förbundets avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä. Men han vill inte kommentera den snart vakanta ordförandeposten.

”Jag håller mig till avtalsfrågorna”, svarar han i ett meddelande.

”En speciell utmaning”

LO:s 14 medlemsförbund har nu en dryg vecka på sig att komma med inspel om en helt ny ledning. Det handlar om att tillsätta ett helt nytt lag, säger GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

– Det här kommer blir en speciell utmaning eftersom hela ledningen ska återbesättas. Det kommer blir ett litet pussel att lägga för medlemsförbunden, säger han.

Träindustriarbetareförbundet har historiskt sett så gott som prenumererat på posten. Är det dags igen?

– Det tror jag inte. Det där har givetvis att göra med den historiska kontexten. Idag finns bara 14 medlemsförbund, så man kan inte dra några slutsatser av historien.

Kommer du kandidera?

– Nej, det är inte aktuellt.

Vilka frågor hoppas du att nästa ordförande driver?

– Jag kan inte nämna någon specifik fråga, men det är naturligtvis viktigt att LO tar plats i debatten. Det är arbetarnas samlade röst som ska höras – och den ska höras mycket, säger Per-Olof Sjöö.

Pappers för litet

Inte heller Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson tänker kandidera.

– Nej, svarar han kort.

Pappers är helt enkelt ett för litet förbund, säger han. 13 000 medlemmar väger lätt i jämförelse med Kommunals en halv miljon medlemmar, och IF Metalls drygt 300 000.

– Det är egentligen alltid dags för någon i Pappers i LO:s ledning, men jag kommer aldrig få frågan och jag tror inte att någon kommer ställa upp heller. Det är inget konstigt så det är inte med någon bitterhet jag säger det. Vi är ett av de minsta förbunden och vi tillhör inte heller någon av allianserna 6F eller Facken inom industrin.

De fyra år som har varit sammanfattar han som stormiga.

– När Gideonsson kom in pågick ju förhandlingarna runt trygghets- och omställningsavtal, som sen blev huvudavtal. Det var ganska stökigt får man ju säga. Sen var det pandemi och uppskjutna förhandlingar i avtalsrörelsen, och så har vi frågan om minimilöner på EU-nivå. Så det har fasiken inte varit lätta fyra år. Det har nog varit tufft, säger Pontus Georgsson.

– Nu ska vi se till att välja fyra personer till ledningen som är bra på att samarbeta och som drar åt samma håll, lägger han till.

Adam Daver