Kravet som ska locka rätt utländsk arbetskraft: 34 200 kronor i månaden

Regeringen vill locka hit mer kvalificerad arbetskraft, men färre till låglönebranscher. Utredningen som lämnades över till regeringen under torsdagen föreslår bland annat ett höjt lönekrav, men har redan fått kritik från näringslivet.

I november förra året infördes ett nytt krav om god försörjning för arbetskraftsinvandrare, vilket innebär att de måste ha en lön på minst 80 procent av medianlönen i Sverige, det vill säga 27 360 kronor. Krav på arbetstillstånd gäller endast arbetskraft som kommer från tredje land, alltså utanför EU.

Samtidigt har en utredning som den förra regeringen tillsatte om behovsprövad arbetskraftsinvandring pågått. För ett år sedan ändrades uppdraget och utredaren skulle i stället ta fram förslag på åtgärder för att skärpa villkoren för arbetskraftsinvandringen i låglöneyrken, men underlätta för kvalificerad arbetskraft att komma till Sverige och arbeta.

Under torsdagseftermiddagen lämnade utredaren Ann-Jeanette Eriksson över utredningen till migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M). I utredningen föreslås att inkomstkravet för arbetstillstånd ska höjas till medianlönen, vilket i år skulle betyda 34 200 kronor.

Undantag kan ges vid arbetskraftsbrist

Men regeringen ska genom föreskrifter kunna ge undantag för yrkesgrupper där det riskerar att uppstå arbetskraftsbrist. För dessa yrken ska lönen vara minst i nivå med lägsta lön i kollektivavtal eller praxis för yrket eller branschen. Det är Migrationsverket, som i samråd med Arbetsförmedlingen, ska ta fram förslag på yrken som ska undantas av regeringen. Fack och arbetsgivare ska få tillfälle att yttra sig.

Andra yrkesgrupper ska i stället kunna uteslutas från möjligheten att beviljas arbetstillstånd.

– Det är för att motverka missbruket av regelverket kring arbetskraftsinvandring, sade Ann-Jeanette Eriksson under pressträffen.

I hennes uppdrag har det ingått att föreslå yrkesgrupper som inledningsvis ska uteslutas. Hon föreslår personliga assistenter och bärplockare, där det finns problem kopplat till arbetskraftsinvandring, till exempel missförhållanden för de anställda men även organiserad brottslighet och bedrägerier.

Säsongsanställda går inte under samma regelverk som annan arbetskraftsinvandring och har än så länge inte omfattats av det högre lönekravet. Men utredaren föreslår att kravet på inkomst för att säsongsanställda ska få arbetstillstånd höjs från dagens 13 000 kronor till kollektivavtalens lägsta nivå eller praxis för yrket eller branschen. Samtidigt ska en säsongsanställning kunna vara i nio månader i stället för dagens sex månader.

Vi behöver säkerställa att även yrkesarbetare kan arbeta här. Det är långt ifrån låglönejobb det handlar om,

Maria Rosendahl näringspolitisk chef Teknikföretagen.

Arbetsgivarna är kritiska

De första reaktionerna från näringslivet har delvis varit kritiska. Teknikföretagen skriver i ett pressmeddelande att den nya lönenivån är bekymmersam.

– Det är problematiskt eftersom ingenjörer och forskare inte bygger fabriker på egen hand utan vi behöver säkerställa att även yrkesarbetare kan arbeta här. Det är långt ifrån låglönejobb det handlar om, säger näringspolitiska chefen Maria Rosendahl i pressmeddelandet.

De möjliga undantagen för bristyrken riskerar att bli ett lapptäcke som inte speglar företagens kompetensbehov, befarar hon.

– Det är betydligt mer komplext att definiera yrken och regionala skillnader i verkligheten än i statistikens kolumner. Att upprätta yrkeslistor och att organisera ansökningsförfarandet därefter skulle innebära administrativt krångel.

Även arbetsgivarorganisationen Gröna arbetsgivare riktar kritik mot flera av förslagen.

– Att regeringen nu slår mot lantbruk och skogsbruk samtidigt som man pratar om ökad självförsörjningsgrad och grön omställning är en ekvation som inte alls går ihop, säger vd Lena-Liisa Tengblad i ett pressmeddelande.

Forskare omfattas inte

Industriarbetsgivarna befarar att svensk basindustri kommer att få stora problem med rekrytering av arbetskraft som inte går att få tag på i Sverige och andra EU-länder. Organisationens vd Per Hidesten är i ett pressmeddelande också kritisk till att regeringen genom lönegolvet lägger sig i svensk lönebildning.

– Förslaget är lönedrivande och riskerar ge kraftigt höjda arbetskraftskostnader. Det skadar vår konkurrenskraft. 

Andra länder går i motsatt riktning, skriver de.

– I Tyskland och Finland, till exempel, vidtar regeringen åtgärder för att underlätta för rekrytering från tredje land.

I regeringens uppdrag ingick också att främja högkvalificerad arbetskraftsinvandring. Bland annat ska det så kallade EU-blåkortet, som kan ges till högskoleutbildade som får erbjudande om ett högkvalificerat arbete, förlängas från två till fyra år. Forskare och nyexaminerade studenter ska inte heller omfattas av det högre lönekravet under den första tiden i jobb. Läkare och sjuksköterskor med utländsk examen ska i väntan på svensk legitimation inte heller behöva en lön högre än kollektivavtalsnivå för att få arbetstillstånd för andra yrken.

Regeringen skickar nu utredningen på remiss innan en proposition lämnas till riksdagen. De nya reglerna ska införas den 1 juni 2025.

Marie Edholm