Dan är fackombud – och kandiderar för SD
Kartläggning visar: SD-politiker företräder IF Metall Arbetsplatser riskerar att stå utan ombud "Vill de peta mig går jag ur direkt"
Publicerad 2024-04-09, 05:00
Åren med tvåprocentiga löneökningar är över. Nu siktar IF Metall på att landa på över tre procent kommande år.

– Så här ett år innan avtalsrörelsen är utgångsläget väldigt bra. Vi ser att den nedväxling vi gjorde från 2013, den tiden är över. Vi gör bedömningen att vi kommer att ha råd med högre löneökningar framöver och tror att löneökningstakten kommer att ligga på över tre procent, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.
Med undantag för senaste avtalet, som tecknades under en vår med inflation på över sju procent, har löneökningstakten sedan 2013 skvalpat kring två procent. Skälet att siktet nu ställs in på att landa över tre procent bygger på flera saker, enligt Veli-Pekka Säikkälä.
Sedan 2017 har svensk export ökat mer än övriga exportmarknader, och svenska industriföretag har därmed tagit marknadsandelar. Samtidigt har löneökningstakten de senaste åren varit lägre än i andra västeuropeiska länder som exempelvis Tyskland. Dessutom gör svenska företag historiskt höga vinster.
– Så ser det ut ett år före vi ska träffa avtal. Så vi har ett väldigt bra utgångsläge just nu, säger han.
Han understryker dock att både pandemin 2020 och finanskrisen 2008 har visat att bilden snabbt kan förändras.
Teknikföretagens förhandlingschef Tomas Undin säger till TT att han är förvånad över att ditt utspel kommer nu, med ett helt år innan avtalet går ut. Vad är din kommentar till det?
– Oftast är det arbetsgivaren som brukar gå ut i medierna och sätta sin bild ett år innan avtalen gick ut. Nu fick jag frågan av TT hur jag ser på läget så den här gången fick vi sätta bilden först.
Avtalet som tecknades i april förra året låg avsevärt högre än tidigare år: 4,1 procent i april 2023 och 3,3 procent i april i år. Men med den höga inflationen har det ändå inneburit två års reallönesänkningar och ovisst utgångsläge för i år.
Är det här något som bör kompenseras i framtida krav?
– Nej. Man kan inte kompensera sig för kompensationens skull. Energipriserna är en sak som gjort att inflationen blev så hög. Det är inte så att lönsamheten för företagen blir bättre bara för att energipriserna går upp.
Veli-Pekka Säikkälä pekar på att det, med undantag för 2011 och de senaste två åren, blivit reallönehöjningar. Samt att de alltid förhållit sig till Riksbankens inflationsmål, även när inflationen var långt under två procent har det varit IF Metalls utgångspunkt för löneökningarna.
– Även när inflationen var hög så höll vi fast vid det. Man får utgå från vad som är möjligt. Och det är det vi ser nu, ett år före avtalsrörelsen att det finns ett större utrymme för löneökningar framöver, säger han.
Jo tjena!
Vi kommer väl att få 3%, på två år..
Avgå alla!
Senaste avtalet var ett steg framåt. Procenten i sig är inte problemet, vad som behövs är att lägsta individgarantin ska vara så pass hög som möjligt så att arbetsgivarna har så liten pottpeng som möjligt att styra över.
Som det har varit tidigare år så har varje individ genererat runt 600-900 kr till potten men individgarantin legat på runt 300kr. Vilket innebär att arbetsgivaren kunnat kontrollera 300-600kr och verkstadsklubbarna kan inte göra annat än att se så allt går rätt till enligt den ”omoderna” löneprincipen.
Ja, löneprinciperna måste tydliggöras rejält.