Tom orkar inte jobba till 67 – planerar sälja huset: ”Knäna känns mest”
Hur ska industriarbetare orka ett längre arbetsliv? ”Politikerna borde testa våra jobb”
Publicerad 2025-05-13, 16:25
Det polska hissbolaget Meron stämmer IF Metall efter att ha vägrat betala tjänstepensioner för sina arbetare i Sverige – något som ingår i kollektivavtalet. Fallet kan få stora konsekvenser och liknas vid det beryktade Laval-målet.
Här kan du lyssna på en AI-genererad uppläsning av artikeln:
Konflikten mellan IF Metall och det polska hissbolaget Meron Tadeusz Meronk handlar om utstationeringsavtal – ett slags förenklat kollektivavtal för utländska arbetstagare som under begränsad tid jobbar i Sverige.
IF Metall har krävt att det polska bolaget tecknar just ett sådant avtal. Det skulle innebära att bolaget innefattas i ett försäkringsavtal, vilket även betyder att de ska betala tjänstepension enligt svenska nivåer.
Men det polska företaget vägrar – och stämmer nu IF Metall i Arbetsdomstolen, vilket nyhetsbrevet EU och Arbetsrätt var först med att rapportera.

Meron menar att de betalar motsvarande försäkringar i Polen, och yrkar dessutom på att det enligt EU-rätten bör räcka med att arbetstagare har ett jämförbart försäkrings- och tjänstepensionspaket i sitt hemland.
I bolagets stämningsansökan menar de att IF Metall hotat med att utnyttja den fackliga vetorätten mot bolaget. Ett veto som skulle kunna innebära att det polska bolagets nuvarande huvudentreprenör inte längre kan anlita dem för jobb i Sverige. För att behålla sin kund skrev Meron till sist under avtalet – men stämde samtidigt IF Metall.
Vetorätten, som finns med i medbestämmandelagen, gör det möjligt för facket att förbjuda arbetsgivare att anlita entreprenörer som exempelvis bryter mot kollektivavtal.
Om ett bolag kan bevisa att de betalar tjänstepension och försäkringar i hemlandet, kan undantag kring utstationeringsavtalet göras. Det skriver försäkringsbolaget Fora till Arbetsvärlden. Det framgår dock inte av stämningsansökan om det polska bolaget Meron har gjort detta, men de uppger att de redovisat sina försäkringar och avtal i hemlandet.
Det polska bolaget, tillsammans med sina svenska advokater, har krävt ett stort skadestånd och yrkar på att domstolen ska slå fast att facket använt sig av olovliga stridsåtgärder i enlighet med EU-rätten. De vill heller inte att bolaget ska behöva betala tjänstepensioner och försäkringar i Sverige, skriver Arbetsvärlden.
IF Metalls förbundsjurist Ellinor Gudmundsson säger till Arbetsvärlden att förbundet arbetar med att skriva ett svaromål till Arbetsdomstolen.
– De menar att vi har vidtagit en otillåten stridsåtgärd, och att vi gjort detta för ett innehåll i avtalet som de menar strider mot vad man kan kräva vid utstationering av arbetskraft. Vi jobbar med att skriva ett svaromål till Arbetsdomstolen, och vi kommer bemöta stämningen där.
En vinst för det polska bolaget i Arbetsdomstolen kan göra det svårt för facken att i framtiden kräva tjänstepensioner för utländsk arbetskraft enligt det svenska regelverket, skriver Arbetsvärlden.
Kerstin Ahlberg, jurist och redaktör för nyhetsbrevet EU & Arbetsrätt, skriver till Arbetsvärlden att det för det polska bolaget ”förefaller det vara en principsak att komma åt den fackliga vetorätten”.
Hon skriver att målet har ”likheter med det beryktade Laval-målet som fick omvälvande konsekvenser i de nordiska länderna”. Den så kallade Laval-domen som försvårade för fackförbund i EU att vidta stridsåtgärder mot utländska företag.
Senast 23 maj ska IF Metall ha lämnat sitt svar till Arbetsdomstolen.
2007 uppstod en rättsligt konflikt mellan det lettiska företaget Laval un partneri och byggnadsarbetarförbundet. Något som kom att förändra det fackliga arbetets framtid, och försvåra löne- och anställningsvillkor i kollektivavtal.
EU-domstolen slog tillslut fast i målet att det för facken inte är tillåtet att använda sig av stridsåtgärder för att få utländska företag att ansluta sig till kollektivavtal mer förmånliga än de som finns i utstationeringsdirektivet.
Innan domen tog man i Sverige förgivet att utländska arbetstagare som var utstationerade i landet tillämpade svenska kollektivavtal, och att det var tillåtet för facken att vidta stridsåtgärder för att få arbetsgivare att skriva under på kollektivavtalen.
Men allt det förändrades efter Laval-målet. Efter domen upprättade svenska fackförbund specifika utstationeringsavtal som bygger på minimivillkoren i de vanliga kollektivavtalen. Att vidta stridsåtgärder är tillåtet i de fall där utländska företag inte skriver på, så länge det följer utstationeringsdirektivet.
Källa: Arbeidsliv i norden, arbetets marknad.