Förbundsstyrelsens petning står fast
Petad revisor anklagas för sekretessbrott Fråntas fackliga uppdrag
Alexandra, 28, gör sågen säkrare – efter dödsolyckan staplas virket annorlunda
Publicerad 2025-08-04, 05:00 Uppdaterad 2025-08-05, 11:29
Sommaren 2022 omkom en truckförare när staplat virke plötsligt föll på ett sågverk i södra Sverige. Dödsolyckan blev en väckarklocka. För att undvika liknande olyckor har Norra Timber tagit tag i säkerhetsarbetet.
Med ena knät i marken sitter 28 åriga Alexandra Kryger på huk inne i förvaringsmagasinet på sågverket Sävar Såg, utanför Umeå. Hon doppar sin pensel i en målarburk med röd färg, lyfter upp den och snurrar den ett varv så att den sista överblivna färgen droppar tillbaka ner i burken. Sedan övergår hon till att måla änden av träsparren intill henne lika röd som burken med färg.
– Det är för att den ska synas bättre. Vi målar för att sätta en gräns för hur långt ut vi får stapla virket i och med rasrisken, säger hon.
Vaknade upp under virkeshögen: ”Blev svart”
Det knarrar och knäpper från det inplastade virket som vilar längre in i magasinet. Det är inte mycket som skiljer detta virke åt från det som dödade en truckförare och allvarligt skadade en lastbilschaufför för två år sedan, på sågverket Södra Wood i Orrefors i Södra Sverige.
Till SVT Småland har lastbilschauffören berättat om vad som hände den varma junidagen 2022, när han väntade på att truckföraren skulle komma tillbaka med fraktsedlar.
– Jag var helt svartklädd. 20 meter från lastbilen stod det virke staplat som såg stabilt ut, så jag ställde mig i skuggan där. Så kommer lastarchauffören med papperna, så jag skriver på papperna sedan blir det bara svart, säger han.
Lastbilschauffören vaknade upp under virkeshögen som hade rasat och fick åka till sjukhus med alvarliga skador. Truckföraren avled.
Markerade gångbanor och rödmålade sparrar
En oberoende händelseutredning kunde inte visa exakt vad som orsakat raset. Men den konstaterade att stapeln hade placerats så att träsparrarna under inte täckte dess bredd. En av sparrarna hade också varit i dåligt skick. Ifall den gick sönder innan och orsakade raset eller gick sönder av raset gick inte att avgöra.
Som DA tidigare berättat fick Södra Skogsägarna böta rekordsumman 14 miljoner kronor efter dödsolyckan. De införde också nya säkerhetsrutiner på sina sågverk. Men dödsolyckan blev inte bara en ögonöppnare för Södra Skogsägarna. Även andra sågverk i Sverige har tagit fram nya säkerhetsrutiner. Bland andra Sävar Såg utanför Umeå
Eftersom Alexandra Kryger arbetar i poolen och hoppar in där hon behövs för dagen, har hon fått lägga en del tid på att göra om arbetsplatsen efter det nya säkerhetstänket.
Bland annat så har gångbanor som ligger på säkert avstånd från virkeshögarna markerats med vit färg, de slitna sparrarna som virket staplats på bytts ut, målats och fått en flagglikande flärp på sig som ska signalera vart sparren slutar när den är täckt med snö.
Men arbetet som ska vara klart innan snön kommer, tar tid.
– Vi har gjort så att vi har kört ut virket dit vi ska vara, lastat av, lagt ut och skruvat ihop dem. Sista steget är att måla dem. Jag har kanske målat 100 sådana här och det är väl tre dubbelt kvar.
Hur lång tid kan det ta?
– Svårt att säga. Helt plötsligt måste jag ju ibland in och hjälpa till någon annanstans, men en till två månader, säger hon.
Långsammare säkerhetsarbete än förväntat
Inuti pannövervakningsrummet, ett stenkast bort befinner sig det 51 åriga skyddsombudet Andreas Jonsson. På sin kontorsstol glider han lugnt fram och tillbaka mellan de sju olika datorskärmarna som han har koll på.
– Här kan jag se alla träpaket, vad det är för tjocklekar. Här kan jag också övervaka och planera vilka torkar som passar bäst för virket. Och här är själva datorn då för torkprogrammet, säger han.
Han har varit med från början med det nya säkerhetsarbetet, som har gått långsammare än förväntat. Från att det var tänkt att arbetet skulle göras pö om pö ska det nu läggas undan tid för det.
– Vi kunde bara göra det när det var tomt på virke. Men nu har vi resurser så att vi kan flytta bort virket och göra om under och sedan ställa tillbaka det. Det svåra blir sedan när vi ska hålla det så fint som vi vill ha det. Men det tror jag ska gå bra, säger han.
”Fungerar inte i verkligheten”
Enligt honom ligger ansvaret för att kontrollera sparrarna när säkerhetsarbetet är klart på personalen, främst på truckförarna som kör runt där varje dag. Det kommer få rapportera in det de ser.
– Vi vet ju inte hur mycket jobb det kommer att vara. Jag tror att det kommer vara mycket men det är sagt att vi ska jobba så här. Vi måste lösa det, säger han.
Vad tänkte du när du fick höra om dödsolyckan?
– Det är hemskt att det ska hända. Men de har väl säkert alltid gjort så, vi har alltid jobbat på ett sätt och det går ju bra så länge det går bra, säger han.
I händelseutredningen står det om det som Andreas Jonsson nämner. Produktionsledningen kan ha blivit hemmablinda inför rasriskerna som fanns där hela tiden. Framför allt på grund av att staplarna som stått på planmark inte vält över tidigare. Andreas Jonsson är inte främmande för tanken på att de själva också missat faror på arbetsplatsen.
– Skulle man hårdra det skulle man aldrig få vara där ute. Men det fungerar inte i verkligheten. Man måste göra det så säkert som det går. Vill man ta sig någonstans så måste man ju köra bil men det är inte heller helt säkert. Men man försöker göra det så säkert som det går, säger han.
Läs mer:
Arbetsmiljö
