Ännu ett stålvarsel — har vi en stålkris i Sverige?
Flera svenska stålbolag varslar eller stänger verksamheter DA förklarar varför det blivit som det blivit
Guide: Då kan du (kanske) gå i pension
Publicerad 2026-09-26, 04:00 Uppdaterad 2026-09-25, 16:07
Vad betyder det att vi ska jobba längre och vad menas egentligen med riktålder?
A reder ut när dagens 30-åringar kan gå i pension och vad det skulle kosta om man vill sluta jobba tidigare.
När får du gå i pension? Om du är yngre än 61 är det faktiskt inte bestämt än. Sedan 2017 finns det något som heter riktålder. Till skillnad från den tidigare fasta pensionsåldern vid 65 följer den medellivslängdens utveckling.
Grundtanken med riktåldern är att pensionerna inte ska bli lägre när vi lever längre. Om pensionen ska betalas ut under fler år behöver den som vill behålla ungefär samma pensionsnivå också arbeta längre. Just nu beräknas den som fyller 65 år leva ytterligare 21 år i genomsnitt.
Om man jämför med tidigare generationer kommer de som jobbar nu ha ett längre liv som pensionär i genomsnitt.
Läs också
Anders vägrar jobba till 67: ”Man ska leva lite också”
✓Jobbat i samma fabrik sedan 1979 ✓Vill hinna njuta av livet
Då kan inkomstpensionen tas ut
Riktåldern är inte tvingande. Precis som tidigare går det att ta ut pension tidigare eller fortsätta arbeta längre. Däremot styr den när det går att börja ta ut olika delar av pensionen.
Inkomstpension och premiepension kan som huvudregel tas ut tidigast tre år före riktåldern. För vissa årskullar finns övergångsregler som gör det möjligt att ta ut dem fyra år före.
Grundskyddet – garantipension, bostadstillägg, äldreförsörjningsstöd och inkomstpensionstillägg – kan tidigast betalas ut från och med riktåldern.
Eftersom prognosen för livslängden kan ändras är inte riktåldern för yngre personer beslutad, utan bestäms sex år innan den börjar gälla. Riktåldern kan alltså flyttas framåt upp till sex år innan man går i pension.
Sluta tidigare? Så mycket kan det kosta
Men hur stor pensionen blir beror på mer än vid vilken ålder den tas ut. Den som arbetar längre fortsätter att tjäna in till sin allmänna pension. Samtidigt ska det pensionskapital som redan tjänats in fördelas på färre år när pensionen tas ut senare.
Därför blir månadsbeloppet högre ju längre man väntar, för de allra flesta. En vanlig tumregel är att pensionen ökar med ungefär 6–7 procent för varje år man väntar med att ta ut sin pension.
Vi gör ett räkneexempel: En person född 1960 börjar arbeta vid 23 års ålder och har en i genomsnitt under arbetslivet haft en månadslön på 37 100 kronor före skatt. Med Pensionsmyndighetens antaganden väntas personen få omkring 29 000 kronor i pension per månad före skatt från allmän pension och tjänstepension.
Om pensionen i stället tas ut två år före riktåldern, vid 65 i stället för 67 år, blir pensionen cirka 3 600 kronor lägre per månad. Väntar personen till 69 år blir pensionen i stället cirka 3 900 kronor högre per månad.
Eftersom det här är ett räkneexempel ska det inte läsas som en prognos för vad alla med den lönen kommer att få. Pensionsbeloppet påverkas bland annat av när personen börjar arbeta, löneutvecklingen, avkastningen, tjänstepensionsavtalet och när pensionen tas ut.
Men helt säker på hur länge man måste jobba – och hur mycket pension man kan ta ut – blir man alltså inte förrän sex år innan det är dags.
Räkneexempel: Så räknar pensionsmyndigheten
- Genomsnittlig månadslön under alla arbetade år: 37 100 kronor
- Börjar arbeta: 23 år
- Tjänstepension: SAF-LO
- Inflation: 0 procent
- Real tillväxt: 0 procent
- Real avkastning efter avgifter: 1,7 procent
