Ännu ett stålvarsel — har vi en stålkris i Sverige?
Flera svenska stålbolag varslar eller stänger verksamheter DA förklarar varför det blivit som det blivit
Baettrs ugnar kallnar – men hos syskonfabriken glöder svetsarna
Publicerad 2025-11-05, 04:00 Uppdaterad 2025-11-06, 16:17
Det går chockvågor genom Guldsmedshyttan när gjuteriet Baettr bommar igen.
Men bara ett stenkast bort fortsätter en liten avknoppning att arbeta: Guldsmedshyttans Mekaniska AB.
Här försöker ett tiotal anställda hålla kursen.
– Det är ingen idé att oroa sig i onödan, säger svetsaren Bo Allansson, 50.
Här kan du lyssna på en AI-genererad uppläsning av artikeln:
Granne med Baettr ligger Guldsmedshyttans Mekaniska AB. Det är en mekanisk verkstad som utför avancerad legotillverkning med fokus på svetsning och skärande bearbetning av plåt, koppar, mässing, aluminium, rostfritt stål och gjutjärn.
– Tunga grejer i tjock plåt, förklarar Mari Andersson‑Jansson, 56. Hennes jobb är att se till att företaget följer regler och rutiner för kvalitet, miljö och arbetsmiljö.
Maskinparken är anpassad för riktigt stora jobb: kranarna hanterar styckegods på upp till 20 ton och karusellsvarven tar arbetsstycken på upp till 2,6 meter i diameter.
Fastän Guldsmedshyttans Mekaniska numera är fristående från Baettr finns beroendet delvis kvar. Gjuteriet har länge varit en av verkstadens största kunder – här har man bland annat tillverkat gjutformar och materialprov åt grannen. Dessutom hyr Guldsmedshyttans Mekaniska sina lokaler i direkt anslutning till Baettrs område.
Läs också
Sista gjutningen i Guldsmedshyttan – 130 förlorar jobbet
✓Sätter punkt – efter 600 år ✓Företaget Baettr hänvisar till ”betydande kostnadsutmaningar” ✓Nu får de anställda ”dödstäda”
Nu förlorar verkstaden ungefär en femtedel av sin produktion. Det är ett hårt slag som kom oväntat, och företaget har redan tvingats säga upp en anställd. Nu är det upp till bevis – verkstaden måste stå helt på egna ben. För att klara det krävs stora och stabila kunder.
En sådan är Sandvik. Åt dem tillverkar verkstaden ett borrhuvud för gruvdrift. Huvudet är stort – när alla segment är på plats mäter det 4,1 meter i diameter. Guldsmedshyttans Mekaniska är ensamma i Sverige med tillverkningen.
”Snart har jag väl svetsat mig ett varv runt jorden”
Med stadig hand och omkring 400 kilo svetstråd får Bo Allansson, 50, ihop bygget. Han har varit svetsare sedan han slutade skolan.
– Snart har jag väl svetsat mig ett varv runt jorden, säger han och skrattar.
Att Baettr lägger ner oroar honom inte, han vet att marknaden kan svänga fort. Om hans jobb blir kvar eller försvinner är inget han råder över ändå, säger han.
– När det händer någonting i dag så händer det väldigt snabbt. Man är egentligen ganska liten i sammanhanget, säger han och fortsätter:
– Man ska inte oroa sig i onödan. Att det tagit slut har hänt tidigare i mitt liv.
Att behöva hoppa mellan jobb är inte främmande i branschen – flera här har fått göra samma resa.
Stefan Gunnarsson, 57, står vid karusellsvarven – en jättelik maskin som kan ta gods på 2,6 meter i diameter. Han började på Mekaniska 1988, slutade 2006 och arbetade därefter på olika håll innan han återvände.
Att komma tillbaka har känts naturligt, säger han. Här är allt sig likt.
– Det är som att jag aldrig varit härifrån.
Så vill han och kollegorna att det ska förbli. Samtidigt ligger mycket i händerna på en framtida köpare av gjuteriområdet.
– Vi vet ju inte om den vill ha en hyresgäst. En hyresgäst kan vara jättebra för intäkterna – men också ett block om foten, säger Mari Andersson-Jansson.
När gjuteriet fyllde sin sista form var det flera från Mekaniska som smet ner för att titta på. Mari stannade kvar i verkstaden.
– Jag var aldrig nere på gjutningen, jag blir illa berörd. Jag tycker det är jättejobbigt, säger hon.
Mari kallar nedläggningen för en ”skam”. Hon har haft materialprover i händerna som vittnat om kvalitén som grannen kunnat producera. Att den kompetensen nu sprids för vinden är en sorg.
– Fantastiskt kompetent personal, en jättefin anläggning och deras gjutprodukter håller fantastiskt hög klass. Vi kan verkligen säga det.
Nedläggningen är en förlust, säger hon. För närområdet, men också för hela Europa. Särskilt eftersom Baettr gjöt delar till vindkraftverk som ska producera grön el.
– Men så köper man dem från ett låglöneland, där arbetsvillkoren är sämre och koldioxidavtrycket är hundra gånger högre än hos oss. Och ändå slår vi oss för bröstet och tycker att vi är duktiga på förnybar energi och att vi är en grön nation, säger hon.
