Banmästare i sin egen trädgård

Spårfantast Industriarbetaren Magnus Östervall åker aldrig tåg. Men han kör och mekar med dem så ofta han kan – hemma i trädgården.
– Fast egentligen är det inte så kul att köra. Det roliga är att bygga, få skapa.

Magnus Östervall

Ålder: 49 år.
Yrke: mixare på Billerud Korsnäs Frövi, där han har arbetat i 22 år. dessförinnan jobbade han nio år som mekaniker på Fellingsbro verkstäder.
Bor: i en villa strax utanför Fellingsbro i Lindesbergs kommun.
Familj: sambon Kate och elvaåriga dottern Mirelle, samt de två utflugna barnen Casper och Fredrika från ett tidigare förhållande.
Fritidsintresse: gissa en gång.

Nej!

Magnus om han hellre hade arbetat som stins eller tågmekaniker än som pappersarbetare. Samma svar ger han på frågan om han inte ska bygga ett litet pappersbruk på anläggningen. ”Jag vill inte bygga några byggnader eller hus över huvud taget. Men dottern vill bygga ett stationshus, och det får hon gärna göra!”

I en villaträdgård strax utanför det lilla samhället Fellingsbro i Västmanland. Det är här, intill en landsväg – runt, längs och genom en samling jättelika gråstensblock som inlandsisen lämnat efter sig, som Magnus Östervall har skapat något som har fått många förbipasserande bilister att gapa förundrat. Ett landskap i miniatyr – full av Märklin.

Ja, en 170 meter lång modelljärnvägsanläggning med lok, vagnar, växlar och allt, och som ryker och låter enligt realismens alla regler på Magnus kommando. Till och med ett för många i området välbekant anrop har han programmerat in i loken:

”Tåg i Bergslagen, mot Borlänge, Ludvika, Örebro, med avgångstid 10:39, avgår från spår ett.”

– Min sambo var väldigt trött på det där ljudet ett tag. Särskilt i början, när det blev något fel i programmeringen och det lät så där hela tiden. Jag försökte laga felet, men det gick inte och då höll hon ju på att bli helt galen. ”Aghhh!”

Magnus skrattar, men han gör det hjärtligt och det var ju faktiskt tack vare henne, Kate, som allting började. I och för sig lekte han mycket med modelltåg som barn, men det intresset tvärstannade i tolvårsåldern, som det brukar göra, och sedan var det i princip bara fiske som gällde för honom. Abborre, gös, gädda – alltid var det något som lockade honom bort till sjöarna häromkring.

Tills han fyllde 40, för snart tio år sedan. Då Kate överraskade honom med ett startset i present, en mindre utomhusbana, och på den vägen är det. Över en dag flyttades hans fulla fokus från en sak till en annan.

– Sedan dess har jag inte fiskat en enda gång, trots att jag har hur mycket utrustning som helst.

Hur många arbetstimmar som han genom åren lagt ner på sin tåganläggning, det vet han inte. Men om man går runt och begrundar banan – liksom dammen, vattenfallet, betongen, kablagen, buskagen och all omkringliggande belysning – då inser man snabbt att de timmarna måste vara åtskilliga.

Så fort han är ledig från jobbet på bruket, så finner man honom antingen på språng här ute i trädgården, eller sittandes på en stol med sina verktyg inne vid köksbordet.

Om jag räknar bort lokaltågen mellan Frövi och Örebro, så kanske jag bara åkt tåg fem gånger under hela mitt liv.

Magnus Östervall

– Jag behöver ingen verkstad, säger han. Dessutom får jag ju umgås med min familj under tiden som jag håller på och pillar och mekar, och det tycker jag bara är trevligt.

Hela anläggningen är digital och den styr Magnus via det som kallas centralstation, en avancerad och platt liten mojäng med knappskärm och med allsköns möjligheter.

– Förhoppningsvis får vi fiber snart, och då kan jag köra den med telefonen i stället.

Jag förmodar att du har tågluffat?

– Haha! Nä, aldrig. Jag åker nästan aldrig tåg. Om jag räknar bort lokaltågen mellan Frövi och Örebro, så kanske jag bara åkt tåg fem gånger under hela mitt liv. Till Köpenhamn, bland annat.

Vad är tjusningen med det här, då?

– Det är nog byggandet i sig, att modifiera och hela tiden förbättra. Att ställas inför stora utmaningar och sedan försöka lösa dem så gott man kan.

Ge ett exempel på det!

– Tja, att jag kom på idén att jag skulle lägga stenfolie i stället för smågrus här under spåren till exempel. Då kan jag göra ren hela anläggningen med lövblåsen på bara fem minuter. Något som annars skulle ta timmar att göra.

Magnus trycker på några knappar och ett tåg lastat med skalenliga bilar rullar sakta i gång. Han tittar på det medan det slingrar sig fram och under tiden säger han:

– Ja, mitt mål med det här är att det faktiskt ska bli så underhållsfritt som möjligt, så jag inte ska behöva göra så mycket över huvud ta  …

Jag gissar att jag aldrig kommer bli riktigt färdig med det här. Man kommer ju på nya saker hela tiden!

Magnus Östervall.

Magnus får plötsligt bråttom, lämnar raskt centralstationen och springer sedan upp på banvallen där han räddar loket som drar alla bilarna, ett diesellok, från att spåra ur totalt vid en kurva.

Därefter fortsätter han:

– Å andra sidan är jag väldigt rastlös av mig, och jag gissar att jag aldrig kommer bli riktigt färdig med det här. Man kommer ju på nya saker hela tiden! 

170 METER

Så lång är Magnus bana. Men om ett par år planerar han att bygga ett lokstall i garaget, och då blir banan ännu längre. Då slipper han också bära ut och in loken och vagnarna varje dag.

REGN …

… är skadligt för loken och vagnarna. Magnus kör dem därför bara när det är uppehåll.

45 MM

Så breda är spåren.

45

Så många lok har Magnus totalt. Diesellok, ellok och så hans favorittyp – ånglok.

1:32  …

… är skalan på Magnus Östervalls modelljärnväg. Det innebär att loken, vagnarna och rälsen är 32 gånger större i verkligheten.

3–9 KILO

Så mycket väger modellångloken som Magnus har.

SE MER …

… om Magnus bygge på hans Facebooksida: ”Märklin spår 1-bygge”.

VÄRLDENS STÖRSTA …

… modelljärnväg finns i Hamburg, Tyskland. Se och fascineras på
sajten www.miniatur-wunderland.com

Nyfiken på fler modelljärnvägar? Se till exempel ”Modelljärnväg” på Facebook, en offentlig grupp med över 10 000 medlemmar.

SEMESTERTIPS! Det finns flera modelljärnvägsanläggningar runt om i Sverige som är öppna för allmänheten, bland annat i Hässleholm, Saltsjöbaden och i Alunda utanför Uppsala. Info finns på nätet!

Pontus Ohlin