"Vi slår värmerekord – men vem bryr sig?"Krönika, Malena Ernman.

"Hur ska det gå för dem som inte kvalar in i den svenska modellen?"Jeanette Herulf har tittat närmare på Per Molanders senaste rapport.

Migrationsdagen

Foto: Madeleine Andersson.

”De här partierna är här för att stanna”

De populistiska partierna är här för att stanna, det var en av slutsatserna under en debatt på Migrationsdagen.

– Många av partierna är regeringsdugliga, påpekade Ann-Cathrine Jungar, docent i statsvetenskap.

Invandringen är ett kort som ofta används i det politiska spelet av populistiska och främlingsfientliga partier i Europa. Många sådana partier har blivit professionella och de lär fortsätta få inflytande i våra politiska system.

I början, när de första populistiska partierna bildades i Europa, var invandringen inte en stor fråga. Det handlade inte om främlingsfientlighet utan det handlade om ett ökat skattetryck och byråkratiseringen av samhället.

Det förklarar Bengt Lindroth, journalist och författare till bokens Väljarnas hämnd. Men det invandringskritiska och det EU-kritiska går hand i hand. Det finns också andra gemensamma nämnare.

– De är antielitistiska och de anser sig tala för åsidosatta eller missnöjda, bortglömda grupper. De anser sig ofta stå för folkligt förnuft, som är annorlunda det som experter och akademikervärlden oftast har, säger Bengt Lindroth och tillägger att rörelserna ofta burits fram av karismatiska personligheter.

De populistiska partierna lyckades, enligt Bengt Lindroth, etablera sig i de nordiska länderna i historiska ögonblick då socialdemokratins hegemoni började ifrågasättas. Det skedde först i Danmark och sedan i Norge. Till Sverige kom fenomenet på 1990-talet med Ny Demokrati.

Men det är alltså först på 1980-talet som invandringen blir en fråga som de populistiska politikerna i Europa snabbt fångar upp.

– De är opportunister i varierande grad och invandringen blir så småningom huvudfrågan. Det är ett kort som deras partier alltid kan ta fram ur bakfickan och ledarna kan alltid vara fräckare i munnen än de etablerade partierna, säger Bengt Lindroth.

”De populistiska partierna har gemensamma drag. De är antielitistiska, populistiska, de säger sig talar sig för åsidosatta, folkligt förnuft. Inledningsvis har de burits fram av karismatiska ledare, som är fräcka i mun.”/Bengt Lindroth, journalist och författare till ”Väljarnas hämnd”. Foto: Madeleine Andersson.

Bengt Lindroth. Foto: Madeleine Andersson.

De populistiska partierna riskerar att bli etablerade och då får vi i Europa, enligt Bengt Lindroth, en ny situation som kan vara början på ett sönderfall och atomisering. Ann-Cathrine Jungar, docent i statsvetenskap vid Södertörns högskola, håller med om att vissa av de populistiska partierna är professionella:

– De har byggt upp medlemsorganisationerna och de är väldigt etablerade redan. Många av partierna är regeringsdugliga och de har både indirekt och direkt inflytande på våra politiska system

Ann-Cathrine Jungar ser också likheter mellan missnöjespartierna inom EU när det gäller ideologi och strategi. En stor del av de högerpopulistiska partierna är inte radikala och accepterar demokratin som en nödvändig väg som de måste gå för att påverka politiken.

Det finns också extrema partier som kan tänka sig att använda våld och är också beredda att förändra det politiska systemet i en mer auktoritär riktning. Men de förenas i sin kritik av invandring, islam, det mångkulturella samhället, EU, och inte sällan är de pro-ryska.

– De här partierna är här för att stanna. De är professionaliserade och väl institutionaliserade, effektiva partier. Och trots att de etablerade partierna försöker anpassa sig till deras frågor med både mer invandringskritik och EU-kritik, så lyckas de inte dra undan mattan för dem, säger Ann-Cathrine Jungar.

”Jag är kritisk till benämningen populistiska partier: den etniska nationalismen styr mer än populismen. Det är radikala högerpartier.”/Jens Rydgren, professor i sociologi vid Stockholms universitet. Foto: Madeleine Andersson.

Foto: Madeleine Andersson.

Jens Rydgren, professor i sociologi vid Stockholms universitet, påpekar också att det är invandringsfrågan som i första hand lockat väljare till de radikala högerpartierna.

– Det är kopplingen som de gör mellan invandring och kriminalitet och social oro som har spelat en särskilt betydande roll. Det är främst invandrare från Mellanöstern och Afrika som har pekats ut som problematiska och ovälkomna, konstaterar Jens Rydgren.

Han anser att det är nationalismen och inte en populistisk ideologi, som i första hand definierar sådana partier. Det är den etniska nationalismen som i stor utsträckning styr de radikala högerpartiernas budskap, menar Jens Rydgren.

– De här partiernas antielitistiska budskap riktat mot den så kallade PK-eliten emanerar i första hand ur föreställningen om att media, etablerade partier och andra har förrått landet genom att omfamna multikulturella och internationalistiska idéer.


hector.barajas@dagensarbete.se

Vad tycker du?

captcha

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Står den svenska modellen pall?

Hur står sig den svenska modellen med kollektivavtal i i en tid av stor inflyttning? Vid debatten på Migrationsdagen fanns allt från starkt försvar för den nuvarande ordningen till att det kan bli läge för staten att lägga skig i lönebildningen.

"Kostnaderna hotar inte välfärden"

Tar de nyanlända våra jobb, hur bidrar de till vår ekonomi, har vi råd med vår flyktingpolitik, som kostade 50 miljarder i fjol? DA ställde frågorna till migrationsforskaren Joakim Ruist. På den senaste svarar han: "Det är mycket pengar, men ändå långt ifrån några summor som kan förändra välfärdsmodellen."

”Äntligen måste migrationen ses som en möjlighet”

Flyktingkrisen i har både i Sverige och EU framställts som en dyr börda som kostar. Men den har ökat tillväxten och visat att det finns alternativ till åtstramningspolitiken, säger professor Peo Hansen. Han hävdar att EU:s flyktingsamarbete inte alls handlar om mänskliga rättigheter.

Röster från Migrationsdagen

”Det händer så mycket så fort och vi kan bara tyda möjliga utvecklingar” Här samlar vi röster från den pågående migrationsdagen. Följ med!

DA anordnar heldag om migration

Följ med i rapporteringen från vår heldag om migration, en av våra verkliga ödesfrågor. Dagens Arbete anordnar konferensen tillsammans med Institutet för framtidsstudier och tidningen Forskning & Framsteg.

2

Läs mer från Dagens Arbete:

Industrin och integrationen

De pluggar svenska på jobbet

Obos husfabriker ville anställa ­nyanlända men orkade inte vänta på att de skulle lära sig ­svenska. Så de tog in en egen lärare. Läs eller ladda ner och lyssna på reportaget.

De tar skogsvägen till jobben

Ett pilotprojekt i Småland som blandar teori, praktik och svenskundervisning för invandrare har blivit en stor framgång. Nu sprids arbetssättet över Sverige.

"Facken måste kliva fram"

DEBATT"Den flyktingkris som varken marknaden eller det politiska systemet idag förmår hantera skulle kunna vara ett tillfälle för facken att kliva fram i ljuset och återta positionen som hoppingivande samhällsbyggare", skriver skribenten och IF Metallaren Lars Henriksson i ett debattinlägg.

1

Den nya folkrörelsen

Välkomna hit! Nyfikna industriarbetare runt om i landet har tagit ordet integration och knådat det till praktisk handling. Till möten där alla vinner och lär sig nytt. DA har varit på gympa i Västerås, flugit drake i Skillingaryd och övningskört i Edsbyn.

Vägen till jobbet

Två behov ska mötas. En industri som har svårt att hitta yrkeskunnig arbetskraft – och nyanlända som inte får jobb trots erfarenhet. Det talas om snabbspår och validering. Hur går det egentligen till att kliva över tröskeln till det svenska arbetslivet?

Länken mellan behoven

Arbetsförmedlingen har arbetslösa och pengar för stöd till dem som vill anställa. Företagen letar rätt kompetens. Matchningen mellan behoven är lättare att göra för den som känner båda parter.

Bristyrken prioriteras

Det tar mellan sju och tio år innan hälften av de nyanlända är etablerade på arbetsmarknaden. Snabbspår och validering ska korta tiden till jobb för de som har erfarenhet inom bristyrken.

De kom in i landet genom jobbet

INTEGRATIONHur får man in en fot på arbetsmarknaden i ett nytt hemland? Vi träffade fem industriarbetare som vet.

Världen möts på fabriken

Debatten handlar mycket om siffror, kvoter och gränser. Men bakom politiken finns människor. Nu kan du också lyssna på reportaget om Liibaan Mohamod och Lars Piirhonen. En var ett ensamt flyktingbarn, en kallades för skitig finnunge. Allt började vid en kaffeautomat – idag hjälper båda till på flyktingförläggningen.

Flest utlandsfödda i låglöneyrken

Nästan hälften av medlemmarna i förbund som organiserar låglönebranscher är födda utomlands.

"Industrin står för integration"

LedareIndustrin har historiskt fungerat som den största integrationskraften i samhället. Ändå förs debatten ofta som en kulturdebatt helt utanför arbetslivet.

3

Migrationen och den svenska modellen

"Sänkta löner fel väg att gå"

DEBATTJonas Frycklund har rätt i att parterna – och samhället i övrigt – behöver utveckla nya vägar för att få nyanlända ut på arbetsmarknaden. Men sänkta lägstalöner är fel väg att gå – vi måste satsa på utbildning, skriver LO:s andre vice ordförande Berit Müllerström.

"Bekväma myter – men livsfarliga"

DEBATTI stället för sänkta löner borde Svenskt Näringsliv propagera för fler högproduktiva jobb – åtminstone om de tar hänsyn till sina egna analyser. Det skriver ekonomen Sandro Scocco angående debatten om migrationen och den svenska modellen.

1

"Vi behöver sänka timkostnaden"

DebattDen flyktingvåg vi har sett de senaste åren har varit exceptionell. I ett sådant läge behöver vi hitta konstruktiva lösningar. Svenskt Näringslivs Jonas Frycklund skriver i vår debattserie om migrationen och den svenska modellen.

2

"Solidaritet är mer än den svenska modellen"

GästkrönikaVad står egentligen uttrycket "Svenska modellen" för? Det undrar DA-reportern Jeanette Herulf i sin gästkrönika (som hon skriver utifrån sitt perspektiv som långtidssjukskriven).

7

"Vi behöver prata om integration – men i vad?"

Gästkrönika "Integration har länge varit ett magiskt lösenord när det pratas invandring, men sällan ställs frågan: integration i vad?", skriver metallaren och frilansskribenten Lars Henriksson.

Vi behöver en egen röst att tala med

Gästkrönika"Det är så fräckt, så lögnaktigt, när 'flyktingskrisen' egentligen blottar resultatet av en långvarig borgerlig uttömningspolitik. Alltså precis det som SD står för", skriver Jari Söyrinki.

7

"Jag blev svensk – och en miljömupp"

GÄSTKRÖNIKA Författaren och komikern Zinat Pirzadeh om resan från att plocka fridlysta blommor i burka i norrländska fjällen till att skaffa gåstavar.

Vilket Sverige vill vi ha?

Debatt"Vi metallare vet att man måste ställa upp för varandra om det ska bli bra. En human flyktingpolitik hör till den svenska modellen". Det skriver Anna Vestin, ordförande i Flyktinggruppernas Riksråd, FARR, angående lagen om tillfälliga uppehållstillstånd.

Klart vi klarar det!

LedareVi lever i migrationens tid. Nu krävs den samhälleliga ingenjörskonst som kan kombinera jämlikhet och öppenhet.

"Vi måste blicka bakåt för att kunna gå framåt"

Debatt"Har vi varit för fokuserade på att höja lönerna och glömt att prata om grunden: allas lika värde?" Adrian Avdullahu i en debattartikel utifrån reportaget "Det nya landet" – om integration då och nu på fabriksgolvet.

2