Industriarbetarnas tidning

Metall-ledaren Bert Lundin är död

3 februari, 2018

Skrivet av

Förre förbundsordföranden i Metallindustriarbetareförbundet Bert Lundin har avlidit. Han skulle i vår ha fyllt 97 år.

Bert Lundin anses ha varit en av de mest framträdande och inflytelserika förgrundsgestalterna inom efterkrigstidens arbetarrörelse. Han ledde Metall under några av de år som fackföreningsrörelsens ställning var som starkast, mellan åren 1971 och 1981.

Under det årtiondet drev Metall frågor som kom att få stort genomslag i den politiska debatten under lång tid. Såväl MBL som löntagarfonderna hade sitt ursprung i krav från det förbund som Bert Lundin ledde. Det var nu som det ”fanns en bred folklig opinion för att äntligen förverkliga Per Albin Hanssons folkhem” som Bert Lundin själv uttryckte det i sina memoarer Ett liv i Metall.

Efter pensioneringen 1981 höll Bert Lundin låg profil i den livaktiga samhällsdebatt som hans förbund hade utlöst. Men häromåret sa han till Dagens Arbete att löntagarfonderna skulle ha gjort Sverige bättre. ”Då hade inte de rika kunnat bli ännu rikare som i dag. Då hade vi haft koll på dem. Då hade vi kunnat öka investeringarna och satsa på sånt som hade varit värt att investera i”.

Bert Lundin föddes 1921 i Lysekil, uppväxt i ett metallarbetarhem. Pappan var alltsedan pojkåren supportsvarvare vid Skandiaverken. Från början hade Bert Lundin inga planer på att följa pappan i spåren. Helst ville den slöjdintresserade ynglingen bli snickare men för en trettonåring som slutat skolan fanns inga sådana jobb att få. I stället kom han till en liten reparationsverkstad. Efter några månader bytte han till pappans arbetsplats och han steg in i en värld av blästrare, tackjärnsfilare, kannringsslipare. Lönen: en femma direkt i handen varje fredag, förutsatt att verkstadsägaren var stadd vid kassa.

Bert Lundin blev tidigt fackligt och politiskt intresserad. På fritiden läste han matematik via Hermods distanskurser vilket skulle komma till nytta när han granskade tidsstudiemännens uträkningar av ackorden. I SSU-klubben redigerade han tidningen Röda faran och gick i klinch med traktens nazister.

Efter 18 år på Skandiaverkens reparationsverkstad hängde Bert Lundin av sig blåblusen och begav sig till Stockholm. 1952 började han på Metalls förbundsexpedition som verkstadsombudsman. Arbetsplatsen hade lärt honom mycket ”om arbetets ansvar och svårigheter. Om arbetets glädje och stimulans. Den hade lärt mig allt om sammanhållning och solidaritet. Om fackföreningens betydelse för bättre arbetsförhållanden. Om arbetarrörelsens stora insatser för att skapa demokrati i ett klassamhälle, styrt av de som ägde.”

Han lämnade en verkstadsindustri som höll till i kalla dragiga lokaler där remmar och kugghjul kunde fördärva livet för den som hade otur. Där arbetarna hänvisades till utedass, arbetade minst 48 timmar i veckan och åtnjöt betydligt färre semesterveckor än kontorsfolket. Det fanns mycket att göra för den som brann för det fackliga och politiska moderniseringsarbetet.

1958 valdes han till Metalls avtalssekreterare just vid tidpunkten för den solidariska lönepolitikens genombrott. Det var nu som fackföreningsrörelsen lyckades städa ut kvinnolönerna ur avtalen och Bert Lundin brukade själv berätta hur han kom på formeln som innebar låglönesatsningar för LO-kollektivet. Metoden var, enkelt uttryckt, att de som tjänade mest avstod löneutrymme åt dem som tjänade minst. På tio år ökade kvinnornas andel av männens löner från 70 till 95 procent.

1967 utsågs han till andre förbundsordförande och fyra år senare efterträdde han Åke Nilsson som förbundsordförande i  det som då var landets största fackförbund. Det socialdemokratiska partiet lyssnade till Metall. Det här var en tid då stora metallklubbar ute i landet kunde ha direktnummer till finansministerns kontorstelefon och då förbundsordföranden regelbundet dryftade dagspolitiken över en grötfrukost med industriministern. Bert Lundin var ledamot i det socialdemokratiska partiets verkställande utskott 1975-84.

Bert Lundin satt också i ledningen för Internationella metallarbetarefederationen IMF som stöttade sköra fackföreningar i både nya och gamla, sönderfallande diktaturer. Medan fascistiska regimer i Sydeuropa föll samman stärkte de latinamerikanska militärjuntorna sitt grepp. En resa i Latinamerika i början av 1970-talet gav starka intryck. För två år sedan hedrades Bert Lundins insatser för den chilenska fackföreningsrörelsen då han fick ta emot en prestigefylld orden av Chiles regering.

Bert Lundin brukar beskrivas som en intellektuell arbetarledare. Han var beläst och slukade skönlitteratur, uppväxt med Folket i Bild och dess bokutgivning som nådde hundratusentals arbetarhem. Han var en uppskattad talare och det märktes, säger de som tagit del av hans talekonst, att han lade stor vikt vid språket.

Med alla sina aktiva år, från mitten av 1930-talet och framåt, kan Bert Lundin sägas förkroppsliga en betydande del av den svenska arbetarrörelsens historia. En historia som han själv vårdade och intresserade sig för, inte minst på gamla dagar som ansvarig studieorganisatör för kulturhistoriska Jernarbetarnes verkstadsklubb på Skansen. Där kunde han innan bildningsmötena ses göra i ordning kaffet åt alla deltagare som väntades. Så vill många minnas Bert Lundin, som en oförtröttlig folkrörelsemänniska.

–En gigant och stor förebild är borta, kommenterar statsminister Stefan Löfven, tidigare ordförande för IF Metall

Bert Lundin efterlämnar hustrun Inga-Lisa och dottern Elisabeth med familj.

Läs mer:

Chile hedrar Bert Lundin

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

IF Metall stämmer företag som nekat facket vara med på möte

IF Metall stämmer företag som nekat facket vara med på möte

En IF Metallmedlem vägrades ta med ett fackligt ombud när cheferna kallade henne till möte. Nu stämmer förbundet bolaget Cytiva Sweden AB inför Arbetsdomstolen för föreningsrättskränkning.

Marie Nilsson omvald som förbundsordförande

Marie Nilsson omvald som förbundsordförande

Marie Nilsson och övriga förbundsledningen omvaldes på en extrakongress under torsdagen.

Teknikstrul och kritik när IF Metall håller digital kongress

Teknikstrul och kritik när IF Metall håller digital kongress

Trots att extrakongressen är begränsad och digital vill flera debattera tiden som gått.

Kongress utan framtidsfrågor

Kongress utan framtidsfrågor

Under torsdagen håller IF Metall digital kongress – utan de stora framtidsfrågorna. Och den hårt kritiserade uppgörelsen om anställningsskyddet får debatteras på annat sätt.

Årets debatt handlar om anställnings­tryggheten

Anställningstryggheten hör nog till årets hetaste debatt, både politiskt och bland parterna på arbetsmarknaden. Du som läser Dagens Arbete har sett de senaste turerna då IF Metall och Kommunal hängde på uppgörelsen mellan PTK och Svenskt Näringsliv och lyckades förhandla till sig förbättringar för sina medlemmar. Något som upprört flera andra LO-förbund, däribland GS och […]

Starka reaktioner när IF Metall gör upp om las

Starka reaktioner när IF Metall gör upp om las

Inom IF Metall väcker las-uppgörelsen ilska – men också oro att ilskan går över styr.

Förhandling eller kamp?

Förhandling eller kamp?

Två profilerade klubbordförande inom IF Metall möttes i en mejlväxling för att försöka förstå hur de kan se så olika på lasuppgörelsen.

Rätt av Kommunal och IF Metall

Rätt av Kommunal och IF Metall

Helle Klein: Centern och Liberalerna måste nu slänga Toijerutredningen i papperskorgen.

IF Metall i las-uppgörelse med PTK och Svenskt Näringsliv

IF Metall i las-uppgörelse med PTK och Svenskt Näringsliv

IF Metall och Kommunal ansluter sig till överenskommelsen om anställningsskydd och kompetensutveckling som PTK och Svensk Näringsliv kom överens om tidigare i höstas.

Globalt fack vill ha rättvisa batterier i elbilarna

Globalt fack vill ha rättvisa batterier i elbilarna

Det globala facket IndustriALL vill se att hela tillverkningskedjan av batterimetaller blir långsiktigt hållbar

Döden på jobbet

Varje år dör runt 50 människor i olyckor på jobbet. Genom de anhöriga visar vi vilka de omkomna var. I snitt tar det tusen dagar innan åtal väcks. En lång väntan för de sörjande.

De kom inte hem från arbetet

Förra året omkom 46 personer i olyckor på jobbet. Här berättar anhöriga om människorna bakom statistiken.

Föräldrarna: Man vittrar sönder

Olle Andersson Larsson och Christina Andersson fick vänta ett och halvt år innan åtalet lades ner. Ingen ställs till svars för deras son Robins död.

Utdragen väntan för de anhöriga

Efter en dödsolycka tar det i snitt 1000 dagar innan åtal väcks, visar Dagens Arbetes genomgång. Sedan kan det dröja över ett år innan domen kommer.

Åklagaren: Förstår att det kan upplevas som lång tid

Dödsolyckor är svåra att utreda, säger Jörgen Lindberg, vice kammarchef och vice chefs­åklagare vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, Rema.

Kammaråklagaren: De här ärendena måste prioriteras upp

Varken polis eller politiker prioriterar dödsolyckor i arbetslivet. ”De långa utredningstiderna är oacceptabla”, säger Kammaråklagare Christer Forssman.

Ministern: Företag ska inte leka med människors liv

Straffa företag som försummar säkerheten, och ge skyddsombuden rätt förutsättningar. Så vill arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) förhindra att människor dör på jobbet.

Osäkert anställda vågar sällan larma

Ryckigheten i det nya arbetslivet är en stor för­klaring till varför dödsolyckorna sker. Hur arbetet är organiserat, skriver Elinor Torp.

Kamratstödet behövs – mer än någonsin

Facket måste bli det sammanhang där sorgen kan bearbetas, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.