”Gamla arbetsgivardrömmar”

Inget annat än gamla arbetsgivardrömmar. Så kommenterar IF Metalls förbundsordförande Stefan Löfven dagens utspel från arbetsgivarna.

Sju ledande företrädare för arbetsgivarna drar i dag, tisdag, igång avtalsrörelsen med ett debattinlägg i Dagens Nyheter.

Arbetsgivarna har fyra krav.

Första kravet: Paus för löneökningar. ”Löneökningar bör helt avgöras i företagen”, skriver arbetsgivarna. Stefan Löfven svarar:

– Det ser ut som om de vill ha lokal lönebildning. Vad de egentligen säger är att företagen ska sätta lön.

Andra kravet: Lägstalöner som möjliggör nya jobb. Hög ungdomsarbetslöshet kräver lägre ingångslöner för unga, enligt arbetsgivarna. Stefan Löfven:

– I 1998 års avtal införde vi något som kan liknas vid lägre ungdomslöner kopplat till utbildning och praktik. Det togs bort i den efterföljande avtalsrörelsen. Det visade sig att inget företag hade utnyttjat möjligheten att anställa ungdomar till lägre lön.

– Ungdomsarbetslösheten är allvarlig och måste bekämpas. Där måste vi tänka i nya banor för att undvika stora sociala problem.

– Men att skylla ungdomsarbetslösheten på att vi har för höga ingångslöner håller inte. Andra länder har en minst lika hög ungdomsarbetslöshet, som Kroatien och Spanien. Och de har verkligen inga höga ingångslöner.

Tredje kravet: Arbeta när arbete finns. Mer flexibel förläggning av arbetstiden så att ”medarbetare ska kunna arbeta mer när arbete finns och kompensera det med ledighet under nergångar”. Stefan Löfven:

– Det är samma sak som att säga: ”I dag finns det jobb – du är välkommen. I morgon finns det inget jobb – då är du inte välkommen”.

Fjärde kravet: Rädda sunda företag i kris med ”lokal anpassning av kollektivavtalen”. Tillsammans med facket ska arbetsgivarna begära offentlig delfinansiering av kompetensutveckling i företagen. Stefan Löfven:

– Redan i höstas föreslog vi arbetsgivarna att gemensamt uppvakta regeringen om offentliga utbildningsinsatser. Men arbetsgivarna var bara intresserade om de fick förlänga avtalen utan några löneökningar.

– De tog inte ansvar för företagen eller landet.

– Nu kommer de igen och kan tänka sig offentliga utbildningssatsningar under förutsättning att kunna göra avsteg från kollektivavtalet.

Stefan Löfven ser kraven som ”gamla arbetsgivardrömmar”. Han är medveten om att det blir en besvärlig avtalsrörelse men att kraven på reallöneökningar ligger fast.

– Självklart tar vi fasta på de ekonomiska förutsättningarna. Men vi ska komma ihåg att när ekonomin vänder stiger produktiviteten och då skapas utrymme för reallöneökningar.

Utan att föregripa avtalsdiskussionen i förbundet ser Stefan Löfven bättre omställningsvillkor och bekämpande av ungdomsarbetslösheten som två viktiga områden.

Harald Gatu