Strejkar vi svenskar för lite?
Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?
Industriarbetarnas tidning
27 april, 2010
Skrivet av Göran Widerberg
Alla strejkande under Pappers konflikt med arbetsgivarna kommer att få full kompensation.
– Ingen som strejkade ska förlora pengar. Vi har råd att hålla alla skadeslösa, säger Pappers ordförande Jan-Henrik Sandberg.
Ytterst är det Pappers förbundsstyrelse som tar beslutet, men det finns inget som tyder på att de har en annan mening.
Därför kan exempelvis de skiftarbetare som förlorat mest pengar på konflikten känna sig lite mer ekonomiskt trygga.
Det har gått ett knappt dygn efter avtalets undertecknande. En tröttkörd ordförande förklarar, tillsammans med avtalsansvarige Matts Jutterström, avtalets innehåll för brukens ordföranden per telefon.
Jan-Henrik Sandberg är efter omständigheterna nöjd med det avtal som blev.
– Det blev något bättre än vad andra fått ut. Mer pengar ut i början av avtalsperioden och lite högre procentuell lönenivå.
I pengar ger avtalet 266 kronor i månaden åt alla från den 1 maj i år. Därtill får de som tjänar under 21 300 kronor ett extra låglönepåslag på 50 kronor.
Första april nästa år får alla 398 kronor mer i månaden plus att det tillkommer en lokal pott på 103 kronor.
Det gör att alla medlemmar garanteras minst 664 kronor mer i månaden under avtalsperioden, som sträcker sig fram till den 31 januari 2012 (22 månader).
Sedan kan det bli mer beroende på hur pottpengarna fördelas.
För de som tjänar under 21 300 kronor i månaden i dag är avtalet under hela perioden värt drygt 3,5 procent.
Alla andra har fått 3,2 procent. Pappers en tiondel mer. Vad döljer sig i den tiondelen?
– Det är låglönesatsningen i år som ger utslag. Plus den utökade föräldraersättningen med ytterligare en månad och den kompletterande sjuklönen vid arbetsolycksfall.
Var strejken värd det ni fick ut extra?
– Ja, det måste jag säga. Vi spräckte Svenskt Näringslivs tak på 3,2 procent. Vi fick bättre lön, en låglönesatsning, en bättre pensionsavräkning och en bättre skrivning runt förtursrätten vid inhyrning än vad vi fått utan konflikt.
Vad hände med avräkningen för pensionerna?
– Vi har skjutit på avräkningen i två år. Det blir alltså inga avdrag för pensionspremierna den här avtalsperioden.
– Sedan ska vi diskutera frågan igen, men det är inte samma sak som att det då sker en fortsatt avräkning.
Nöjd med låglönesatsningen på 50 kronor första året?
– Det kunde varit mera, men det var så högt vi kunde komma. Men vi får inte glömma att hela löneökningen första året läggs ut lika för alla och åttio procent under det andra året.
– Det gör att avtalet har en tydlig låglöneprofil.
Bemanningsfrågan – bästa avtalet hittills eller?
– Vi hade krävt en ännu skarpare skrivning. Arbetsgivarens kan hyra in, men felaktig inhyrning som kränker företrädesrätten kan bestraffas.
– Med en del andra skrivningar kan nog det här anses vara det bästa så här långt.
Vad fick arbetsgivarna med sig?
– De fick en skrivning om reglerna i arbetstidskontot, att förläggningen av ledig tid kan fastställas genom lokala överenskommelser.
– Sen måste väl nivåerna på löneökningarna anses måttliga och det är något arbetsgivarna borde känna sig nöjda med – även om det kostat Skogsindustrierna något mer än på andra avtalsområden.
Relationen till Skogsindustrierna efter den här konflikten?
– Nu är det mycket heta känslor. Men det finns inget annat val än att komma tillbaka till normala relationer. Allt annat är en förlust både för branschen, våra medlemmar och arbetsgivarna.