Långt mellan parterna om nytt Samhallavtal

Förhandlingarna om ett nytt Samhallavtal ajournerades i helgen. Knäckfrågan är lönepåslagen. Facken kräver en låglönesatsning i form av påslag i kronor och ören.

– Lönefrågan är viktig, säger Mattias Pettersson, ombudsman i GS. Snittlönen bland de Samhallanställda är bland de lägsta inom LO. 18 900 kronor i månaden.

I Samhallförhandlingarna är förebilden de nya avtalen inom Handels, Fastighets, Kommunal. De är alla låglöneförbund verksamma inom samma branscher som många av de Samhallanställda.

Facken kräver ett lönelyft för de Samhallanställda på mellan 970 och 980 kronor i månaden under en tvåårsperiod.

– Vi står långt ifrån varandra, säger Mattias Pettersson. Därför har vi kommit överens med arbetsgivarna om att kalla in Medlingsinstitutet.

Han säger att de väntar ett svar under dagen med förslag på möjliga medlare.

Andra krav som facket ställt är en utökning av föräldralönen från fyra till fem månader och nya skrivningar vad gäller inplaceringar i lönenivåerna. Det nu rådande systemet har lett till många tvister. Ett enklare, mer rättvist system krävs, menar facket.

Ett annat område som diskuteras under förhandlingarna är övergångarna till andra jobb. Arbetsgivarna vill göra det enklare att ställa krav i samband med övergångarna. Facket å sin sida vill att de anställda ska få ett starkare skydd när de börjar jobba på den öppna arbetsmarknaden.

Runt 19 000 anställda jobbar i Samhall. 1 000 av dem är organiserade i GS, runt 9 500 i IF Metall. Avtalet löper ut den 30 juni.