Industriarbetarnas tidning

Arbetarna som företagen får betalt för

31 januari, 2011

Skrivet av ANDERS ELGHORN och MARCUS DERLAND

Löner är usla. Rättigheterna få. Arbetsgivare hunsar, hotar och tjänar pengar på dem. –  Vi är moderna slavar, säger Eva Kostenniemi.

Ni är fler än 100 000. Ni är arbetslösa och vill tillbaka till arbetslivet och en inkomst som man kan leva på. Ni är ute på arbetsplatser och vill stanna där. Vägen dit går över en praktikplats som för de flesta innebär arbete med marknadens lägsta ”lön”.

  • I arbetspraktik sysselsätts 18 000 personer med olika typer av jobb i högst ett halvår. Ersättningen är densamma som de skulle ha som arbetslösa, högst 680 och lägst 320 kronor om dagen. Den som inte var med i a-kassan när han miste jobbet eller har utförsäkrats, får jobba för 223 kronor om dagen, en månadslön på 4 900 kronor.
  • Praktisk kompetensutveckling sysselsätter 1 900 personer med samma ersättning som i Arbetspraktiken. Högst tre månader får de vara ute för att bibehålla kompetensen i sitt yrke.
  • Jobbgaranti för ungdomar under 25 år omfattar 46 000 deltagare. Drygt 6 000 är ute i arbetsliknande verksamhet. Inga pengar går direkt till arbetsgivarna. Deltagarna får i sämsta fall 135 kronor om dagen i utvecklingsersättning.
  • Jobb- och utvecklingsgarantins tre faser är till för dem som fyllt 25 år. Av 85 000 deltagare är bara en del på en arbetsplats.
  • Fas 1 hamnar den som har förbrukat sina 300 ersättningsdagar från a-kassan. Där ska man bli kartlagd och coachad och förberedd inför arbetslivet innan man slussas vidare till Fas 2. Där kan man få arbetsträning och lite praktik.
  • Den som fortfarande, efter 450 dagar, är arbetslös ”erbjuds sysselsättning” hos en ”anordnare” som det heter hos Arbetsförmedlingen. Då har den arbetslöse nått sista stadiet i Jobb- och utvecklingsgarantins så kallade Fas 3.
  • Fas 3 arbetade, eller sysselsattes, i slutet av förra året cirka 25 000 personer med sådant som annars inte skulle bli utfört ”och som kan ses som kvalitetshöjande”. Arbetet ska vara meningsfullt och kan pågå i högst två år. De som har haft arbetslöshetsersättning får högst 680 kronor per dag, eller 14 960 kronor i månaden. Övriga får inte ens de 223 kronorna per dag som de hade under Fas 1 och 2. De är hänvisade till Socialen för försörjningsstöd.
  • Arbetsgivarna får 225 kronor om dagen per deltagare i Fas 3 för att täcka sina extrakostnader
  • De dryga 3 000 som arbetar med Särskilt anställningsstöd har en annan ställning än andra i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. De ska ha lön och andra anställningsförmåner enligt kollektivavtal eller likvärdigt. Arbetsgivarna får ett bidrag från staten på 85 procent av lönekostnaden upp till 750 kronor per arbetsdag upp till ett år.
  • Instegsjobb har skräddarsytts för nyanlända invandrare första tre åren. 2 800 var de före jul. Staten står för 75 procent av lönekostnaden till arbetsgivaren upp till 750 kronor om dagen
  • Nystartsjobb är inte ett arbetsmarknads-politiskt program. Det kallas ”en rättighet för arbetsgivare” som anställer i första hand långtidsarbetslösa. Rättigheten består av kompensation med dubbla arbetsgivareavgiften i upp till tio år. Då ska du också ha fyllt 55 år och varit arbetslös i minst fem. Över 40 000 personer var nystartsjobbare vid 2010 års slut.

Noll kronor. Det kan du tvingas arbeta för om du sänds ut från Arbetsförmedlingen. Först mister du jobbet och får leva på hårt beskattade pengar från a-kassan. Och när du åker ur a-kassan sjunker inkomsten till 4 900 i månaden. Nästa steg blir arbete helt utan ”lön”. I slutstationen kan du tvingas arbeta med socialbidrag som enda förtjänst.

På två år kan du förlora fotfästet totalt. Från att ha varit, om inte välbetald, så åtminstone lönearbetare, är du ute i kylan. Nu handlar det om tvångsarbete. ”Sveriges slavar”, för att citera Eva Kostenniemi i Svappavaara.

– Jag får inte bestämma själv längre. I Fas 3 är det Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan som styr mitt liv med meningslöst trams, säger IF Metall-medlemmen Eva Kostenniemi.

Fas 3 kallas ”slutstationen” på Arbetsförmedlingen. Företagare får 225 kronor om dagen för varje långtidsarbetslös utan att behöva betala lön tilll dem.

Företagen dit de arbetslösa anvisas, kontrolleras dåligt. Skrupelfria företagare skor sig på Arbetsförmedlingens frikostiga ersättningar, lurar praktikanter på pengar och plockar in tusentals kronor från staten utan att ge något tillbaka i form av jobb eller utbildning. Och kommer det kritik mot en arbetsgivare så är risken stor att han ändå snart har nya praktikanter hos sig.

Den som säger nej till ett jobb får sin ersättning sänkt gradvis tills den upphör helt.

Runt om i landet visas skräckexempel på arbetsgivare.

•  Jobbfabriken, som drivs av Blatteförmedlingen AB, är ett omskrivet exempel. I fem städer tjänar företaget miljontals kronor om året på att ta emot långtidsarbetslösa i Fas 3-projekt. 225 kronor per dag och arbetslös får Blatteförmedlingen in från sina ”fabriker”.

•  Ägaren till Winroth i Fegen AB utanför Falkenberg blåste två iranier på lönen samtidigt som han plockade in 750 kronor om dagen.

•  Och second hand-företaget Prio 1, med butiker i flera städer, använder ett par hundra Fas 3-deltagare i sin verksamhet, för ”lokalt bistånd till behövande”.

–  Det är precis så här det är tänkt, sa statsminister Fredrik Reinfeldt när han besökte Prio 1 i Sundsvall i november förra året. ”Riktiga jobb”, kallade han verksamheten som leds av en partikamrat. För arbetskraften får Prio 1 ersättning från staten.

Arbetslösa ska skolas om och in på arbetsmarknaden via diverse sysselsättningar.

–  Möjligheten att få ett arbete är starkare ju mer arbetsplatsnära aktiviteten är, som chefen för ledningsstaben på Arbetsförmedlingen, Jan-Olof Dahlgren, säger.

En som reagerat mot hur Fas 3 används av företag och organisationer är Sven-Erik Österberg, socialdemokratisk vice ordförande i riksdagens arbetsmarknadsutskott:

–  Många skriver till mig. De är rättslösa, säger de. Det är rätt långt ifrån idealbilden där varje arbetslös skulle ha en coach och snabbt vara tillbaka i arbete.

–  Ingen åtgärd har varit meningsfull, säger Eva Kostenniemi i Svappavaara. Jag har stickat sockor och virkat grytlappar. Man kan lika gärna ta ett sockerpaket och hälla ut bitarna på bordet, räkna dem och se om det stämmer. Det är ungefär så. Jag gör det för att få pengar att överleva.

Eva Kostenniemi är kritisk mot facket också. Som medlem i IF Metall i Kiruna har hon alltid uppmanat folk att organisera sig. Det gör hon inte längre, säger hon.

– Facket har också lämnat oss i sticket. Det är bara till för dem som jobbar. Inga aktioner, inga protester. Vi är en belastning som alla vill bli av med.

Det finns en överenskommelse mellan LO och Arbetsförmedlingen som säger att facket ska kontaktas när en arbetslös ska ut och jobba. Det fungerar inget vidare, enligt fackliga företrädare inom IF Metall och GS. Om facket är negativt mot en placering skickar Arbetsförmedlingen ofta dit en praktikant i alla fall.

–  Jag har aldrig varit med om att någon från Arbetsförmedlingen har ringt upp och undrat varför vi har sagt nej, säger Hans Pettersson, GS i Linköping. Det är bara luft, de tar kontakt med oss för att de ska göra det.

–  En del fack avslår allting där arbetsgivaren inte har kollektivavtal, säger Charlotte Humling, chef på Arbetsförmedlingen i Sandviken. Det kan fortfarande vara en bra arbetsgivare och arbetsplats, menar hon.

Men Arbetsförmedlingen berättar inte vem den anvisade är. Det sätter sekretesslagen stopp för. Fackliga företrädare ska bedöma lämpligheten i en arbetsplats för en person som de inte vet vem det är, om det är en man eller kvinna, ung eller gammal, frisk eller sjuk.

–  Facket ska inte bedöma personen, utan arbetsplatsen, säger Jan-Olof Dahlgren, chef för ledningsstaben på Arbetsförmedlingen. Kollektivavtal ställer vi inget krav på.

I Linköping bläddrar ombudsmannen Hans Pettersson i sina papper från förmedlingen:

–  Här har jag en företagare som vill ha en som arbetar med lönebidrag. En utbildad inredningssnickare, inte fyllda 40. Och här en som är skogsarbetare och alltid har varit det. För honom ska de ha pengar för att han ska jobba åt dem.

– Det är det jag är mest irriterad på, att det är gratis arbetskraft, säger Hans Pettersson.

Den typen av anklagelser kommer från hela landet.

Arbetsförmedlingens generaldirektör Angeles Bermudez-Svankvist svarar på kritiken:

– Jag kan inte kommentera anklagelser som kommer utifrån vad gäller personer som är ute i praktik. Vårt arbete är att hålla dem aktiva och rusta dem inför kommande arbetsmarknadsbehov. Det är vårt uppdrag.

Du kanske också vill läsa…

En bespottad reform går i graven

En bespottad reform går i graven

Den hårt kritiserade arbetsmarknadsåtgärden fas 3 med nästan 40 000 deltagare läggs ner. Men avvecklingen går trögt och tar tid.

Nu skrotas Fas 3

Nu skrotas Fas 3

Regeringen ger nu arbetsförmedlingen tre månader för att lägga ned Fas 3 och komma med alternativa lösningar.

”Människor i fas 3 har inte tid att vänta längre”

”Människor i fas 3 har inte tid att vänta längre”

Arbetsmarknadspolitiken i landet har gått i stå. I den begynnande sommaren 2015 är vi väldigt många som står till arbetsmarknadens förfogande, skriver Nike Markelius.

Fyra av tio saknar planerat jobbsökande i fas 3

Arbetsförmedlingen har ingen handlingsplan för fyra av tio av deltagarna i fas 3, trots att lagen kräver det. Bland unga saknar var femte en handlingsplan. Arbetsförmedlingen erkänner lagbrott.

Arbetsförmedlingens generaldirektör underkänner fas 3

Arbetslösa ”hamnar längre bort” från arbetsmarknaden i fas 3, säger Arbetsförmedlingens chef Angeles Bermudez-Svankvist. Lyssna på hela intervjun här.

Generaldirektören: ”Har du någon bättre idé?”

Generaldirektören: ”Har du någon bättre idé?”

Inga unga i fas 3, beslutade Arbetsförmedlingen i somras. Nu är tusentals på väg dit. Men myndigheten har inga nya lösningar – förutom att anställa dem själv.

Tusentals unga på väg in i fas 3

Tusentals unga på väg in i fas 3

Tom, 25, har aldrig haft ett jobb. Han drömmer om att bli industriarbetare men har fastnat på Arbetsförmedlingens slutstation. Tusentals unga står nu på tröskeln till fas 3.

Nytt beslut ger facken rätt till information

Inför en placering i fas 3 ska Arbetsförmedlingen fråga om fackets åsikt. Men även om facket säger nej får de sällan veta vilket beslut Arbetsförmedlingen tar. En ny överenskommelse ska ändra på det.

”Vi ska inte bidra till att konkurrera ut andra”

Verksamheter som baseras på deltagare i Fas 3 kan vara okej, men då ska de gynna deltagarna och pengarna ska stanna i verksamheten.

De ersättningslösa

De ersättningslösa

De är unga, gamla, funktionsnedsatta och utrikes födda och de får inte en krona från staten. Mer än var tiond­e inskriven i Fas 3 saknar ersättning. Samtidig­t får deras arbetsgivare 4 500 kr i månaden och gratis arbetskraft. Vi guidar dig genom Fas 3 och presenterar: de ersättningslösa. Fär att starta bildspelet, klicka på miniatyrerna nedan till höger.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

På Skandinaviska byggelement går fabriken för högtryck, trots coronakris.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.

Skyddsombudens dag DA uppmärksammar dem som värnar om din arbetsmiljö

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?

Arbetsrätt Striden om las

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Släpp laghotet – förhandla vidare om las

Helle Klein: ”Både fack och arbetsgivare har varit tydliga med att det inte är mer tid de behöver utan mindre av politiskt tvång.”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

Utredningsförslaget kan inte tillåtas bli lag. I den kampen måste hela arbetarrörelsen ställa sig på rätt sida, skriver IF Metall-klubbens styrelse på AB Volvo i Umeå.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.