Industriarbetarnas tidning

Volvo­arbetaren som vill sätta stopp för bilarna

2 maj, 2011

Lars Henriksson är Volvoarbetaren som vill skrota massbilismen för att rädda världen. Bilfabrikerna skulle kunna vara nyckeln till ett grönare samhälle, men då måste profit bytas mot samhällsnytta. I sin bok ”Slutkört” förklarar han hur även jobben kan räddas.

Lars Henriksson har byggt Volvobilar i mer än 30 år trots att han alltid har varit kritisk till bilismen. Att han ändå hamnade där beror på en lögn. Han studerade till ingenjör och gick till Volvo för att söka sommarjobb.

– När jag stod i kön – för det gjorde man på den tiden – sa killen framför mig att han ville ha sommarjobb. Det har vi inga, sa Volvo. Så när de frågade mig vad jag ville så sa jag att jag ville ha jobb. Och det fick jag.

Han minns att han togs emot med öppna armar, men också att det var en turbulent tid. Han hamnade mitt i en vild strejk och upplevde en otrolig sammanhållning där på golvet. Han återvände aldrig till studierna och har aldrig ångrat sig.

När krisen kom 2008 och hotade jobben, i bland annat bilindustrin, upplevde Lars att hela världen plötsligt skiftade fokus. Under flera år hade klimatdebatten varit ständigt närvarande. Nu dog den totalt.

Allt handlade istället om jobben och om ekonomin. Hur konsumtionen skulle stimuleras och jobb skapas. Om Saab och Volvo skulle överleva. Två falanger drev varsin linje – död eller stöd. Antingen låta företagen gå under eller tigga stödpengar hos staten.

Det måste gå att göra något annat, tänkte Henriksson, som fortsatte att köra ut bilar ur fabriken. Om massbilismen är ohållbar, hur ska vi då rädda våra jobb utan att förstöra världen? Med sin bok ”Slutkört” hoppas han så fröet till en debatt om och en tro på att ett annat samhälle är möjligt.

Han menar att det gäller att bestämma sig. Att vad som är möjligt att göra beror på vad vi gemensamt bestämmer oss för att göra och vilka intressen som är starkast. På 50-talet bestämde vi oss för att satsa enorma pengar på att knyta samman städerna med vägnät. Sen rev vi våra stadskärnor och byggde om dem för bilarnas skull.

Det tog bara 20 år att bygga om Sverige till ett bilberoende samhälle. Vem kunde på den tiden tro att vi sen skulle bestämma oss för att börja plocka upp bajset efter våra hundar? Eller att vi skulle sluta röka på krogen? Alltså kan vi – även om det verkar omöjligt – skrota massbilismen bara vi bestämmer oss.

Bilindustrins försvar mot klimathotet har varit förnekelse, bränslesnåla bilar, biodrivmedel och elbilar. Tyvärr räcker det inte. Antalet bilar blir bara fler och koldioxidutsläppen från trafiken fortsätter att öka. Enda lösningen är att köra mindre, skriver Henriksson, väl medveten om att han provocerar.

Trots det finns räddningen för både jobben och klimatet i just bilfabrikerna, menar han. Förmågan till omställning och de anställdas samlade kompetens gör bilindustrin perfekt för klimatanpassad produktion. Här kan vad som helst tillverkas. Spårvagnschassin eller vindkraftverk lika väl som bilar.

Men det kräver att samhällsnytta sätts före profit. Och det kräver politiska beslut som efterfrågar produkterna, som sätter kollektivtrafik och spårbunden trafik framför vägbyggen och biltrafik. Det kräver samhällen med närbutiker istället för avlägsna köplador.

– Jag är inte ute efter en livsstilsförändring. Jag är ute efter en systemförändring så att man kan ställa bilen. Vi måste definiera om välstånd och välfärd till att inte ha bil.

Henriksson förväntar sig inte att bilindustrin ska gå i spetsen för en sån samhällsförändring. Den kräver att engagemang och kraft kommer underifrån. Men arbetarrörelsen har tappat sitt kollektiva självförtroende, skriver han. Och bilarbetarna på golvet har berövats all sin initiativkraft.

– Vi får inte ens bestämma i vilken ordning vi ska dra åt muttrarna. Men det är ändå vi som gör allting när bilarna tillverkas.

I det ligger en potentiell makt, menar han, och låter sig inte hejdas av vad som är omöjligt i dag när han skriver att makten över omställningen kan läggas i händerna på de anställda. De som egentligen har kontrollen.

Du kanske också vill läsa…

”Det är bara att börja röjningsarbetet”

”Det är bara att börja röjningsarbetet”

”Löntagarmakt, demokratisk planering och jämlikhet. Det som nu behövs, akut och för framtiden, är varken nya eller märkvärdiga idéer.” Volvoarbetaren Lars Henriksson skriver om vägen framåt efter coronakrisen.

Cynisk stämning efter bonusbesked

Cynisk stämning efter bonusbesked

Trots slit, övertid och försäljningsrekord får de anställda på Volvo Cars i Göteborg ingen bonus. ”Det som förvånar mig mest är den totala frånvaron av fingertoppskänsla från ledningen”, säger Lars Henriksson, skyddsombud på fabriken.

”Jag var inte den som höll tyst”

”Jag var inte den som höll tyst”

När han började på fabriken visste Adrian Avdullahu inte vad en fackförening var. Nu har han valts till ett av Sveriges tyngsta fackliga uppdrag, ordförande för Volvo verkstadsklubb.

”Facklig självmordsstategi att förhandla las under fredsplikt”

”Facklig självmordsstategi att förhandla las under fredsplikt”

Om vi inte åtminstone försöker använda fackets enda motmakt när grundläggande intressen hotas så kommer allt fler att ställa sig frågan varför de alls ska vara organiserade, skriver Volvoarbetaren och skribenten Lars Henriksson.

Ångesten tog över Tommys liv

Ångesten tog över Tommys liv

Människor är olika, och det är bra, har Volvoarbetaren Tommy Jeansson alltid tyckt. Ändå tvekade han att berätta varför han hela livet känt sig annorlunda.

Smittskydd i fokus när Volvo drar igång igen

Smittskydd i fokus när Volvo drar igång igen

Svensk fordonsindustri startar upp sin produktion i mindre skala. På Volvo powertrain i Köping har montörer som varit permitterade i fyra veckor börjat komma tillbaka till jobbet.

Bemannings­anställda: Önskar vi hade samma villkor

Bemannings­anställda: Önskar vi hade samma villkor

Bemanningsanställda rök först när Volvo stängde. När produktionen drar igång igen står de sist i kön för att få tillbaka jobben. Än så länge är Joel Gustafsson och Mikael Olsson utan arbete.

Nu stänger stora delar av industri-Sverige

Nu stänger stora delar av industri-Sverige

När fordonsjättar som Volvo Cars, Scania och AB Volvo stoppar produktionen berörs uppåt hundra tusen anställda runtom i landet. 

Ännu inget större tapp i produktionen

Ännu inget större tapp i produktionen

Än så länge märks inga eller få störningar på de största svenska industriföretagen. Men läget kan förändras snabbt. ”Om någon hostar här inne kan andra bli förbannade”, säger Glenn Bergström.

Hur ska Volvo undvika att hamna vid sidan av?

Hur ska Volvo undvika att hamna vid sidan av?

Kinesiska Geely kan slå ihop sina bägge biltillverkare Volvo Cars och Geely Automotive till ett gemensamt bolag. Ännu ett tecken på att bilindustrin står inför sitt ”iPhone-ögonblick”, skriver DA:s Harald Gatu.

Avtal 2023

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Dagens Arbetes poddar Lyssna på de senaste avsnitten

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

1968 fick Socialdemokraterna 50,1 procent av rösterna i riksdagsvalet. Men det var knappast tack vare kampanjlåten ”Hej Socialdemokrat!”. Kalle Lind berättar.

Den bortglömda Linje 2-sången

Den bortglömda Linje 2-sången

Lyssna på Linje 2-sången från kärnkraftsomröstningen 1980. Dagens Arbetes reporter Jonas Nordling har grävt i arkivet – och pratat med linje 2-generalen.

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Det största hindret för den gröna omställningen är att beslutsfattare och allmänhet inte tror att den kommer att kunna genomföras. Lyssna på podden med Marie Nilsson, Svante Axelsson och Helle Klein.

Fackets starka motstånd mot nazismen

Fackets starka motstånd mot nazismen

Författaren Anna-Lena Lodenius gästar Dagens Arbete Historia. Tillsammans med Harald Gatu och Helle Klein utforskar hon hur arbetarrörelsen hanterat högerextremismen historiskt. Författaren Mats Wingborg ger en nutida internationell utblick.

Facket och flyktingarna

Facket och flyktingarna

Svenska facken smugglade flyktingar, pengar och information under andra världskriget. Norska motståndsmän fick bo i ett hus i centrala Stockholm under täckmanteln att de var grafiska ombudsmän.

Hoten mot de svenska industrijobben

Hoten mot de svenska industrijobben

Svensk basindusti exporterar 90 procent av produkterna. Så hur drabbas Sverige när länder som USA vill rädda sina egna industrijobb? Och hur går det med den gröna omställningen när energikrisen slagit till?

Den stora modebluffen

Den stora modebluffen

När Domsjös trämassa blir viskosfiber i Indien görs det med metoder som har skadat människor och miljö i mer än hundra år. Så varför låtsas svenska ­mode­företag som H&M att det är nytt och fräscht?