Omplacerad efter 35 år på samma jobb

I över 35 år har Alf Carlsson monterat transformatorer på ABB i Ludvika. Nu är han omplacerad till ett enklare jobb mot sin vilja. Företaget anser att han hotat och trakasserat en arbetskamrat.

Namnlistor cirkulerar nu på arbetsplatsen till stöd för Alf Carlsson. Uppropet kräver att IF Metall ska driva fallet till Arbetsdomstolen.

Men förbundet har valt att inte dra ärendet inför AD. Enligt arbetsmiljölagen och lagen om anställningsskydd har arbetsgivaren möjligheten att omplacera i den här typen av fall, anser IF Metall.

– Vi har gjort bedömningen att vi inte kan vinna framgång i detta ärende och väljer därmed att inte driva frågan till AD, säger Kent Mohlin, förhandlingsombudsman på IF Metall.

– Tillsammans med förbundsjuristen har vi gått igenom rättsläget och sett hur Arbetsdomstolen dömt i liknande ärenden. En framgång i domstolen är utsiktslös.

Bakgrunden till historien handlar om utlandsjobb.

Tidigare har det funnits en överenskommelse bland montörerna på ABB Transformers att man ska åka två och två på utlandsjobb.

Men nyligen ändrade ABB sin policy. I fortsättningen skulle bara en få åka. Vilket ogillades av montörerna.

– Det är viktigt att få åka två personer. Man är borta i flera månader och man behöver varandras stöd, säger Alf Carlsson.

Att två åker innebär också en kompetenshöjning som kommer företaget till del.

– Vanligtvis åker en som är mer erfaren tillsammans med en som har kortare erfarenhet och som på så vis får lära upp sig.

Enligt Alf Carlsson, som är fackligt förtroendevald på sin avdelning, var alla överens om att kräva att två montörer skulle få åka även i fortsättningen.

En montör på det andra skiftlaget tackade ja till att åka själv.

En fredagseftermiddag i slutet av januari i år stöter Alf Carlsson ihop med honom och hans arbetskamrater i fikarummet i samband med ett skiftbyte.

Ordväxling uppstår och montören finner situationen mycket obehaglig och ber att få bli lämnad ifred. Men Alf Carlsson fortsätter att kräva honom på svar varför han valt att åka ensam. Montörens arbetskamrater har berättat att de tyckte stämningen var hotfull.

Alf Carlsson säger själv:

– Jag sa att jag tyckte att han hade gått bakom ryggen på oss andra, att han inte skulle bete sig som en idiot och stå upp för sina handlingar som en karl. Jag ville ha en förklaring till varför han tackat ja.

Kort därefter fick Carlsson en skriftlig erinran av företaget. Carlsson anklagas för att ha utövat trakasserier och riktat hot mot annan anställd.

Företaget skriver att denna erinran inte ska ses som en disciplinär åtgärd ”utan enbart ett klarläggande av vissa skyldigheter i anställningsavtalet”.  I samband med erinran avstängdes Carlsson från jobbet i några dagar.

Kort därefter omplaceras Carlsson till en annan avdelning. Klubbens förhandlare motsatte sig omplaceringen. Kalle Johansson (bilden) är verkstadsklubbens ordförande:

– Vi tyckte att det var en alltför hård skrivning i företagets erinran. Det var ett högt tonläge utan att det rörde sig om hot. Visst, han gick över gränsen men det motiverar inte en omplacering.

– Arbetsgivaren borde ha sett till att på ett mycket tidigare stadium ha löst problemet på arbetsplatsen. Nu tog man till storsläggan när det var för sent.

Den lokala förhandlingen slutade i oenighet. De centrala parterna kallades.

Men ABB hade bråttom. Företaget valde att omplacera Alf Carlsson redan innan den centrala förhandlingen ens var påbörjad.

Formellt har då facket möjlighet skjuta på omplaceringen till efter det att den centrala förhandlingen slutförts. Detta genom att lägga ett tolkningsföreträde enligt förtroendemannalagens nionde paragraf.

Men det gjorde inte verkstadsklubben på inrådan av förbundet. Orsaken var att ABB hade kunnat kontra med att stänga av Carlsson från jobbet, alternativt säga upp honom av personliga skäl. Därför la inte klubben något tolkningsföreträde.

Alf Carlsson är besviken. Han anser att formuleringarna om hot och trakasserier i företagets skriftliga erinran är felaktiga.

– Vilket alla inblandade också håller med om. De som först sa att stämningen var hotfull säger i dag att den var olustig. Det tycker jag är en väsentlig skillnad.

Tycker du inte själv att du gått över gränsen när du skäller ut en arbetskamrat inför hans skiftlag?

– Nej jag tycker inte det. Jag tycker inte man ska gå bakom ryggen på andra. Jag vill bara vara ärlig och rak och undanröja missförstånd. Hårda diskussioner måste man kunna få ha.

Förstår du att situationen kunde ha upplevts som obehaglig?

– Jag blev provocerad då jag inte fick svar på mina frågor. Sedan kan jag förstå om jag ibland kan upplevas som högljudd och det hör ihop med en liten hörselskada jag har och som gör att jag lätt höjer rösten.

Varför valde du inte att diskutera detta i lugn och ro mellan fyra ögon?

– Det tyckte jag var fegt. Jag tycker inte att man ska ha något att dölja. Jag vill vara rak.

Arbetsgivaren har nu omplacerat dig på grund av det som hänt. Vad borde de ha gjort i stället tycker du?

– Jag tycker att företaget kunde ha kallat mig till ett korrigeringssamtal istället. Då hade vi kunnat reda ut saken.

I över 37 år har Alf Carlsson arbetat på ABB och nästan hela tiden på monteringen av transformatorer. Ett krävande specialuppdrag med stort ansvar och höga krav. Carlsson anses vara en mycket duktig yrkesman.

Han är besviken över omplaceringen till en line där hans yrkeskunskaper inte tas tillvara. Ett mindre kvalificerat jobb och sannolikt med sämre löneutveckling. Han är också besviken att IF Metall inte driver hans sak inför Arbetsdomstolen.

– Jag har varit med i förbundet sedan 1975 och i många år haft förtroendeuppdrag. Så det är klart att det känns.

Men varför tror du att IF Metall inte vill driva ett fall som man skulle kunna vinna?

– Jag vet inte, jag är bara förvånad. Vore jag konspiratoriskt lagd så skulle jag kunna påstå att facket fått något tillbaka. Men det vill jag inte tro. Jag tror helt enkelt inte att de har synat alla kort.

Förbundets uppfattning är att omplaceringen inte kan ses som en disciplinär åtgärd. En arbetsgivare har rätt att leda och fördela arbetet. När frågor om trakasserier eller hot dyker upp är arbetsgivaren enligt lag skyldig att vidta åtgärder – exempelvis omplacering.

Alf Carlsson är av annan mening.

– Jag har kontakt med jurister som tvärtemot förbundet säger att det finns domar som talar för min sak.

Nu har han sommaren på sig att fundera på om att själv anlita advokat.

– Jag får se. Det är ett stort steg att ta. Men jag tycker att jag har rätt och att jag dömts utan att bli hörd.

I en kommentar säger ABB.s presschef Christine Gunnarsson:

– Vi brukar inte uttala oss om enskilda ärenden eller personer.

– I övrigt vill jag framhålla att vi har ett mycket gott samarbete med de fackliga organisationerna i Ludvika.

Harald Gatu