På ett ögonblick slets fingertoppen sönder

Handsken slets sönder. Fingertoppen också. Kjells förman följde blodspåren till sjuksystern. – Jag höll om stumpen med den andra handsken, säger Kjell.

Några år hade Kjell Aldorsson hunnit jobba i verkstan på Södra Cells bruk i Mönsterås.

Han stod vid svarven och skulle kapa en axel. Ett rutinmässigt arbetsmoment han hade gjort otaliga gånger.

Högra handen väntade på att ta emot den avkapade biten. I ett ögonblick av ouppmärksamhet fastnade handsken i den roterande svarven. Halva vänstra lillfingret slets med.

– Jag såg vad som hände och drog till för att få loss handsken. Fingertoppen blev mos, säger Kjell och tittar på svarven som lemlästat honom.

Han skrek efter en arbetskamrat och höll andra handsken mot såret. Kollegan fick hjälpa Kjell till brukets sjuksyster för omplåstring innan färden gick till sjukhuset i Kalmar. Men först var Kjell noga med stänga av maskinen.

– Konstigt hur man blir. Just då var det viktigt att slå av svarven.

Förmannen berättade senare att han följde blodspåren bort till sjuksystern.

Olyckan inträffade på förmiddagen. Redan efter lunch var Kjell tillbaks på bruket för att duscha och byta om från arbetskläderna.

Sedan väntade två månaders sjukskrivning och flitiga återbesök på sjukhuset.

– På grund av infektionsrisken fick jag vänta med att gå tillbaks till jobbet.

Kjell minns första gången han ställde sig vid svarven efter olyckan. Bilder av handsken som fastnade virvlade förbi hans inre.

– Det var några gånger i början jag fick gå ifrån.

Den allvarliga skadan har gjort honom försiktigare. Förut var han ofta het på gröten, ville få jobbet gjort snabbt. Nu får det ta den tid det tar.

I efterhand har Kjell funderat på att det var bra att handsken slets sönder. Hade materialet varit stadigare hade hela handen kunnat skadas.

– När olyckan utreddes kom vi fram till att handskar inte hör hemma i närheten av roterande maskiner.

På bruket är arbetsmiljöfrågor prioriterade. Högsta ledningen har meddelat att säkerheten alltid kommer först och samarbetet mellan Pappers avdelning och företaget fungerar bra.

– Sen har jag en chef som ständigt påminner om att vi ska vara försiktiga. Och ju äldre jag blir, desto mer inser jag hur värdefullt det är att vara frisk, säger Kjell.

Marcus Derland