Industriarbetarnas tidning

Lina släpper loss primalkrafterna

30 november, 2012

Skrivet av

Hon är en rolig feminist med sinne för det burleska. En fantasyälskare som gör sagoporr och fått 
kritikerna att klappa händerna i takt. 
Lina Neidestam är inte som alla andra.

Vann Adamson-statyetten

  • Namn: Lina Neidestam.
  • Ålder: 28 år.
  • Bor: Stockholm.
  • Familj: Mamma, pappa, bror.
  • Utbildning: Serieskolan i Malmö.
  • Yrke: Serietecknare.
  • Förebilder: Inger Edelfeldt, Cecilia Torudd, Aline Kaminsky Crumb och hennes make Robert.
  • Böcker (urval): 
Zelda vol 1 + 2, Maran (bilden).
  • Lyssnar på: Podradio.
  • Publiceras i: Aftonbladet, Situation 
Stockholm, Rocky och norska Dagbladet.
  • Priser (urval): Sydsvenskans stripserietävling (2005). Länstidningen i Södertäljes debutantpris (2010). Adamson-statyetten (2011). Stora Ponduspriset (2012). Nöjes-guidens Stockholmspris (2012). Nominerad till Urhunden (2012).

Lina Neidestam traskar sin egen väg i det svenska serielandskapet. Den raka vägen.

Från den okända flickan till den unga kvinnan bakom storsuccén Zelda, denna tecknade – föga politiskt korrekta – superfeminist.

En karaktär som många kan känna igen sig i.

– En lättläst serie med Kalle Anka-estetik, säger hon själv. Och den driver med en stereotyp som alla känner till.

Zelda dök upp första gången i tidningen Metro för fem år sedan. Efter det har hon lagt Sverige för sina fötter.

– Jag trodde först att hon bara angick ett gäng överspända genusbrudar i Stockholms innerstad – som man själv – men det var fel.

Zelda är dock inte lika grotesk nu som då. Mer nedtonad.

– Hon har insett att det inte går att skrika sig fram, utan att det mer handlar om vad man gör och åstadkommer, säger Lina Neidestam.

Vi sitter på hennes stamlokus i Hägersten, Stockholms nya kreativa nav, där även Konstfack återfinns. Lina har sin arbetslokal runt kvarteret. Ett källarkrypin som hon delar med några tecknarkollegor och bokförlaget Kolik. Kolikgrottan kallad.

Lina Neidestam, 28 år, har befriande nära till skratt. Och så detta ordflöde …

– Det hänger kvar sen uppväxten. Man är så van att bli avbruten, så det gäller att hinna säga allting man tänker på innan nån annan bryter in och jag måste vara tyst.

– Kanske borde jag vara lite mer Kristina Lugn.

Man är så van att bli avbruten, så det gäller att hinna säga allting man tänker på innan nån annan bryter in och jag måste vara tyst.

Lina är född och uppvuxen i Södertälje. Pappa Owe elektriker och mamma Katarina idrottslärare. Sprungen ur en ”tråksekulariserad Svenne Banan-miljö”, för att använda hennes egna ord.

I gymnasiet gick hon samhälle-media och jobbade extra för Länstidningens ungdomsdel.

– Jag illustrerade, skrev krönikor och gjorde reportage.

Siktet var inställt på journalistyrket.

– Men jag kom på, typ, 350:e reservplats.

Världen rasade samman. Kompisarna lämnade stan för olika utbildningar eller fräste jorden runt.

– Jag blev kvar. Den som blev över. Skitdeprimerande.

Det blev korvkiosken på Ica Maxi och diverse ströjobb på kafé.

– Ett tag bodde jag med en kompis i en cykelkällare i Stockholm. Rena katastrofen.

Det var då hon återupptog serietecknandet. För ritat hade hon alltid gjort. Bild och svenska var paradämnena i skolan.

– Jag började rita mina ”skruffsiga” gubbar igen.

Mamma Katarina såg till att hon sökte till Serieskolan i Malmö.

– För mig var det en hippieutbildning. Det fanns inte på kartan att jag skulle utbilda mig till tecknare.

– Men min mor sa: Gör nåt kul och bli vuxen sen.

Ett år senare gick flytten tillbaka till Stockholm. Hon hade fyllt 22 år och strategin var klar. Studielån och etnologi med folkloreinriktning på Stockholms universitet, för att kunna sitta uppe på nätterna och rita serier. Det blev också en snabbvända på konstskolan Basis för att bättra på tecknandet.

Så kom chansen hon väntat på. Metro behövde en serie. Och via nättidningen Salong K och lite tjat gjorde Zelda sin entré.

Hon påminner om Betty Boop säger jag.

– Visst gör hon. Vad kul att du säger det. Jag tycker de är skitlika. Ingen annan har sett det.

– Heller ingenting jag tänkte på från början, men Zelda är som en hårig, bedagad Betty.

Serieintresset väcktes hemmavid med Arne Anka i Metallarbetaren, Lilla Fridolf och Ensamma mamman. Plus pappa Owes gamla Buster i ruffen på familjens segelbåt. Men den verkliga kicken kom på en camping i Arvika i 11-årsåldern.

– Jag vågade äntligen köpa tidningen jag sett på Ica hemma. Men där vågade jag inte ta ner den från hyllan för att den såg så himla snuskig ut.

– …och jag kände kassörskan.

Men nu. På campingen i Arvika var det dags för Mega Pyton.

– Den var jättesnuskig! Bara kroppsvätskor och exploderande akne. En fantastisk upplevelse.

Tänk att man kunde rita så där snuskigt, tourettskt och hämningslöst! Det släppte lös ett prepubertalt inre monster i mig.

–Shit! Det finns folk som gör sådant här.

Tänk att man kunde rita så där snuskigt, tourettskt och hämningslöst! Det släppte lös ett prepubertalt inre monster i mig.

Lina kände igen sig i det hämningslösa. När hon sätter sig att rita kan hon inte alltid kontrollera det som kommer ut.

– Det är därför det behövs en jävligt bra redaktör.

Zelda var i början som en karbonkopia på Linas tonårsjag.

– En extremt svartvit personlighet och dömande besserwisser, vars ideologi ständigt krockade med omvärlden.

Samtidigt fick den lite äldre Lina en möjlighet att släppa ut sin egen frustration genom Zelda. Sånt som hon höll tillbaka i vardagslivet.

– Jag kunde skrika, slåss och säga alla de där dumma sakerna … Jag ville inte gå miste om den här primalkraften.

Så är det inte längre. Zelda har nått den punkt i livet som Lina själv befann sig i för några år sedan.

– Hon förstår att hon står längst ner på skalan och inte vet någonting.

Lina konstaterar dock att man som människa bara är summan av sina intryck.

– Därför ska man välja vad man konsumerar för skit.

Lina har tidigare deklarerat att Dostojevskijs Brott och straff är ett sömnpiller och att bra konst ska dras fram ur ”röva”. Det där med Brott och straff gäller fortfarande.

– Den är för jävla tråkig. Nu handlar det inte om att jag ogillar ryska romaner med 1 000 namn i, men här handlar det bara om en massa tjänstemän som sitter och röker.

– Just nu tragglar jag Ulysses. Den måste jag få cred för. Boken är mer sprakande än man kan tro.

… och det där med ”röva”?

– Ja, vad menar jag? Kanske är det ett exempel på mitt filterlösa jag.

Lite bildningskomplex har hon.

– Jag producerar när jag borde tugga i mig mer.

Hon ser risken att bli en ”skittråkig person, skeptisk mot alla nymodigheter och fast i samma mentala världsbild som när man var 16”.

– Därför måste man våga utmana sig själv. I somras köpte jag klassiska verk för 2 000 spänn att läsa under vintern.


Lina Neidestam signerar bland annat nya albumet Zelda 2 på Bokmässan i Göteborg.

Intresset för litteratur och folksagor blommade ut i prisbelönade Maran som kallats en ”feministisk sexserie i folksagemiljö”. Frukten av fyra års tecknande som mynnade ut i en bok med mycket sex och en stor dos fantasy och humor.

– Jag ville att det skulle vara både roligt och eggande.

Vad sade föräldrarna?

– Jag verkar komma undan med extremt mycket bara jag sitter i tv:s morgonsoffa och berättar om det. Då är min farmor stolt. Då är mina föräldrar stolta.

Lina poängterar dock att hon är en annan människa än det hon ritar. Om någon nu trodde något annat. Maran fick jättebra recensioner. Sen fanns det säkert andra reaktioner också.

– Det finns alltid sådana som vill bli arga, som letar efter saker att bli arga på. Det finns en del ”foliehattar” där ute.

Böckerna till trots försöker Lina Neidestam att vara så politiskt korrekt som möjligt.

– Det är sant, säger hon med ett smittande skratt. Det är så utskällt att vara PK. Det ses som den ultimata ängsligheten. Att inte säga negerboll och tycka att ordet hen är en bra idé.

Vi åkte aldrig på utlandsresor eller gick på restaurang. Det var ut i skogen och käka Bullens pilsnerkorv

Lina tillbringar större delen av det vakna dygnet över ritplattan. Vid sidan om har hon en jätteskärm där hon kan överblicka sidorna som växer fram.

– Och så kollar jag mobilen typ var tredje minut.

Detta kompenseras med fjällvandring. Ett arv från barndomen. Då var det camping, segling och annat som gällde.

– Vi åkte aldrig på utlandsresor eller gick på restaurang. Det var ut i skogen och käka Bullens pilsnerkorv.

Hennes serier säljer hyfsat bra och är översatta till norska.

– Jag överlever. Tjänar som en undersköterska. Det ger en livskvalitet med regelbundna pengar som flyter in.

Visserligen en lön som lillebrorsan, byggnadsarbetaren, garvar åt.

– Firmabil, kontor, bostadsrätt med utsikt över vattnet. O jävlar vad bra han har det. Dom tjänar bra dom där.

– Men jag unnar honom det, säger Lina.

Lina vet vad hon ska göra fram till 30-årsdagen. Flera nya projekt är på gång.

Dels ska hon och ett par tecknarkollegor göra serier av författarparet Sara Bergmark-Elfgren och Mats Strandbergs Engelforstriologi, Cirkeln, Eld och den kommande Nyckeln.

Böckerna handlar om tonåriga häxor som slåss mot demoner i en fiktiv bruksort i Bergslagen.

– Men vi ska inte göra böckerna rakt av. Det blir helt nya historier.

Sedan ska hon på egen hand göra en serie om ett gäng ungdomar som växer upp i en industristad, inte helt olik Södertälje. En humoristisk ”urban-fantasy”.

Planer finns också på att låta Zelda bli tv-serie.

Lina skriver på ett pilotavsnitt och den som hon helst av alla vill se i huvudrollen är Nour El-Refai, ståuppare, skådis, debattör med mera.

– Hon är Zelda! Ingen skulle bli lyckligare än jag om det blev verklighet, säger Lina, som för övrigt driver landets mest lästa serieblogg.

En blogg där man möts av uppmaningen: ”Stånga mig, sparka mig. Gör nånting! Lajka mig.” (En uppmaning delvis hämtad från tjurfäktaren i Tjuren Ferdinand.)

Det låter desperat, men Lina Neidestam behöver inte oroa sig. Bara Zelda är mer populär än Lina på den svenska tecknarscenen just nu.    

Fotnot: Betty Boop är en amerikansk 
animerad filmhjältinna skapad av Max 
Fleischer 1930.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

På Skandinaviska byggelement går fabriken för högtryck, trots coronakris.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.

Skyddsombudens dag DA uppmärksammar dem som värnar om din arbetsmiljö

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?

Arbetsrätt Striden om las

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Släpp laghotet – förhandla vidare om las

Helle Klein: ”Både fack och arbetsgivare har varit tydliga med att det inte är mer tid de behöver utan mindre av politiskt tvång.”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

Utredningsförslaget kan inte tillåtas bli lag. I den kampen måste hela arbetarrörelsen ställa sig på rätt sida, skriver IF Metall-klubbens styrelse på AB Volvo i Umeå.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.