Industriarbetarnas tidning

Så blev lönen i senaste avtalet

16 april, 2013

Nytt avtalEn ny, högre lönegrupp för stålarbetarna. Hållbart arbete i fokus på allokemiska avtalsområdet. Extra påslag för de lägst avlönade tekoarbetarna. Här är de viktigaste nyheterna i de åtta avtal som IF Metall hittills har tecknat.

IF METALL

 

Teknikavtalet, 117 000 medlemmar.

Löneutrymme: 6,2 procent på 36 månader. Motsvarar efter tre år 1 550 kr på en genomsnittlig lön på 25 100 kronor.

Pott: Vid varje företag bildas en pott på 1,7 procent av lönesumman den 1 april i år. 1,7 procent i april nästa år och 1,9 procent i april 2015. För de två sista avtalsåren utgår också pengar till löneöversyn: 0,4 procent respektive 0,5 procent. Totalt alltså 6,2 procent.

Individgaranti: Alla ska ha fått minst 530 mer i månaden den 1 juni 2014 och minst 300 kronor den 1 juni 2015.

Lägstalöner: Höjs med samma procentsats som nivån, 6,2 procent.

Delpension: Nu 1 april avsätts 0,9 procent som ligger utanför avtalsvärdet.  Detta betalas genom att 12 minuters arbetstidsförkortning omvandlas till delpension, dels genom förlängd arbetstidskorridor. Efter tre år avsätts 1,5 procent till delpension.

Övertid: Arbetsgivaren ska ta hänsyn till den anställdes behov av rekreation och familjeliv.

Lägsta semesterlön: Tidigare krävdes 2 sammanhängande anställning. Nu räcker 2 års sammanlagd anställning under de senaste tre åren.

Stål- och metallavtalet, 20 500 medlemmar.

Löneutrymme: 5,3 procent på 36 månader. Resten, 1,5 procent, finansierar trygghets- och flexibilitetsavtalet.

Pott: Vid varje företag bildas en pott den 1 april 2014 värd 1,7 procent av lönesumman på företaget, 1,7 procent den 1 april 2015 och 1,9 procent den 1 april 2015. Företagspotterna ersätter de tidigare branschpotterna.

Ob-tillägg: Höjs med 1,9 procent första året, 2,1 procent det andra året och 2,3 procent det tredje året.

Lönegrupper: En ny lönegrupp införs, S-gruppen. Fack och arbetsgivare ska enas vilka som hamnar i S-gruppen utifrån ”den enskildes tillämpade kompetens, personliga prestation och engagemang”. Pengarna till S-gruppen tas inte från potten men S-arbetarens lön bidrar till pottunderlaget.

Trygghetsavtal: Gör det möjligt för företaget att sänka årsarbetstiden med 20 procent samtidigt som arbetaren behåller sin ordinarie lön.

Allokemiska avtalet, 15 000 medlemmar.

Löneutrymme: Löneökning utgår från krontal och beräknas på 25 000 kronor. Första året 475 kronor, andra året 510 kronor och tredje året 598 kronor.  Resterande avtalsvärde på 0,6 procent avsätts till delpension år två och tre. Om parterna inte är överens om annat ska 2,71 kronor i timmen fördelas i lokala förhandlingar för 2013. 2,91 kronor för 2014 och 3,42 för 2015. Om parterna är oeniga om fördelningen ska tre fjärdedelar utgå generellt, lika för alla. Resten får arbetsgivaren fördela i det lokala lönesystemet.

Ny lönebestämmelse: Ny lönebestämmelse med Hållbart arbete som utgångspunkt.

Lägsta lön: För den som fyllt 18 år blir avtalets lägsta lön 19 138 kronor den 1 april i år, 19 621 kronor den 1 april nästa år och 20 189 kronor den 1 april 2015.

Delpensionen: Avsättning höjs stegvis så att från 1 januari 2016 avsätts 1,1 procent till delpensionen, bland annat genom att 0,5 procent av livsarbetstiden överförs till delpension.

 

Gruvavtalet, 5 500 medlemmar.

Löneutrymme: 6,8 procent på 36 månader.

Lönepott: Vid varje företag bildas det en pott för vart och ett av de tre avtalsåren värd2,1 procent, 2,2 och 2,5 procent.

Lägsta lön: 18 378 kronor i år, 18 702 nästa år och 19 252 år 2015.

Övertidsersättning: Höjs till 31:71 kronor i år, 34:36 nästa år och 35:22 kronor år 2015.

Underjordstillägg:  Följer löneutvecklingen i branschen. Höjs till 2 358 kronor.

Avtalspension: Från och med i år kommer pengar att avsättas till gruvarbetarnas pensionspremie GLP redan från första arbetsdagen. Varje år avsätts 4,5 procent av lönen till GLP.

Ny skiftform: Kontinuerligt tvåskift utan storhelgsuppehåll.

 

Kemiska fabriker, 4 000 medlemmar.

Löneutrymme: 6,2 procent på 36 månader. Läggs ut som pott den 1 april vart och ett av de tre avtalsåren. Om inte parterna kommer överens om något annat ska var och en ha 295 kronor mer i månaden den 1 april i år, 316 kronor mer den 1 april nästa år samt 3171 kronor mer i månaden den 1 april 2015. Resten av utrymmet läggs ut i det lokala lönesystemet.

Lägsta lön: Höjs för den som är över 18 år till 18 854 kronor i år, 19 381 nästa år och 19 999 år 2015.

Delspension: 0,6 procent avsätts till delpensionen under avtalsperioden.

 

Teko, 2 500 medlemmar.

Löneutrymme: I snitt 1 587 kronor på 36 månader.

Lönepott: Vid varje företag bildas en pott som den 1 april 2014 motsvarar 483 kronor per anställd, den 1 april nästa år 516 kronor och den 1 april om två år 588 kronor.

Lägsta lön: Räknas upp med 7,75 procent under perioden. Med 2,1 procent i år, 2,2 nästa år samt 2,45 om två år. En nyhet är att den som har två års anställning vid företaget ska ha en månadslön som överstiger lägstalönen med 1 067 kronor den 1 april i år, 1 093 kronor nästa år och 1 122 från den 1 april 2015. Det innebär att en tekoarbetare med två års sammanhängande anställning lägst får tjäna 17 513 kronor och den som är yrkesarbetare 18 126 kronor.

Delpension: 0,7 procent avsätts till delpensionen under avtalsperioden.

Gemensamma metallavtalet, 3 400 medlemmar.

Löneutrymme: 3 procent på 14 månader. Om parterna inte är överens garanteras var och en 360 kr från den 1 februari. Resten av utrymmet fördelas av arbetsgivaren i enlighet med det lokala lönesystemet.

Individgaranti: 236 kronor första året 252 kronor andra året och 295 det tredje avtalsrådet.

Lägst månadslön: Höjs till 18 915 kr för arbeten som kräver yrkesutbildning. Höjningen motsvarar 5,9procent eller 1 161 kronor.

MAF-avtalet, 15 000 medlemmar.

Löneutrymme: 6,2 procent på 36 månader. Löneökningarna fördelar sig på 2 procent första året, 2 procent andra året och 2,2 procent sista året.

Delpension: Utöver lönehöjningarna avsätts ytterligare 0,6 procent till delpension. Därtill kommer ytterligare 0,6 procent som omfördelats från tidbanken. Tidigare har bilmekanikerna fått 94 minuter per arbetsvecka att fritt använda. Med det nya avtalet blir det i stället 82 minuter. Värdet av de förlorade tolv minuterna har placerats i fonden för delpension.

GS

Sågverksavtalet

Snittlön 2012: 145,18 kronor/timme (25 407 kronor/månad).
Höjning 2013: 1,9 procent, cirka 480 kronor per månad. 2014: 2,1 procent, cirka 540 kronor per månad. 2015: 2,3 procent, cirka 590 kronor per månad. År två och tre har 0,3 respektive 0,2 procent dragits av för delpensionen.

Individgaranti: 55 procent av utrymmet. Resten fördelas efter lokal förhandling.

Lägstalönerna höjs enligt praxis: Den lägsta ingångslönen höjs med samma krontal som utgående löner (480 kronor för 2013). Det ger en högre procentuell ökning än avtalets. Den används sedan på lägstalönerna i samtliga lönegrupper.

Extra ersättning: Ska betalas ut till den som har flera visstidsanställningar som tillsammans överstiger antalet timmar som en heltidsanställd jobbar. Exempel: Ett skift jobbar förmiddag vecka ett, eftermiddag vecka två, följt av ett helgskift och ledigt vecka tre. En vikarie som jobbar de första två veckorna samt helgen och sedan får vikariera för någon annan vecka tre jobbar fler timmar än normalt, men inom ordinarie arbetstid och har inte haft rätt till övertidsersättning. Nu ska alla timmar som överstiger en normal heltidstjänst ge samma ersättning som vid övertid.

Rätten till en dags permission när 6:e juni infaller en lördag eller söndag tas bort. I gengäld har skulden (0,25 procent av löneutrymmet) för 2007 års uppgörelse om bättre avtalspension skrivits av.

Arbetsgivaren får viss utökad flexibilitet i hur skiften ska utformas om man inte kommer överens lokalt.

Vid krav på sjukintyg första 
dagen ska den anställde ersättas för de kostnader det leder till.

Träindustriavtalet

Snittlön 2012: 140,95 kronor/timme (24 666 kronor/månad).

Höjning: 2013: 1,9 procent, cirka 450 kronor per månad. 2014: 2,2 procent, cirka 550 kronor per månad. 2015: 2,2 procent, cirka 565 kronor per månad. År två och tre har 0,3 respektive 0,2 procent dragits av för delpensionen.

Individgaranti: 50 procent av utrymmet. Resten fördelas efter lokal förhandling.

Lägstalönerna höjs enligt 
praxis (se sågverksavtalet).

Rätt till en timmes facklig introduktion på betald arbetstid för samtliga nyanställda (första året).

Ny stupstock för säsongsanpassad arbetstid införs. Kommer fack och arbetsgivare inte överens lokalt kan arbetsgivaren, under en 
i förväg bestämd period, variera 
arbetstiden med upp till 10 procent per arbetsdag. Lönen varierar dock inte.

Möjligheten att visstidsanställa utökas från åtta till tio månader. Möjligheten att förlänga visstidsanställningen är densamma: 6 månader.

Stoppmöbelavtalet

Snittlön 2012: 140,54 kronor/timme 
(24 595 kronor/månad).

Höjning 2013: 1,9 procent, cirka 450 kronor per månad. 2014: 2,2 procent, cirka 550 kronor per månad. 2015: 2,2 procent, cirka 560 kronor per månad.

I övrigt:
se Träindustriavtalet.

Förpackningsavtalet

Snittlön 2012: 24 627 kronor.

Höjning 2013: 1,4 procent, lägst 345 kronor per månad. 2014: 2,4 procent, lägst 599 kronor per månad. 2015: 2,5 procent, lägst 639 kronor per månad.

I övrigt: se Civilavtalet.

Skogsavtalet

Snittlön 2012: 137,18 kronor/timme (23 869 kronor/månad).
Höjning 2013: 1,9 procent. 2014: 2,2 procent. 2015: 2,2 procent.

Skogsavtalet blev klart senare än övriga avtal. Hur höga lönehöjningarna blir i kronor var inte framräknat vid den här tidningens pressläggning. År två och tre har 0,2 respektive 0,3 procent dragits av för delpensionen.

En ny överenskommelse om insyn träffades. Fackliga företrädare har rätt att genomföra löne-översyn både för medlemmar och oorganiserade skogsarbetare som utför manuella och motormanuella arbetsuppgifter.

Arbetsgivarna ville ha en flexiblare utläggning av arbetstiden över året. Frågan kommer att utredas i en arbetsgrupp.

Tidningsavtalet

GS lämnade sina yrkanden för tidningsavtalet till motparten Almega den 3 april. Avtalet går ut den sista april.

Samtliga av dessa avtal innehåller ett förtydligande om vilka punkter som ska ingå vid en förhandling om inhyrning av arbetskraft.

Du kanske också vill läsa…

Här tjänar kvinnorna tusenlappar mindre i månaden

Här tjänar kvinnorna tusenlappar mindre i månaden

Löneglappet mellan könen krymper långsamt. Inom GS är skillnaden allra störst på tidningsavtalet. Där tjänar kvinnor 5 200 kronor mindre i månaden än män.

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

”Vi är bara vanliga arbetare som vill ha högre lön”

”Vi är bara vanliga arbetare som vill ha högre lön”

På måndagsmorgonen reste IF Metall-medlemmen Andreas Köhler från Karlstad till Göteborg för att protestera mot industriavtalet och fackens lönebud.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

”Det var en strid värd att ta”

”Det var en strid värd att ta”

Lön varannan vecka eller en gång i månaden? På Älvsbyhus har det pågått hårda förhandlingar under flera år. För de anställda handlar det om principer – att det som står i avtalet ska gälla och att företaget inte kan göra hur det vill.

Nytt avtal i tyska verkstads­industrin

Nytt avtal i tyska verkstads­industrin

Tyska IG Metall har tecknat ett tvåårigt avtal för verkstadsindustrin. De anställda får löneökningar på 4,25 procent i snitt per år, samt engångsbelopp på sammanlagt 3 000 euro.

Nu höjs insatserna i tysk avtalsrörelse

Nu höjs insatserna i tysk avtalsrörelse

Efter veckor av varningsstrejker går nu löneförhandlingarna för 3,9 miljoner anställda i tysk verkstadsindustri in i en avgörande fas. Något som följs noga av parterna i Sverige.

Lägstalönerna en stötesten för LO

Lägstalönerna en stötesten för LO

På tisdag avgörs det. Kommer de 14 LO-förbunden att samordna sina avtalskrav eller inte? I förra avtalsrörelsen hoppade Kommunal av dagen innan förbunden skulle samlas. I Dagens Arbetes avtalspodd kollar reportern Anna Julius hur läget är.

Chefen säger att jag är slö – får jag mindre i lön?

Arbetsgivaren vill inte betala ut full lön för arbetet. Vad gäller? Jurist Henric Ask svarar.

”Det är en jävligt svår avtalsrörelse”

”Det är en jävligt svår avtalsrörelse”

Löneökningar brukade betyda mer pengar i plånboken. Inte längre. Avdelningsordförande Erik Jonsson åkte till Braviken för att uppmana sågverksarbetarna att ändå inte ge upp hoppet.

Avtal 2023

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Dagens Arbetes poddar Lyssna på de senaste avsnitten

Arbetarrörelsens hitlåt från förr

Arbetarrörelsens hitlåt från förr

När den svenska arbetarrörelsen växte fram var Ungdomsmarschen hiten nr 1. En sång som då slog både Internationalen och Arbetets söner, och som sjöngs på alla möten.

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

1968 fick Socialdemokraterna 50,1 procent av rösterna i riksdagsvalet. Men det var knappast tack vare kampanjlåten ”Hej Socialdemokrat!”. Kalle Lind berättar.

Den bortglömda Linje 2-sången

Den bortglömda Linje 2-sången

Lyssna på Linje 2-sången från kärnkraftsomröstningen 1980. Dagens Arbetes reporter Jonas Nordling har grävt i arkivet – och pratat med linje 2-generalen.

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Det största hindret för den gröna omställningen är att beslutsfattare och allmänhet inte tror att den kommer att kunna genomföras. Lyssna på podden med Marie Nilsson, Svante Axelsson och Helle Klein.

Fackets starka motstånd mot nazismen

Fackets starka motstånd mot nazismen

Författaren Anna-Lena Lodenius gästar Dagens Arbete Historia. Tillsammans med Harald Gatu och Helle Klein utforskar hon hur arbetarrörelsen hanterat högerextremismen historiskt. Författaren Mats Wingborg ger en nutida internationell utblick.

Facket och flyktingarna

Facket och flyktingarna

Svenska facken smugglade flyktingar, pengar och information under andra världskriget. Norska motståndsmän fick bo i ett hus i centrala Stockholm under täckmanteln att de var grafiska ombudsmän.

Hoten mot de svenska industrijobben

Hoten mot de svenska industrijobben

Svensk basindusti exporterar 90 procent av produkterna. Så hur drabbas Sverige när länder som USA vill rädda sina egna industrijobb? Och hur går det med den gröna omställningen när energikrisen slagit till?