Missbrukaren måste få hjälp

Arbetsgivaren ska inte vara både spanare, polis och domare. Att slänga ut anställda som fastnat i drogtester är fel väg att gå, skriver chefredaktör Helle Klein.

”Vilka ges en röst och på vilkas bekostnad?”

Även om ryktet om demokratins död är kraftigt överdrivet är hoten i högsta grad hotfulla, skriver Alexandra Pascalidou.

Nit- eller vinstlott vid uppsägning? Det hänger till stor del på vilket företag som säger upp. Lars-Inge Björlin, Vovlo Bussar, och Eva Svedjerot, före detta Ericssonanställd. Foto: ØYVIND LUND och GUN WIGH

Uppsagda till olika pris

Lars-Inge sägs upp från Volvo Bussar i Säffle. Där får de anställda i snitt 10 000 i extra omställningsstöd. Eva förlorade jobbet när Ericsson stängde Gävlefabriken. Där fick arbetarna i snitt 300 000 kronor var i avgångsvederlag. Inget tvingar företag som lägger ned att betala sina anställda en enda krona extra. Facken kan bara vädja.

Uppsagda från Volvo Bussar i Säffle får:

  • I snitt 10 000 kronor per person i extra omställningsstöd. Pengarna förvaltas och fördelas av en styrgrupp.
  • Företaget betalar de fem karensdagarna i a-kassan.
  • Tre lediga dagar kring jul- och nyårshelgerna.
  • 5 700 kronor extra i månaden i nio månader i produktionsbonus om leveranserna hålls.
  • Alla anställda som fyllt 61 år får avgångspension. 70 procent av lönen till den dag man börjar lyfta ålderspensionen.
  • Sex arbetare som snart ska fylla 60 år får förlängd uppsägningstid till 18 månader.

Uppsagda från Ericsson Gävle fick:

  • I snitt fick alla 300 000 kronor i avgångsvederlag. Alla fick 12 månadslöner i avgångsvederlag inklusive kompensation för ob-tillägg, arbetstidsförkortning och 1 500 kronor extra som ersättning för förmåner som rikskuponger, massage, telefoner med mera.
  • De som ville studera vidare och kunde dokumentera studieplan kunde få extra pengar.
  • De som hade 25 års anställningstid eller fyllt 50 kunde ansöka om mer pengar. Detsamma gällde dem som av olika anledningar rehabiliterats och hade anpassade arbetsuppgifter.
  • De som fyllt 58 år under uppsägningstiden fick en avgångspension som motsvarade 65 procent av lönen fram till 65-årsdagen. Där ingick också ett snitt av årsbonusen under tre föregående år samt den genomsnittliga skift-ersättningen under det sista året. Ännu mer blev det för den som fyllt 60 år. De får 70 procent av sin lön, bonus och skiftersättning fram till det är dags för ålderspension. Under tiden fram till 65-årsdagen fortsätter Ericsson att sätta in hela pensionsavsättningen.

Ersättning ingen rättighet
Ett företag kan i princip säga upp sin personal och lägga ner utan att sätta av en enda krona till dem som förlorar sina jobb. Inga lagar, inga avtal reglerar att företagen måste bjuda till. Inga avgångsvederlag, inga avtalspensioneringar, inga bonuspengar till de anställda. Vanligtvis brukar företagen peka på att de redan har betalat för de anställda i händelse av nedläggning – detta genom den arbetsmarknadsavgift som är en del av de sociala avgifterna.
Fick du något extra när du blev av med jobbet? Skriv till vår reporter Harald Gatu och berätta!

Regeringen: ”Inget ökat tvång på företagen”

Lars-Inge Björlin har jobbat som montör på Volvo Bussar i Säffle i 32 år. Han förlorar jobbet när fabriken lägger ner till sommaren.
– Jag får inte ett skit för att jag har varit trogen Volvo i alla år, säger han.

Bland dem som förlorade jobbet när Ericsson lade ner i Gävle härom året är tongångarna annorlunda.
– Jag är helnöjd, säger Eva Svedjerot, före detta Ericssonanställd.

Eva jobbar i dag som undersköterska. Utöver lönen från lasarettet får hon också 65 procent av sin Ericssonlön, som hon behåller fram till pensionsdagen. Under tiden fortsätter hennes förra arbetsgivare Ericsson att göra full pensionsavsättning för henne.
– Vi fick en fantastiskt bra uppgörelse på Ericsson. Våra förhandlare gjorde ett jättebra jobb, säger hon.

I Säffle är missnöjet desto större. Man tycker att Volvo har varit alltför snåla och att uppgörelsen mellan facket och företaget var i tunnaste laget.
När Säfflearbetarna hör vad Ericsson erbjöd sina uppsagda i Gävle säger Lars-Inge Björlin:
– Jag orkar inte lyssna, jag blir bara så förbannad. Det är bättre att inte veta.
–  Här är vi många som jobbat i så många år. Vi ger järnet, lägger ner engagemang i jobbet, jobbar över, kanske åsidosätter familjen ibland. Och nu det här. Jag blir så förbannad.

Hans kompis inne på chassisvetsen, Mats Storm, är minst lika upprörd.
–  Ett dåligt avtal. Jag tycker att vi kunde ha fått lite plåster på såren nu när de ska lägga ner. I stället får vi en fet smäll.
– Det är för jävligt det som har hänt.

Ingenting tvingar ett företag att betala sina anställda ett enda extra öre när man lägger ner. Men facket kan försöka förhandla fram extrapengar i någon form. En inte helt lätt uppgift.
I Säffle fick det lokala facket hjälp av Volvos koncernfack. Resultatet möttes av ett utbrett missnöje bland de anställda.
– Det var många fina ord, men ingenting bakom, säger Lars-Inge Björlin.

Efter uppgörelsen meddelade Volvo att sex äldre arbetare – som inte hade uppnått åldern för avtalspensionen – skulle få sin uppsägningstid förlängd till 18 månader.
”Bra, då kanske det finns en öppning att få ut mer”, tänkte Lars-Inge Björlin och många med honom.

Verkstadsklubben föreslog att varje anställd skulle få 300 kronor per anställningsmånad. Avgångsvederlaget skulle ha kostat företaget runt 12 miljoner kronor, enligt klubbens egna beräkningar.
– Småpengar, tycker Mats Storm.
– Här är ett företag som har gjort stora vinster under många år och som dessutom delar ut miljarder till aktieägarna.

Busstillverkningen har visserligen gått knackigt under senare år, mycket till följd av krisen i Europa. Men AB Volvo har gått bra med undantag för åren kring finanskrisen. Det har funnits pengar i företaget. Under en tioårsperiod delade bolagsstämmorna ut 78 000 miljoner kronor till ägarna.

I fjol uppgick vinsten till 15 355 miljoner kronor. Av dessa får aktieägarna 6 083 miljoner kronor.
Men Volvo ansåg sig inte ha råd med att vika ytterligare 12 miljoner till de anställda
i Säffle. Om de hade gjort det skulle Mats Storm med sina 25 anställningsår ha fått
90  000 kronor i handen.

Volvo sa nej med motiveringen att det redan fanns ett avtal. Johan Andersson, personalchef för Volvo Bussar Europa, säger:
– Vi hade stängt förhandlingarna. Vi var klara med både IF Metall och PTK. Därmed var det avslutat.

Men ni gick ju själva ut när förhandlingen hade avslutats och gav sex äldre arbetare förlängd uppsägningstid?
– Ja, det var en åtgärd vi tyckte var rimlig. Vi ville göra något för den ålderskategorin.

Johan Andersson tycker att företaget nu gör det rätta i Säffle: satsar på att stärka kompetensen bland de anställda. Det är bättre än att ge dem en ekonomisk kompensation, menar han. I synnerhet som det finns många äldre bland de anställda och att Säffle ligger i en region som plågats hårt av nedläggningar.
– Då gäller det att gå in med stöd till kompetensutveckling, kartläggning av kompetens och ett aktivt omställningsarbete.

Inga pengar i näven, alltså. Men ett bidrag till nystart. De uppsagda ska bli ”anställningsbara”.
Därutöver lovar företaget lägga ”mycket kraft på att titta på möjligheten till nyetableringar.” Alltså nya företag.

En av dem som försökte få ut någonting av företaget var Lars Ask från Volvos koncernfack, till vardags klubbordförande på Volvo Powertrain i Skövde. Han beskriver Volvo som ”ingen elak motpart” men att ”de har en budget att hålla sig till”.

Facket hade hoppats kunna rädda 50–60 metalljobb till det nya bolaget som kommer att bedriva verksamhet i Säffle. Nu blev det knappt 30 metalljobb, totalt cirka 60 med tjänstemännen.

Nöjd med resultatet?
–  Man kan aldrig vara nöjd när en verksamhet ska lägga ner. Det finns inte på kartan. Vi hade helst sett att tillverkningen fanns kvar. I den frågan hade vi tyvärr inget stöd i den rapport som löntagarkonsulten tog fram.
– Vi fick 2,6 miljoner kronor i extra omställningsstöd till att finna nya jobb. Ju mer pengar man kan stoppa i en sådan påse, desto större förutsättningar att man kan hjälpa den enskilde att hitta ny sysselsättning.

Där finns det en kritik från de anställda i Säffle: 10 000 kronor är ett genomsnitt.
En del kanske inte får någonting, andra får mer.
–  Somliga kommer att hitta nya jobb snabbare än andra, för dem behövs inte omställningsstödet i samma utsträckning som för andra. Det handlar om att hitta en solidarisk och kollektiv lösning. Att ge var och en 10 000 kronor i handen hade därför varit orättvist, säger Lars Ask, Volvos koncernfack.

Koncernfacket förhandlade vid två tillfällen. Först organisation, sedan turordning. Däremellan hade parterna ett flertal överläggningar.

Det hade knappast hjälpt om vi hade suttit både två och tre gånger till. Vi hade ändå inte fått ut mer.

–  Jag vet att en del anser att förhandlingen gick för fort. Men har man förhandlat i många år så lär man sig efter ett tag när dörren slås igen och inget mer finns att hämta. Det hade knappast hjälpt om vi hade suttit både två och tre gånger till. Vi hade ändå inte fått ut mer. Detta var vad som erbjöds.

Vi har jämfört med vad Ericsson satsade när de lade ner i Gävle häromåret. Samtliga anställda fick minst en årslön och alla över 58 år fick avtalspension. Vad tänker du när du hör talas om en sådan uppgörelse?
– Vi hade som sagt ambitionen att nå en bättre uppgörelse i Säffle. Det är alltid intressant att jämföra sig med dem som fått ut något bättre, men man jämför sig aldrig med dem som fått det sämre. I de flesta fall betalar inte företagen ut ett enda öre, eftersom de inte behöver det.

På 15 år har Ericsson lagt ned det mesta av sin tillverkning i Sverige. Stängningen av fabriken i Gävle var bara den senaste. Ericsson har valt att betala mer än de flesta gör.
Villkoren för fabrikerna har sett olika ut. IF Metallarnas klubbordförande i Gävle, Ann Hillin, förhandlade för sina 300 medlemmar.
– Givetvis tycker jag att det var fel att lägga ner fabriken i Gävle. Nedläggningen gjordes på helt felaktiga grunder.

Men Ericsson skötte det snyggt, anser hon.
–  Jag tvekar inte att säga att Ericsson är världsbäst på att stänga fabriker. Visst hade vi svåra förhandlingar många gånger, men de hade en uppriktig vilja att stötta männi-skorna på olika sätt.

De som ville studera vidare och kunde dokumentera studieplan kunde få extra pengar utöver avgångsvederlaget på 12 månadslöner. Ann Hillin:
– Vi var överens med företaget att ge pengar till dem som verkligen behövde utbildning och inte till dem som skrek högst.

Eva Svedjerot fick avgångspension och hittade ett nytt jobb som timanställd inom vården.
–  Det var en bra uppgörelse vi fick och det var bra förhandlat. Företagen har ju ingen skyldighet att skjuta till pengar, men det tror folk.

Hon tycker att företag borde vara mer generösa när de stänger fabriker.
– Det handlar ju om deras rykte, deras varumärke. Hur man behandlar människor.
– Företagen måste skjuta till, i synnerhet nu när vi har så dålig a-kassa.

Liksom de andra på Gävlefabriken fick hon erbjudande om att följa med till Ericssons fabrik i Kumla och ta jobb där.
– Men det var aldrig aktuellt. Jag har barn och barnbarn och min gamla mamma här i Gävle. Jag vill vara nära dem.

Från Säffle är det sju mil till Arvika. Där har AB Volvos dotterbolag VCE tillverkning av hjullastare.
Säfflearbetarna har inte erbjudits jobb i Arvika. Inte heller i någon annan Volvofabrik. Vilket förvånar Lars Ask från koncernfacket.
– Det var en av frågorna som vi var överens om, även om det inte kom med i protokollet.

Ett misstag att inte ta det till protokollet?
–  Egentligen inte, eftersom vi var överens, och att ett erbjudande om anställning för de som kan tänka sig att flytta till annan Volvoort borde vara en självklarhet. Sedan kan det självklart finnas omständigheter som försvårar, till exempel produktions-neddragningar och övertalighet.

Det som upprör Säfflearbetarna mest är att VCE i Arvika plötsligt tagit in personal från bemanningsföretaget Adecco under sex veckor.
– De kunde ju ha hört sig för hos oss i stället, säger Lars-Inge Björlin.

Att Arvikafabriken tillfälligt tagit in bemanningsföretag beror på att företaget sålt ämnesverkstaden till en annan leverantör. Övertagandet har strulat och det var i den vevan som företaget valde att anlita Adecco.

Varför erbjuds inte Säfflearbetarna jobb i andra Volvofabriker?
–  Vi har givetvis en dialog och samarbete mellan de olika bolagen. Jag kan inte gå in på situationen för andra Volvobolag , svarar Johan Andersson.
Till bilden hör att Arvikafabriken har ett varsel om uppsägning för 82 anställda. Men eftersom orderböckerna börjar fyllas har varslet flyttats fram till september.

Nedläggningen i Säffle har fött bitterhet och ilska. Frågan är hur det påverkar Volvos varumärke. Just anseendet var något som koncernfackets förhandlare refererade till när de satte sig att förhandla med företaget. Inga lagar, inga avtal kan tvinga ett företag att betala. Men ett varumärke finns att vårda.

Volvofacket gick in i förhandlingen med målet att ”Volvo skulle komma ut ur det här med ett så gott anseende som möjligt”.
– Anseendet är viktigt för varumärket och inte helt oviktig ”good will” gentemot de anställda, säger Lars Ask.

Räddade Volvo sitt anseende i Säffle?
– Den bedömningen överlåter jag åt företaget att göra.

(Läs en längre intervju med Lars Ask här)

Så vad säger personalchefen Johan Andersson, hur har Volvos varumärke påverkats?
–  Det vill jag inte kommentera. Vad jag kan säga är att vi vill göra det bästa för våra medarbetare. Vi tycker att vi har hittat en bra lösning.

(Läs en längre intervju med Johan Andersson här)

En följd av alla turer kring förhandlingarna i Säffle var att klubben lade ner sin verksamhet. Droppen blev företagets nej till avgångsvederlaget på 300 kronor per anställningsmånad. Den fackliga verksamheten sköts nu en gång i veckan, då avdelningens ombudsman Kenneth Wåhlund finns på företaget.

Under mina år som förhandlare har jag aldrig klarat av en så omfattande förhandling på så kort tid.

Han har många gånger funderat på utgången av förhandlingarna för Säfflearbetarna.
–  Jag kan tycka att förhandlingen gick ovanligt snabbt. Under mina år som förhandlare har jag aldrig klarat av en så omfattande förhandling på så kort tid.

Vad gäller förhandlingsresultatet så konstaterar han att ”en uppgörelse träffades mellan parterna”. Men han tycker att företagets agerande är konstigt när de efter förhandlingen plötsligt erbjuder sex äldre arbetare förlängd uppsägningstid.
– Det som fanns att förhandla om borde naturligtvis ha gjorts upp om under sittande förhandling.

Den sista maj stängs det mesta av Säffle-fabriken. Bussarna ska hädanefter byggas i den polska fabriken som Volvo investerat i och som är fyra gånger större än i Säffle.

De anställda hade hoppats att den sista tiden på Volvo skulle bli lugn så att man kunde söka jobb eller utbildning på betald arbetstid. Men så blir det inte. Företaget har fyllt orderböckerna för Säfflefabriken i princip till sista veckan.
– De vill suga ut oss ända till slutet, säger Lars-Inge Björlin.

Fick du något extra när du blev av med jobbet? Skriv till oss och berätta!

Läs mer: DA granskar


hg@da.se

Läs mer från Dagens Arbete:

Knarket i industrin

Volvo kan ha begått narkotikabrott

Volvo kan ha gjort sig skyldigt till narkotikabrott. Företaget har inte polisanmält när de hittat misstänkta droger i lokalerna. I stället har Volvo sparat misstänkt knark.

Sålde knark via företagets mobil

Langare använde företagets mobil för att sälja knark. Trots att företaget tidigare flaggat för drogrelaterade problem inledde polisen ingen förundersökning.

Dagens Arbete granskar knarket i industrin

Fabriksgolven är knarklangarnas nya arena. Polisen står handfallen. Dagens Arbete granskar knarket i industrin. Läs de anställdas berättelser om hur de knarkat på jobbet.

1

Tipsa oss om droger på jobbet

Hur är det att jobba med drogpåverkade kollegor? Har du själv använt narkotikaklassade preparat? Hur har din arbetsgivare agerat? Tipsa oss!

DA GRANSKAR SKUGGSAMHÄLLET

Bortstädad: Mannen som försvann

BortstädadHan kom från Mongoliet, skadades allvarligt. Och försvann från landet. Han är bara en av många som mist eller nästan mist sitt liv i Sveriges nya laglösa arbetsliv.

Tidslinje: Så har skuggsamhället vuxit fram

TidslinjeEn rad politiska beslut har lett fram till ett laglöst arbetsliv där människor utnyttjas. Kontroller har slopats och det har lett till ökat fusk. Terrordådet på Drottninggatan blev en ögonöppnare.

”Jag var inte ens en hund i chefens ögon”

SkuggsamhälletSverige har fått ett nytt laglöst arbetsliv. I industriområden, i skogen, inuti bilverkstäder och på byggen bor människor som kommit hit för att arbeta. Wilder sov i sin arbetsgivares garage i fyra och ett halvt år.

6

Skyddslösa arbetare river asbest

ASBESTSANERINGNär det rivs och renoveras i byggboomens Sverige blir ett gammalt problem aktuellt igen: asbest. Hanteringen av det livsfarliga dammet görs inte sällan av fattig utländsk arbetskraft. De jobbar i ett skuggsamhälle längst ner i entreprenörskedjorna. En av dem var Rakhmat Akilov.

BONUS I INDUSTRIN

Är din ­arbetslust till salu?

GRANSKNINGEtt upplägg för fjäsk, eller en anledning att spotta i nävarna? Dagens Arbete har i en stor undersökning kartlagt bonusen på industrigolvet. Vi har hittat system som forskare varnar för – men också pengar till en tryggare pension.

4

Scania: Lika bonus för alla – utom ledningen

På Scania håller företagsledningen med facket: bonusen ska vara lika för alla. Men för höga chefer finns ett annat bonusprogram.

Astra Zenecas kommunikations­direktör: ”Man kan ta det som en sporre”

Man kan välja att gräva ner sig, eller se en låg bonus som en sporre. Det säger Astra Zenecas kommunikationsdirektör Jacob Lund i en intervju om kritiken mot företagets bonussystem.

”Nästa gång skär någon av sig handen”

Bonussystem kan vara bra men det finns risker. Och det är en fördel om de går att påverka i förhandlingar. Vi lät avtalssekreterarna med företrädare på Pappers, IF Metall och GS kommentera.

DA och Expressen granskar

120 personer är dömda för grova brott

Dagens Arbetes och Expressens fortsatta granskning avslöjar att 120 personer som är anställda i säkerhetsbranschen har dömts för allvarliga brott. Det handlar bland annat om våldtäkt, rån och mordförsök.

Hennes livvakt var en näthatare

DA:s chefredaktör Helle Klein har sedan länge vant sig vid att leva med hat och hot. Nu fick plötsligt högerextrema åsikter ett ansikte på mycket nära håll – hennes egen livvakt.

Nazister och ­våldsdyrkare jobbar som vakter

Det finns i dag fler väktare och ordningsvakter än poliser i Sverige. Men de som ska öka allas vår säkerhet kan i själva verket vara ett hot. Dagens Arbete och Expressen avslöjar att organiserade nazister jobbar på välkända vaktbolag.

1

Farliga vibrationer

Ett livslångt lidande

UTSLAGNINGVibrationsbesvär är Sveriges vanligaste arbetssjukdom, trots att det finns teknik för att förebygga skador. Läs eller lyssna på DA:s reportage om hur unga i industrin ­bara hinner börja arbetslivet innan de sliter sönder sina händer.

INDUSTRI PÅ HÖGVARV

”Träningen gör att jag fungerar igen. Mitt mål är att kunna köra hinder­bane­loppet Tough viking.” Foto: Adam Daver

Bilboom – och trasiga kroppar

FARLIG ÖVERTID.Svensk fordonsindustri går bättre än någonsin. Men framgången har en baksida. Det uppdrivna tempot leder till övertid och utslitna kroppar. Josefin Christensen hann bara göra några månader innan kroppen sade ifrån. ”Kanske jag kommer att ha smärtor i resten av livet.”

Val 2018 | Sjukförsäkringen

Hon tar striden för din sjukpenning

När du varit sjukskriven i ett halvår kräver Försäkringskassan att du ska ta ett ”normalt förekommande arbete” på heltid. Men efter 20 år med samma lag vet fortfarande ingen vad det betyder. Ing-Britt Vikström ska tvinga fram ett svar från högsta instans.

14

DA GRANSKAR VUXENUTBILDNINGEN

Det stora slöseriet

Mikael hade redan blivit erbjuden ett jobb. Han ­behövde bara komplettera sina kunskaper. Men på skolan fanns ingen som kunde lära honom svetsa. DA granskar en miljardindustri där bara fyra av tio får jobb, trots att företagen ­skriker efter arbetskraft.

7

Efter DA:s granskning: Arbetsförmedlingen granskar Lernia

Efter DA:s granskning ska Arbetsförmedlingen nu granska varför inte en enda svetselev på Lernia Halmstad fick något diplom under drygt två år.

1

DET NYA SAMHALL

Här tog Samhall isär granaterna

DA GRANSKAR.Anställda fick hosta, utslag och psykiska besvär. Ett orange färgpulver spreds i lokalen när granaterna plockades isär. Samhall hade inte kontrollerat innehållet innan jobbet sattes i gång.

4

”Det känns som om det inte finns något slut”

DA GRANSKARSamhall ska bygga upp människor genom att ge dem meningsfull sysselsättning. DA:s granskning visar en annan sida, där sjuka och arbetsskadade bryts ner av stress och farliga jobb.

4

FACKET FÖR UNGA

Vilse i den fackliga labyrinten

SNÅRIGTPåhugg på fabrik, helgerna i butik, inhopp som servitör. DA:s Rasmus Lygner dök in i många unga svenskars vardag - ingen fast anställning och jobb i olika branscher. Slutsats: Fackförbunden har inte förändrats i takt med arbetsmarknaden. Hör eller läs reportaget här.

1

Rätt livränta

Snårig väg till pengarna

Johnny, Stina, Berndt, Pelle och Björn. Alla skadades i jobbet och fick en livränta som visade sig bli för låg. Slumpen, rätt kontakter och mycket slit gjorde att de fick de miljoner de har rätt till. Dagens Arbete guidar till rätt ersättning – både livränta och andra försäkringar.

2

”Livet har blivit begränsat”

Sjuk av jobbetDagens Arbete berättar gärna om arbetsplatser som blivit säkrare eller mer hälsosamma, men granskar också riskerna som finns i industrin. Ibland märks de inte förrän det är för sent. Majken Lundqvist Eriksson lider ännu av det osynliga giftet.

Färre dör men många skadas

Antalet dödsolyckor i jobbet har minskat kraftigt, men skador och sjukdomar är vanliga. Gamla problem kommer tillbaka och nya risker uppstår. Här är några av dem som vi har skrivit om.

1

Visselblåsaren som gjorde skillnad

DA GRANSKARDe Samhallanställda sorterade återvunnet papper bland farliga maskiner och giftig dieselrök. Reportaget från 2009 är ett av många under åren där DA avslöjat missförhållanden som annars förblivit dolda. Men Lars-Erik Sköngård fick betala ett pris för att han berättade om den ohälsosamma arbetsmiljön.

Dagens Arbete nomineras till Guldspaden

Dagens Arbete nomineras till Guldspaden för sin granskning av hur Samhall blev ett bemanningsföretag och hur de anställda lider av stress och jobbar i farliga miljöer.

2

Det nya arbetslivet

Bemanningens baksida

Gillar du att arbeta i högt tempo under extrema förhållanden? Bemannings­företag söker dig som är stark och snabb. Dagens Arbete och Handelsnytt granskar en bransch med rädda unga som blir av med jobbet när de slits ut.

1

Arbetsförmedlingens kontroller

Allt hårdare kontroll av arbetslösa 

Dagens Arbetes granskning visar hur M- och S-ledda regeringar systematiskt stramat åt reglerna för arbetslösa. Samtidigt som fuskande företag kommer undan.

13
Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.