Industriarbetarnas tidning

Uppsagda till olika pris

16 april, 2013

Skrivet av

Lars-Inge sägs upp från Volvo Bussar i Säffle. Där får de anställda i snitt 10 000 i extra omställningsstöd. Eva förlorade jobbet när Ericsson stängde Gävlefabriken. Där fick arbetarna i snitt 300 000 kronor var i avgångsvederlag. Inget tvingar företag som lägger ned att betala sina anställda en enda krona extra. Facken kan bara vädja.

Uppsagda från Volvo Bussar i Säffle får:

  • I snitt 10 000 kronor per person i extra omställningsstöd. Pengarna förvaltas och fördelas av en styrgrupp.
  • Företaget betalar de fem karensdagarna i a-kassan.
  • Tre lediga dagar kring jul- och nyårshelgerna.
  • 5 700 kronor extra i månaden i nio månader i produktionsbonus om leveranserna hålls.
  • Alla anställda som fyllt 61 år får avgångspension. 70 procent av lönen till den dag man börjar lyfta ålderspensionen.
  • Sex arbetare som snart ska fylla 60 år får förlängd uppsägningstid till 18 månader.

Uppsagda från Ericsson Gävle fick:

  • I snitt fick alla 300 000 kronor i avgångsvederlag. Alla fick 12 månadslöner i avgångsvederlag inklusive kompensation för ob-tillägg, arbetstidsförkortning och 1 500 kronor extra som ersättning för förmåner som rikskuponger, massage, telefoner med mera.
  • De som ville studera vidare och kunde dokumentera studieplan kunde få extra pengar.
  • De som hade 25 års anställningstid eller fyllt 50 kunde ansöka om mer pengar. Detsamma gällde dem som av olika anledningar rehabiliterats och hade anpassade arbetsuppgifter.
  • De som fyllt 58 år under uppsägningstiden fick en avgångspension som motsvarade 65 procent av lönen fram till 65-årsdagen. Där ingick också ett snitt av årsbonusen under tre föregående år samt den genomsnittliga skift-ersättningen under det sista året. Ännu mer blev det för den som fyllt 60 år. De får 70 procent av sin lön, bonus och skiftersättning fram till det är dags för ålderspension. Under tiden fram till 65-årsdagen fortsätter Ericsson att sätta in hela pensionsavsättningen.

Ersättning ingen rättighet
Ett företag kan i princip säga upp sin personal och lägga ner utan att sätta av en enda krona till dem som förlorar sina jobb. Inga lagar, inga avtal reglerar att företagen måste bjuda till. Inga avgångsvederlag, inga avtalspensioneringar, inga bonuspengar till de anställda. Vanligtvis brukar företagen peka på att de redan har betalat för de anställda i händelse av nedläggning – detta genom den arbetsmarknadsavgift som är en del av de sociala avgifterna.
Fick du något extra när du blev av med jobbet? Skriv till vår reporter Harald Gatu och berätta!

Regeringen: ”Inget ökat tvång på företagen”

Lars-Inge Björlin har jobbat som montör på Volvo Bussar i Säffle i 32 år. Han förlorar jobbet när fabriken lägger ner till sommaren.
– Jag får inte ett skit för att jag har varit trogen Volvo i alla år, säger han.

Bland dem som förlorade jobbet när Ericsson lade ner i Gävle härom året är tongångarna annorlunda.
– Jag är helnöjd, säger Eva Svedjerot, före detta Ericssonanställd.

Eva jobbar i dag som undersköterska. Utöver lönen från lasarettet får hon också 65 procent av sin Ericssonlön, som hon behåller fram till pensionsdagen. Under tiden fortsätter hennes förra arbetsgivare Ericsson att göra full pensionsavsättning för henne.
– Vi fick en fantastiskt bra uppgörelse på Ericsson. Våra förhandlare gjorde ett jättebra jobb, säger hon.

I Säffle är missnöjet desto större. Man tycker att Volvo har varit alltför snåla och att uppgörelsen mellan facket och företaget var i tunnaste laget.
När Säfflearbetarna hör vad Ericsson erbjöd sina uppsagda i Gävle säger Lars-Inge Björlin:
– Jag orkar inte lyssna, jag blir bara så förbannad. Det är bättre att inte veta.
–  Här är vi många som jobbat i så många år. Vi ger järnet, lägger ner engagemang i jobbet, jobbar över, kanske åsidosätter familjen ibland. Och nu det här. Jag blir så förbannad.

Hans kompis inne på chassisvetsen, Mats Storm, är minst lika upprörd.
–  Ett dåligt avtal. Jag tycker att vi kunde ha fått lite plåster på såren nu när de ska lägga ner. I stället får vi en fet smäll.
– Det är för jävligt det som har hänt.

Ingenting tvingar ett företag att betala sina anställda ett enda extra öre när man lägger ner. Men facket kan försöka förhandla fram extrapengar i någon form. En inte helt lätt uppgift.
I Säffle fick det lokala facket hjälp av Volvos koncernfack. Resultatet möttes av ett utbrett missnöje bland de anställda.
– Det var många fina ord, men ingenting bakom, säger Lars-Inge Björlin.

Efter uppgörelsen meddelade Volvo att sex äldre arbetare – som inte hade uppnått åldern för avtalspensionen – skulle få sin uppsägningstid förlängd till 18 månader.
”Bra, då kanske det finns en öppning att få ut mer”, tänkte Lars-Inge Björlin och många med honom.

Verkstadsklubben föreslog att varje anställd skulle få 300 kronor per anställningsmånad. Avgångsvederlaget skulle ha kostat företaget runt 12 miljoner kronor, enligt klubbens egna beräkningar.
– Småpengar, tycker Mats Storm.
– Här är ett företag som har gjort stora vinster under många år och som dessutom delar ut miljarder till aktieägarna.

Busstillverkningen har visserligen gått knackigt under senare år, mycket till följd av krisen i Europa. Men AB Volvo har gått bra med undantag för åren kring finanskrisen. Det har funnits pengar i företaget. Under en tioårsperiod delade bolagsstämmorna ut 78 000 miljoner kronor till ägarna.

I fjol uppgick vinsten till 15 355 miljoner kronor. Av dessa får aktieägarna 6 083 miljoner kronor.
Men Volvo ansåg sig inte ha råd med att vika ytterligare 12 miljoner till de anställda
i Säffle. Om de hade gjort det skulle Mats Storm med sina 25 anställningsår ha fått
90  000 kronor i handen.

Volvo sa nej med motiveringen att det redan fanns ett avtal. Johan Andersson, personalchef för Volvo Bussar Europa, säger:
– Vi hade stängt förhandlingarna. Vi var klara med både IF Metall och PTK. Därmed var det avslutat.

Men ni gick ju själva ut när förhandlingen hade avslutats och gav sex äldre arbetare förlängd uppsägningstid?
– Ja, det var en åtgärd vi tyckte var rimlig. Vi ville göra något för den ålderskategorin.

Johan Andersson tycker att företaget nu gör det rätta i Säffle: satsar på att stärka kompetensen bland de anställda. Det är bättre än att ge dem en ekonomisk kompensation, menar han. I synnerhet som det finns många äldre bland de anställda och att Säffle ligger i en region som plågats hårt av nedläggningar.
– Då gäller det att gå in med stöd till kompetensutveckling, kartläggning av kompetens och ett aktivt omställningsarbete.

Inga pengar i näven, alltså. Men ett bidrag till nystart. De uppsagda ska bli ”anställningsbara”.
Därutöver lovar företaget lägga ”mycket kraft på att titta på möjligheten till nyetableringar.” Alltså nya företag.

En av dem som försökte få ut någonting av företaget var Lars Ask från Volvos koncernfack, till vardags klubbordförande på Volvo Powertrain i Skövde. Han beskriver Volvo som ”ingen elak motpart” men att ”de har en budget att hålla sig till”.

Facket hade hoppats kunna rädda 50–60 metalljobb till det nya bolaget som kommer att bedriva verksamhet i Säffle. Nu blev det knappt 30 metalljobb, totalt cirka 60 med tjänstemännen.

Nöjd med resultatet?
–  Man kan aldrig vara nöjd när en verksamhet ska lägga ner. Det finns inte på kartan. Vi hade helst sett att tillverkningen fanns kvar. I den frågan hade vi tyvärr inget stöd i den rapport som löntagarkonsulten tog fram.
– Vi fick 2,6 miljoner kronor i extra omställningsstöd till att finna nya jobb. Ju mer pengar man kan stoppa i en sådan påse, desto större förutsättningar att man kan hjälpa den enskilde att hitta ny sysselsättning.

Där finns det en kritik från de anställda i Säffle: 10 000 kronor är ett genomsnitt.
En del kanske inte får någonting, andra får mer.
–  Somliga kommer att hitta nya jobb snabbare än andra, för dem behövs inte omställningsstödet i samma utsträckning som för andra. Det handlar om att hitta en solidarisk och kollektiv lösning. Att ge var och en 10 000 kronor i handen hade därför varit orättvist, säger Lars Ask, Volvos koncernfack.

Koncernfacket förhandlade vid två tillfällen. Först organisation, sedan turordning. Däremellan hade parterna ett flertal överläggningar.

Det hade knappast hjälpt om vi hade suttit både två och tre gånger till. Vi hade ändå inte fått ut mer.

–  Jag vet att en del anser att förhandlingen gick för fort. Men har man förhandlat i många år så lär man sig efter ett tag när dörren slås igen och inget mer finns att hämta. Det hade knappast hjälpt om vi hade suttit både två och tre gånger till. Vi hade ändå inte fått ut mer. Detta var vad som erbjöds.

Vi har jämfört med vad Ericsson satsade när de lade ner i Gävle häromåret. Samtliga anställda fick minst en årslön och alla över 58 år fick avtalspension. Vad tänker du när du hör talas om en sådan uppgörelse?
– Vi hade som sagt ambitionen att nå en bättre uppgörelse i Säffle. Det är alltid intressant att jämföra sig med dem som fått ut något bättre, men man jämför sig aldrig med dem som fått det sämre. I de flesta fall betalar inte företagen ut ett enda öre, eftersom de inte behöver det.

På 15 år har Ericsson lagt ned det mesta av sin tillverkning i Sverige. Stängningen av fabriken i Gävle var bara den senaste. Ericsson har valt att betala mer än de flesta gör.
Villkoren för fabrikerna har sett olika ut. IF Metallarnas klubbordförande i Gävle, Ann Hillin, förhandlade för sina 300 medlemmar.
– Givetvis tycker jag att det var fel att lägga ner fabriken i Gävle. Nedläggningen gjordes på helt felaktiga grunder.

Men Ericsson skötte det snyggt, anser hon.
–  Jag tvekar inte att säga att Ericsson är världsbäst på att stänga fabriker. Visst hade vi svåra förhandlingar många gånger, men de hade en uppriktig vilja att stötta männi-skorna på olika sätt.

De som ville studera vidare och kunde dokumentera studieplan kunde få extra pengar utöver avgångsvederlaget på 12 månadslöner. Ann Hillin:
– Vi var överens med företaget att ge pengar till dem som verkligen behövde utbildning och inte till dem som skrek högst.

Eva Svedjerot fick avgångspension och hittade ett nytt jobb som timanställd inom vården.
–  Det var en bra uppgörelse vi fick och det var bra förhandlat. Företagen har ju ingen skyldighet att skjuta till pengar, men det tror folk.

Hon tycker att företag borde vara mer generösa när de stänger fabriker.
– Det handlar ju om deras rykte, deras varumärke. Hur man behandlar människor.
– Företagen måste skjuta till, i synnerhet nu när vi har så dålig a-kassa.

Liksom de andra på Gävlefabriken fick hon erbjudande om att följa med till Ericssons fabrik i Kumla och ta jobb där.
– Men det var aldrig aktuellt. Jag har barn och barnbarn och min gamla mamma här i Gävle. Jag vill vara nära dem.

Från Säffle är det sju mil till Arvika. Där har AB Volvos dotterbolag VCE tillverkning av hjullastare.
Säfflearbetarna har inte erbjudits jobb i Arvika. Inte heller i någon annan Volvofabrik. Vilket förvånar Lars Ask från koncernfacket.
– Det var en av frågorna som vi var överens om, även om det inte kom med i protokollet.

Ett misstag att inte ta det till protokollet?
–  Egentligen inte, eftersom vi var överens, och att ett erbjudande om anställning för de som kan tänka sig att flytta till annan Volvoort borde vara en självklarhet. Sedan kan det självklart finnas omständigheter som försvårar, till exempel produktions-neddragningar och övertalighet.

Det som upprör Säfflearbetarna mest är att VCE i Arvika plötsligt tagit in personal från bemanningsföretaget Adecco under sex veckor.
– De kunde ju ha hört sig för hos oss i stället, säger Lars-Inge Björlin.

Att Arvikafabriken tillfälligt tagit in bemanningsföretag beror på att företaget sålt ämnesverkstaden till en annan leverantör. Övertagandet har strulat och det var i den vevan som företaget valde att anlita Adecco.

Varför erbjuds inte Säfflearbetarna jobb i andra Volvofabriker?
–  Vi har givetvis en dialog och samarbete mellan de olika bolagen. Jag kan inte gå in på situationen för andra Volvobolag , svarar Johan Andersson.
Till bilden hör att Arvikafabriken har ett varsel om uppsägning för 82 anställda. Men eftersom orderböckerna börjar fyllas har varslet flyttats fram till september.

Nedläggningen i Säffle har fött bitterhet och ilska. Frågan är hur det påverkar Volvos varumärke. Just anseendet var något som koncernfackets förhandlare refererade till när de satte sig att förhandla med företaget. Inga lagar, inga avtal kan tvinga ett företag att betala. Men ett varumärke finns att vårda.

Volvofacket gick in i förhandlingen med målet att ”Volvo skulle komma ut ur det här med ett så gott anseende som möjligt”.
– Anseendet är viktigt för varumärket och inte helt oviktig ”good will” gentemot de anställda, säger Lars Ask.

Räddade Volvo sitt anseende i Säffle?
– Den bedömningen överlåter jag åt företaget att göra.

(Läs en längre intervju med Lars Ask här)

Så vad säger personalchefen Johan Andersson, hur har Volvos varumärke påverkats?
–  Det vill jag inte kommentera. Vad jag kan säga är att vi vill göra det bästa för våra medarbetare. Vi tycker att vi har hittat en bra lösning.

(Läs en längre intervju med Johan Andersson här)

En följd av alla turer kring förhandlingarna i Säffle var att klubben lade ner sin verksamhet. Droppen blev företagets nej till avgångsvederlaget på 300 kronor per anställningsmånad. Den fackliga verksamheten sköts nu en gång i veckan, då avdelningens ombudsman Kenneth Wåhlund finns på företaget.

Under mina år som förhandlare har jag aldrig klarat av en så omfattande förhandling på så kort tid.

Han har många gånger funderat på utgången av förhandlingarna för Säfflearbetarna.
–  Jag kan tycka att förhandlingen gick ovanligt snabbt. Under mina år som förhandlare har jag aldrig klarat av en så omfattande förhandling på så kort tid.

Vad gäller förhandlingsresultatet så konstaterar han att ”en uppgörelse träffades mellan parterna”. Men han tycker att företagets agerande är konstigt när de efter förhandlingen plötsligt erbjuder sex äldre arbetare förlängd uppsägningstid.
– Det som fanns att förhandla om borde naturligtvis ha gjorts upp om under sittande förhandling.

Den sista maj stängs det mesta av Säffle-fabriken. Bussarna ska hädanefter byggas i den polska fabriken som Volvo investerat i och som är fyra gånger större än i Säffle.

De anställda hade hoppats att den sista tiden på Volvo skulle bli lugn så att man kunde söka jobb eller utbildning på betald arbetstid. Men så blir det inte. Företaget har fyllt orderböckerna för Säfflefabriken i princip till sista veckan.
– De vill suga ut oss ända till slutet, säger Lars-Inge Björlin.

Fick du något extra när du blev av med jobbet? Skriv till oss och berätta!

Du kanske också vill läsa…

Uppsagda – så gick de vidare

Uppsagda – så gick de vidare

160  000 industriarbetare har blivit av 
med jobbet de senaste femton åren. Anette, Thomas, Lars, Conny, Niklas och Caroline berättar om hur de tog en ny väg i livet.

”En servicecentral för de uppsagda”

”En servicecentral för de uppsagda”

I dag invigs Framtidscentret i Katrineholm, där 400 Ericssonanställda ska kunna få hjälp med utbildning eller nya jobb. En av dem som ska deltaga är IF Metalls klubbordförande Ola Orre.

”Måste nog säga att jag är nöjd”

Facken vid Ericsson i Katrineholm, som ska läggas ned, har landat ett av Sveriges hittills bästa stödpaket.

”Det är självklart jättejobbigt”

”Det är självklart jättejobbigt”

Pappers i Ortviken förhandlar nu med SCA-ledningen om hur nedläggningen ska gå till.

Så kan las ändras – detta säger parterna

Så kan las ändras – detta säger parterna

Nästa måndag presenterar regeringens utredare sina förslag på hur las kan förändras. SVT har tagit del av dem redan nu – och varken fack eller arbetsgivare är nöjda

Kerstin får gå när jobben ska räddas

Kerstin får gå när jobben ska räddas

Nästa vecka kommer utredningens förslag på hur las ska ändras. Det finns en oro för att de fasta jobben ska bli mindre trygga. Men i coronakrisens spår är det som vanligt. De med osäkra anställningar blir av med jobbet först.

”Bra Karl-Petter, men ta ett steg till”

”Bra Karl-Petter, men ta ett steg till”

Jag saknar fortfarande en tydlighet från LO:s styrelse om turordningsreglerna i las, skriver Jan-Olov Carlsson, IF Metallklubben på Volvo Lastvagnar Umeå.

Bemannings­anställda: Önskar vi hade samma villkor

Bemannings­anställda: Önskar vi hade samma villkor

Bemanningsanställda rök först när Volvo stängde. När produktionen drar igång igen står de sist i kön för att få tillbaka jobben. Än så länge är Joel Gustafsson och Mikael Olsson utan arbete.

Staten ger företag bidrag även vid uppsägningar

Staten ger företag bidrag även vid uppsägningar

Företag som säger upp personal har rätt att få statligt stöd enligt reglerna om korttidspermittering. Något som upprör IF Metall. ”Själva poängen är att företagen inte ska behöva säga upp”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

Nu stänger stora delar av industri-Sverige

Nu stänger stora delar av industri-Sverige

När fordonsjättar som Volvo Cars, Scania och AB Volvo stoppar produktionen berörs uppåt hundra tusen anställda runtom i landet. 

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

På Skandinaviska byggelement går fabriken för högtryck, trots coronakris.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.

Skyddsombudens dag DA uppmärksammar dem som värnar om din arbetsmiljö

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?

Arbetsrätt Striden om las

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Släpp laghotet – förhandla vidare om las

Helle Klein: ”Både fack och arbetsgivare har varit tydliga med att det inte är mer tid de behöver utan mindre av politiskt tvång.”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

Utredningsförslaget kan inte tillåtas bli lag. I den kampen måste hela arbetarrörelsen ställa sig på rätt sida, skriver IF Metall-klubbens styrelse på AB Volvo i Umeå.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.