Industriarbetarnas tidning

”Högt pris och dåligt skydd”

9 juli, 2013

Skrivet av

A-kassanDen första april blev det 100 kronor dyrare att vara med i GS a-kassa. Mari­e Carlberg och Madde Johansson betalar gärna för trygghet, men tycke­r att priset är högt och skyddet är dåligt

Fakta A-kassan

Varannan utan a-kassa
• Under en oktober­vecka 2012 jämförde TCO antalet öppet arbetslösa med hur många som fick ersättning från a-kassan. 51 procent av de öppet arbetslösa, eller 110 000 personer, fick inte ersättning från a-kassan.
• Det är främst unga som står utan skydd. Enligt en LO-rapport hade endast var tionde arbetslös ungdom rätt till ersättning från a-kassan i oktober 2012.
• Av de som får a-kassa får nio av tio ut mindre än 80 procent av sin (heltids) inkomst.

Krav på den som söker
Rätt till arbetslöshetsersättning (max 680 kr/dag) har den som:
• Varit medlem i en a-kassa sedan 12 månader.
• Uppfyller ett arbetsvillkor.
• Står till arbetsmarknadens förfogande.
Den som inte är medlem i någon a-kassa har rätt till ett grundbelopp (max 320 kr/dag) om de andra villkoren är uppfyllda.

Arbetsvillkoret
• Minst 80 arbetade timmar per kalendermånad under minst 6 av de senaste 12 månaderna.
• Alternativt minst 480 arbetade timmar under en sammanhängande period av 6 kalender­- månader med minst 50 timmars arbete varje månad.
• Obetald frånvaro räknas av från de arbetade timmarna.

Vad kostar det?
• 320 kronor per månad i GS. Av detta utgör 200 kronor arbetslöshetsavgiften som infördes av regeringen 2007.
• Enligt lagen ska alla, med ett fåtal undantag
(t.ex. arbetslösa och heltidssjukskrivna), betala full avgift.

Vad får man?
• 80 procent av inkomsten upp till 18 700 kronor, högst 680 kronor om dagen eller 14 960 kronor per månad innan skatt. Taket har inte höjts sedan 2002.
• Fackförbundet GS införde en
extra inkomst­försäkring 2011 och höjde samtidigt medlems­­avgiften med 0,1 procentenheter. Har du rätt till a-kassa fyller försäkringen upp till 80 procent av din verkliga inkomst de första 100 dagarna.

Försäkringen utreds
• Arbetslöshetsförsäkringen utreds i den parlamentariska socialförsäkringsutredningen med representanter från alla riksdagspartier.
• Datum för slutrapporten har flyttats fram från maj 2013 till januari 2015.
• Tidigare diskussioner om en ”obligatorisk” a-kassa har lagts ner. Nu är man istället inne på att det ska bli lättare att få rätt till grundbeloppet (320 kr/dag) i försäkringen.
• Istället för arbetsvillkor diskuteras ett inkomstvillkor. Belopp som har nämnts är 8 till 10 000 kronor per månad i minst 6 månader under det senaste året. Det skulle ge rätt till arbetslöshetsförsäkring (högst 680 kr/dag).
•Samtliga riksdagspartier utom Moderaterna uppger att de vill höja taket i a-kassan.
Anders Borg har signalerat att arbetslöshetsavgiften kan komma att slopas, men har ställt motkravet att fack och arbetsgivare först ska enas om en modell för yrkesintroduktion för unga.

Marie Carlberg och Madde Johansson har jobbat på Marbodal i Tidaholm sedan 1977 och har sett kökstrender komma och gå. Då var skåpluckorna målade i brunt och gult. Det var grönbets och brunbets, furu och så vanliga vita släta luckor. Nu är svarta eller högblankt vita på modet.
Madde har jobbat deltid när hon haft barn hemma. Nu har hon gått upp till 80 procent. Marie jobbar halvtid på grund av en arbetsskada. Trots det betalar de lika mycket för a-kassan som en heltidsanställd.
– Det är en stor kostnad för oss som jobbar deltid. Vi betalar fullt men får bara ut hälften, säger Marie.
De betalar gärna för trygghet, men tycker det är orättvist att de ska betala lika mycket som de som jobbar heltid.
– Jag tycker man borde betala procentuellt, som man gör med fackavgiften, säger Madde.

Nu har a-kassan blivit dyrare igen. Den första april i år höjde GS a-kasse­avgiften med hundra kronor, eftersom den statliga arbetslöshetsavgiften ökar i takt med arbetslösheten. Nu kostar det 320 kronor i månaden att vara med i a-kassan.
– Det är ändå inte uppe i samma nivå som när det kostade som mest. Då betalade jag 420 kronor i månaden, säger Marie.
– Då gick jag ur a-kassan ett tag. Jag hade inte råd. Men sen gick jag tillbaka igen, för man kan ju bli arbetslös. Säker är man aldrig.
Johnny Bergman, ledamot i fackklubben, fyller i:
– Det finns en trend att de som närmar sig pension går ur a-kassan.
Marie och Madde nickar. Hade de bara ett år kvar till pension skulle de också göra så, för att spara lite pengar.

På senare tid har flera olika rapporter visat att många arbetssökande inte får a-kassa eftersom de inte uppfyller alla krav. Varken Marie eller Madde har funderat särskilt mycket på hur a-kassan fungerar. Marie visste till exempel inte att det krävs 80 arbetade timmar i månaden för att ha rätt till ersättning. Med sin halvtid ligger hon strax över den nivån och hon är inte orolig att stå utan ersättning om hon blir arbetslös.
– Jag vet att jag jobbar mina 80 timmar.
Att så många som varannan arbetssökande inte har rätt till a-kassa tycker de är skrämmande. Kravet på hur mycket man ska ha jobbat innan man får ersättning är inte anpassat efter hur arbetsmarknaden ser ut, anser de.
– Som det är för de unga i dag så har de inte en chans att vara länge på någon arbetsplats. De får hoppa omkring, säger Madde
En vanlig försäkring gäller från dag ett. Kanske borde det vara så även med a-kassan. Så fort man får ett jobb och betalar avgiften så gäller den, resonerar de.
– Fast om man skulle få pengar från första dagen så skulle det bli mycket dyrare att vara med, inflikar Johnny.
Marie och Madde håller med, men:
– Någonstans måste ju pengarna tas. Om det inte är från a-kassan så är det ju ur något annat.

Röster om a-kassan

  Anna Kellet

Anna Kellet, Marbodal

–  Jag var nyss arbetslös i 3,5 veckor. Jag har varit det förut så jag visste vad som gällde. Man får runt 10 000 kronor efter skatt. Det är lite, särskilt om man som jag har småbarn. Jag betalar gärna 320 kronor för a-kassan. Det är mindre än jag har betalat förut. Att så många arbetslösa inte har rätt till a-kassa tycker jag är fel. Man måste kunna försörja sig. Man väljer inte själv att bli av med sitt jobb.

Mattias Hagenvind

Mattias Hagevind, Marbodal

–  Jag betalar gärna för a-kassan. Det är inte så många kronor på en hel lön. Tryggheten är värd mycket, men 14 960 kronor är väldigt lite. Det skulle bli tufft. Då blir det till att sälja kåken. Det är bra att GS har en extra inkomstförsäkring även om den bara gäller i 100 dagar. Blir det en tillfällig dipp så kanske man hinner få tillbaka jobbet innan dagarna är slut. Jag hoppas på att få a-kassa om jag blir arbetslös. Förut jobbade jag timmar på ett ålderdomshem. Då fick jag räkna så att jag hade tillräckligt antal timmar per månad.

Du kanske också vill läsa…

Oro och sorg när fabriken flyttar

Oro och sorg när fabriken flyttar

En hel ort sörjer när Marbodalkök flyttar produktionen från Tidaholm till Jönköping.

Så fungerar de nya reglerna

Så fungerar de nya reglerna

Under coronakrisen har regeringen både lättat på reglerna för att få ersättning och höjt beloppen för den som uppfyller villkoren från a-kassan. Följ DA:s guide för att ta reda på vilken ersättning du har rätt till.

8 000 namn mot flytt av fabrik

Inför några hundra personer fick Marbodals vd Fredrik Nyström ta emot en namninsamling mot flytten av fabriken i Tidaholm.
”Vi vill att de ska tänka om och tänka rätt”, säger Charlotte Svensson.

GS-radio från slottet

GS-radio från slottet

Klockan är 17.18 på Hellidens folkhögskola i Tidaholm.

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

År efter år betalar medlemmarna in pengar till facket. Men när jobbet gör dem sjuka finns ingen där. Samhalls vittnen berättar hur fackförbunden slutat agera i arbetsmiljöfrågor.

GS-facket höll digital kongress

GS-facket höll digital kongress

Under lördagen genomfördes den första delen av GS-fackets kongress digitalt. Per-Olof Sjöö valdes på nytt till ordförande.

Tre kvinnor i GS-fackets nyvalda förbundsstyrelse

Tre kvinnor i GS-fackets nyvalda förbundsstyrelse

Under GS-kongressen väcktes frågan om förbundet företräder alla medlemmar. Ändå valdes bara tre kvinnor in i förbundsstyrelsen.

”Självklart ska alla avdelningar vara representerade”

”Självklart ska alla avdelningar vara representerade”

Förbundsstyrelsens förslag om sju ledamöter i styrelsen röstades ner på GS kongress.

LO vill återuppta las-förhandlingar

LO vill återuppta las-förhandlingar

LO vill återuppta förhandlingarna med Svenskt Näringsliv om las, som man avbröt i höstas. Framför allt vill man få till ett bättre stöd för omställning.

Deromes husfabrik i Skellefteå läggs ner

Det är anläggningen i Renholmen som i augusti kommer att upphöra. De 30 anställda på golvet har varslats om uppsägning.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

År efter år betalar medlemmarna in pengar till facket. Men när jobbet gör dem sjuka finns ingen där. Samhalls vittnen berättar hur fackförbunden slutat agera i arbetsmiljöfrågor.

”Jag är så arg på att facket inte agerar”

Magnus hade det så stressigt på jobbet att han inte orkade längre. Då blev sambon Catharina svårt sjuk i Covid. Nu kämpar de för att komma vidare.

De utsatta på Samhall behöver fackets stöd

Anställda på Samhall vittnar om att fackförbunden gör för lite för att hjälpa dem. Som en röd tråd i berättelserna från Samhallgolvet kommer facket in, fackets svek, skriver DA:s Elinor Torp.

Marie Nilsson, IF Metall: Vi slänger inte ut någon

Vi måste ta till oss av kritiken, säger IF Metalls ordförande Marie Nilsson om den besvikelse på facket som anställda på Samhall gett uttryck för.

Skapa ett Samhallfack

Alltför många Samhallarbetare far illa. Det är en politisk skandal men också en facklig, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.