Skuggsamhället är livsfarligtDen växande arbetslivskriminaliteten hotar både marknadsekonomin och människovärdet, skriver Helle Klein.

”När maken föreslog fjällvandrarryggsäck slog jag bakut. Jag ville anlända till en ny stad med stil”Anneli Jordahl om att ta tåget.

Sedan 1 april kostar GS a-kassa det 320 kronor i månaden. Madde Johansson (till vänster) och Marie Carlberg jobbar deltid, men måste ändå betala full avgift. Vilket skydd den ger är det få som vet. ”Jobbar du skift här får du bara halva inkomsten i a-kassa om du blir arbetslös”, säger Johnny Bergman. Foto: Mikael Ljungström

”Högt pris och dåligt skydd”

A-kassanDen första april blev det 100 kronor dyrare att vara med i GS a-kassa. Mari­e Carlberg och Madde Johansson betalar gärna för trygghet, men tycke­r att priset är högt och skyddet är dåligt

Fakta A-kassan

Varannan utan a-kassa
• Under en oktober­vecka 2012 jämförde TCO antalet öppet arbetslösa med hur många som fick ersättning från a-kassan. 51 procent av de öppet arbetslösa, eller 110 000 personer, fick inte ersättning från a-kassan.
• Det är främst unga som står utan skydd. Enligt en LO-rapport hade endast var tionde arbetslös ungdom rätt till ersättning från a-kassan i oktober 2012.
• Av de som får a-kassa får nio av tio ut mindre än 80 procent av sin (heltids) inkomst.

Krav på den som söker
Rätt till arbetslöshetsersättning (max 680 kr/dag) har den som:
• Varit medlem i en a-kassa sedan 12 månader.
• Uppfyller ett arbetsvillkor.
• Står till arbetsmarknadens förfogande.
Den som inte är medlem i någon a-kassa har rätt till ett grundbelopp (max 320 kr/dag) om de andra villkoren är uppfyllda.

Arbetsvillkoret
• Minst 80 arbetade timmar per kalendermånad under minst 6 av de senaste 12 månaderna.
• Alternativt minst 480 arbetade timmar under en sammanhängande period av 6 kalender­- månader med minst 50 timmars arbete varje månad.
• Obetald frånvaro räknas av från de arbetade timmarna.

Vad kostar det?
• 320 kronor per månad i GS. Av detta utgör 200 kronor arbetslöshetsavgiften som infördes av regeringen 2007.
• Enligt lagen ska alla, med ett fåtal undantag
(t.ex. arbetslösa och heltidssjukskrivna), betala full avgift.

Vad får man?
• 80 procent av inkomsten upp till 18 700 kronor, högst 680 kronor om dagen eller 14 960 kronor per månad innan skatt. Taket har inte höjts sedan 2002.
• Fackförbundet GS införde en
extra inkomst­försäkring 2011 och höjde samtidigt medlems­­avgiften med 0,1 procentenheter. Har du rätt till a-kassa fyller försäkringen upp till 80 procent av din verkliga inkomst de första 100 dagarna.

Försäkringen utreds
• Arbetslöshetsförsäkringen utreds i den parlamentariska socialförsäkringsutredningen med representanter från alla riksdagspartier.
• Datum för slutrapporten har flyttats fram från maj 2013 till januari 2015.
• Tidigare diskussioner om en ”obligatorisk” a-kassa har lagts ner. Nu är man istället inne på att det ska bli lättare att få rätt till grundbeloppet (320 kr/dag) i försäkringen.
• Istället för arbetsvillkor diskuteras ett inkomstvillkor. Belopp som har nämnts är 8 till 10 000 kronor per månad i minst 6 månader under det senaste året. Det skulle ge rätt till arbetslöshetsförsäkring (högst 680 kr/dag).
•Samtliga riksdagspartier utom Moderaterna uppger att de vill höja taket i a-kassan.
Anders Borg har signalerat att arbetslöshetsavgiften kan komma att slopas, men har ställt motkravet att fack och arbetsgivare först ska enas om en modell för yrkesintroduktion för unga.

Marie Carlberg och Madde Johansson har jobbat på Marbodal i Tidaholm sedan 1977 och har sett kökstrender komma och gå. Då var skåpluckorna målade i brunt och gult. Det var grönbets och brunbets, furu och så vanliga vita släta luckor. Nu är svarta eller högblankt vita på modet.
Madde har jobbat deltid när hon haft barn hemma. Nu har hon gått upp till 80 procent. Marie jobbar halvtid på grund av en arbetsskada. Trots det betalar de lika mycket för a-kassan som en heltidsanställd.
– Det är en stor kostnad för oss som jobbar deltid. Vi betalar fullt men får bara ut hälften, säger Marie.
De betalar gärna för trygghet, men tycker det är orättvist att de ska betala lika mycket som de som jobbar heltid.
– Jag tycker man borde betala procentuellt, som man gör med fackavgiften, säger Madde.

Nu har a-kassan blivit dyrare igen. Den första april i år höjde GS a-kasse­avgiften med hundra kronor, eftersom den statliga arbetslöshetsavgiften ökar i takt med arbetslösheten. Nu kostar det 320 kronor i månaden att vara med i a-kassan.
– Det är ändå inte uppe i samma nivå som när det kostade som mest. Då betalade jag 420 kronor i månaden, säger Marie.
– Då gick jag ur a-kassan ett tag. Jag hade inte råd. Men sen gick jag tillbaka igen, för man kan ju bli arbetslös. Säker är man aldrig.
Johnny Bergman, ledamot i fackklubben, fyller i:
– Det finns en trend att de som närmar sig pension går ur a-kassan.
Marie och Madde nickar. Hade de bara ett år kvar till pension skulle de också göra så, för att spara lite pengar.

På senare tid har flera olika rapporter visat att många arbetssökande inte får a-kassa eftersom de inte uppfyller alla krav. Varken Marie eller Madde har funderat särskilt mycket på hur a-kassan fungerar. Marie visste till exempel inte att det krävs 80 arbetade timmar i månaden för att ha rätt till ersättning. Med sin halvtid ligger hon strax över den nivån och hon är inte orolig att stå utan ersättning om hon blir arbetslös.
– Jag vet att jag jobbar mina 80 timmar.
Att så många som varannan arbetssökande inte har rätt till a-kassa tycker de är skrämmande. Kravet på hur mycket man ska ha jobbat innan man får ersättning är inte anpassat efter hur arbetsmarknaden ser ut, anser de.
– Som det är för de unga i dag så har de inte en chans att vara länge på någon arbetsplats. De får hoppa omkring, säger Madde
En vanlig försäkring gäller från dag ett. Kanske borde det vara så även med a-kassan. Så fort man får ett jobb och betalar avgiften så gäller den, resonerar de.
– Fast om man skulle få pengar från första dagen så skulle det bli mycket dyrare att vara med, inflikar Johnny.
Marie och Madde håller med, men:
– Någonstans måste ju pengarna tas. Om det inte är från a-kassan så är det ju ur något annat.

Röster om a-kassan

  Anna Kellet

Anna Kellet, Marbodal

 –  Jag var nyss arbetslös i 3,5 veckor. Jag har varit det förut så jag visste vad som gällde. Man får runt 10 000 kronor efter skatt. Det är lite, särskilt om man som jag har småbarn. Jag betalar gärna 320 kronor för a-kassan. Det är mindre än jag har betalat förut. Att så många arbetslösa inte har rätt till a-kassa tycker jag är fel. Man måste kunna försörja sig. Man väljer inte själv att bli av med sitt jobb.

Mattias Hagenvind 

Mattias Hagevind, Marbodal

–  Jag betalar gärna för a-kassan. Det är inte så många kronor på en hel lön. Tryggheten är värd mycket, men 14 960 kronor är väldigt lite. Det skulle bli tufft. Då blir det till att sälja kåken. Det är bra att GS har en extra inkomstförsäkring även om den bara gäller i 100 dagar. Blir det en tillfällig dipp så kanske man hinner få tillbaka jobbet innan dagarna är slut. Jag hoppas på att få a-kassa om jag blir arbetslös. Förut jobbade jag timmar på ett ålderdomshem. Då fick jag räkna så att jag hade tillräckligt antal timmar per månad.

 


me@da.se

Läs mer från Dagens Arbete:

DA GRANSKAR SKUGGSAMHÄLLET

Bortstädad: Mannen som försvann

BortstädadHan kom från Mongoliet, skadades allvarligt. Och försvann från landet. Han är bara en av många som mist eller nästan mist sitt liv i Sveriges nya laglösa arbetsliv.

Tidslinje: Så har skuggsamhället vuxit fram

TidslinjeEn rad politiska beslut har lett fram till ett laglöst arbetsliv där människor utnyttjas. Kontroller har slopats och det har lett till ökat fusk. Terrordådet på Drottninggatan blev en ögonöppnare.

Ovisst igen för Berg o Berg

Det senaste året har personalen på Berg o Berg först fått ett nedläggningsbesked, för att sedan räddas i sista stund. Nu ska företaget vräkas från lokalerna.

Delpension

Arbetsgivare missar betala in pensionspengar

Har du koll på att du får pengar till den nya delpensionen? Anställda kan förlora tusenlappar när arbetsgivare missar att betala in premien. Vi visar hur du kollar ditt pensionsbesked.

”Det är skönt att komma ifrån jobbet”

Sugen på att jobba mindre när du blir äldre? Möjligheten finns, men det är svårt för de flesta att få det att gå runt ekonomiskt. I stålindustrin, däremot, har man sparat extra till pensionen länge.

”Skulle gärna vara mer med barnbarnen”

På Svenska Fönster i Edsbyn är det inte ovanligt att gå ner i tid när pensionsåldern närmar sig. En riktig långhelg varannan vecka kan göra de sista yrkesåren lite lättare.

Läs allt om avtal 2020 här

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

2

Avtal 2020

Vad är viktigast i avtalsrörelsen?

DA frågarVilka frågor är viktigast att ditt fackförbund driver i avtalsförhandlingarna? Vi frågade några industriarbetare vad de tycker. Nu vill vi även höra DIN åsikt!

2

Världsekonomin och klimatet påverkar avtalsrörelsen

PerspektivSnart börjar dragkampen om din nya lön. Förr varnade man att alltför höga löneökningar skulle sänka ekonomin. Nu kommer hotet från helt andra håll: Trumps tullar och klimatet, skriver Harald Gatu.

Nu syns kompetensen i lönekuvertet

I åratal försökte klubben på Eson Pac förhandla fram ett löneavtal. Till slut satte de hårt mot hårt, synade nedläggningshotet och lyckades.

Svenskt Näringsliv: Löneökningstakten måste ner

Avtal 2020Svenskt Näringsliv målar upp en dyster prognos inför avtalsrörelsen 2020. Men att dra ner på löneökningarna är inte svaret, enligt Unionens chefsekonom Katarina Lundahl, som hävdar att löneökningstakten redan minskat.

2

Makt över tiden viktigt för GS medlemmar

GS-facketLönen hamnar alltid i centrum i avtalsrörelsen. Men makten över arbetstid och fritid hamnar högt på listan över vad medlemmarna tycker att GS-facket ska driva i förhandlingarna.

1

DA:s reporter kan få pris för bevakningen av Skuggsamhället

TidskriftsprisetElinor Torp kan bli Årets journalist. Hon nomineras för sitt envisa arbete med att belysa den underbevakade skuggvärlden på en bitvis helt laglös arbetsmarknad.

Robotiseringen av arbetslivet

Ibrahim Baylan talar på Industridagen

Näringsministern: Sverige kan slå världen med häpnad – om vi lyckas med omställningen

AutomatiseringÖverge inte människorna i den tekniska utvecklingen. Det vore förödande för vårt land, varnade näringsminister Ibrahim Baylan när han på måndagen talade inför Industridagen.

Robotarm samt Ove Leichsenring

Robotiseringen som kom av sig

IndustrirobotarSvensk industri satsar allt mindre på robotar. I fjol sjönk försäljningen av industrirobotar till de svenska företagen med 20 procent. Det kan stå oss dyrt nu när vi går mot sämre tider, varnar branschen.

”Farligt om många förlorar på teknikutvecklingen”

Samhället tar stora risker om många förlorar på den tekniska utvecklingen, varnar Oxfordekonomen Carl Benedikt Frey. Men Sverige står bättre rustat än andra länder, menar han. Förutsatt att vi satsar på bra omställningsavtal, utbildning och utbyggda kommunikationer.

Hur påverkar AI våra jobb?

Stora framtidsdagenExperter inom artificiell intelligens medverkar under en heldag om hur utvecklingen påverkar vårt arbetsliv. Följ dagen på da.se!

Så ska svenskt stål bli fossilfritt

UTSLÄPPSvensk ståltillverkning står för omkring en tiondel av Sveriges utsläpp av koldioxid. Så här ser den nya tekniken ut.

1

Nu är Dagens Arbetsmiljö här

Ny tidningSnart når första numret av den nystartade papperstidningen Dagens Arbetsmiljö läsarna. ”Tidningen ska både avslöja, inspirera och vara ett nyttigt sammanhang för alla som tycker arbetsmiljö är viktigt”, säger chefredaktör Helle Klein.

Industrin och klimatet

”Skogsbruket har en nyckelroll i klimatomställningen”

DEBATT Ett ökat brukande av skogen gynnar klimatet och gör klimatomställningen mer rättvis då det ger försörjning och framtidstro till glesbygden, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

Längtan, kärlek och rock n´roll

BILDREPORTAGETMärta Thisners "Drunk in Love" handlar om längtan efter närhet, gemenskap och kärlek. Ett sökande efter identitet och sexualitet och att leva ut på natten.

INDUSTRIN VS VÅRDEN

Skilda världar

ARBETSMILJÖNy teknik och ständiga ­förbättringar har gjort att Stellan klarat kroppen trots 30 år i industrin. Vårdens kvinnor har däremot samma hjälpmedel som på 80-talet, trots att ny teknik finns. Undersköterskan Åsa får ofta förlita sig på muskelkraft.

”Det är märkligt att så lite hänt”

Robotar och automation har ersatt många tunga och smutsiga industrijobb. I vården finns däremot få hjälpmedel som minskar belastningen. I en gemensam intervju får IF Metalls och Kommunals ordförande svara på varför det ser ut som det gör och vad som behöver ändras.

Vägen från hatet

Den avhoppade nazisten

Sven-Erik Källman trodde han lämnat hatet bakom sig. I stället kom samtalet som fick honom att förstå: han kunde inte längre fly. I dag är han fackligt förtroendevald och S-politiker. Men får man en andra chans och kan man förlåta sig själv?

Per-Olof Sjöö

Ikea kritiseras i öppet brev

Facklig kritikIkea Industry kritiseras för att ha brutit mot internationella riktlinjer vid nedläggningen av sin fabrik i Danville, USA. Internationella trä- och byggarbetarfacket efterlyser en bättre social dialog.

Nu är det dags att visa vår styrka

KRÖNIKAVår sammanhållning är vårt starkaste vapen när det är dags att förhandla fram nytt avtal, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Glöm globaliseringen – nu är närområdet viktigast

PerspektivGlöm globaliseringen. Den är på väg att mattas av. Nu blir produktion för närområdet desto viktigare, av många skäl. Efter globaliseringen kommer regionaliseringen, skriver DA:s Harald Gatu i en analys.

Återvinning

Enklare återvinning kan hota jobben

KRITISERAD FÖRÄNDRING.Snart ska alla kunna återvinna utanför den egna porten. Enklare för hushållen och bättre för miljön, tror regeringen. Men kritiken är hård. Berörda branscher befarar att priset blir så högt att jobb hotas.

”Det blir väldigt mycket dyrare”

Kraftigt ökade papperspriser riskerar att leda till nedläggningar och förlorade jobb. ”Det drabbar den grafiska branschen som redan i dag har stora problem att överleva”, säger GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

1
Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.