Industriarbetarnas tidning

”Högt pris och dåligt skydd”

9 juli, 2013

Skrivet av

A-kassanDen första april blev det 100 kronor dyrare att vara med i GS a-kassa. Mari­e Carlberg och Madde Johansson betalar gärna för trygghet, men tycke­r att priset är högt och skyddet är dåligt

Fakta A-kassan

Varannan utan a-kassa
• Under en oktober­vecka 2012 jämförde TCO antalet öppet arbetslösa med hur många som fick ersättning från a-kassan. 51 procent av de öppet arbetslösa, eller 110 000 personer, fick inte ersättning från a-kassan.
• Det är främst unga som står utan skydd. Enligt en LO-rapport hade endast var tionde arbetslös ungdom rätt till ersättning från a-kassan i oktober 2012.
• Av de som får a-kassa får nio av tio ut mindre än 80 procent av sin (heltids) inkomst.

Krav på den som söker
Rätt till arbetslöshetsersättning (max 680 kr/dag) har den som:
• Varit medlem i en a-kassa sedan 12 månader.
• Uppfyller ett arbetsvillkor.
• Står till arbetsmarknadens förfogande.
Den som inte är medlem i någon a-kassa har rätt till ett grundbelopp (max 320 kr/dag) om de andra villkoren är uppfyllda.

Arbetsvillkoret
• Minst 80 arbetade timmar per kalendermånad under minst 6 av de senaste 12 månaderna.
• Alternativt minst 480 arbetade timmar under en sammanhängande period av 6 kalender­- månader med minst 50 timmars arbete varje månad.
• Obetald frånvaro räknas av från de arbetade timmarna.

Vad kostar det?
• 320 kronor per månad i GS. Av detta utgör 200 kronor arbetslöshetsavgiften som infördes av regeringen 2007.
• Enligt lagen ska alla, med ett fåtal undantag
(t.ex. arbetslösa och heltidssjukskrivna), betala full avgift.

Vad får man?
• 80 procent av inkomsten upp till 18 700 kronor, högst 680 kronor om dagen eller 14 960 kronor per månad innan skatt. Taket har inte höjts sedan 2002.
• Fackförbundet GS införde en
extra inkomst­försäkring 2011 och höjde samtidigt medlems­­avgiften med 0,1 procentenheter. Har du rätt till a-kassa fyller försäkringen upp till 80 procent av din verkliga inkomst de första 100 dagarna.

Försäkringen utreds
• Arbetslöshetsförsäkringen utreds i den parlamentariska socialförsäkringsutredningen med representanter från alla riksdagspartier.
• Datum för slutrapporten har flyttats fram från maj 2013 till januari 2015.
• Tidigare diskussioner om en ”obligatorisk” a-kassa har lagts ner. Nu är man istället inne på att det ska bli lättare att få rätt till grundbeloppet (320 kr/dag) i försäkringen.
• Istället för arbetsvillkor diskuteras ett inkomstvillkor. Belopp som har nämnts är 8 till 10 000 kronor per månad i minst 6 månader under det senaste året. Det skulle ge rätt till arbetslöshetsförsäkring (högst 680 kr/dag).
•Samtliga riksdagspartier utom Moderaterna uppger att de vill höja taket i a-kassan.
Anders Borg har signalerat att arbetslöshetsavgiften kan komma att slopas, men har ställt motkravet att fack och arbetsgivare först ska enas om en modell för yrkesintroduktion för unga.

Marie Carlberg och Madde Johansson har jobbat på Marbodal i Tidaholm sedan 1977 och har sett kökstrender komma och gå. Då var skåpluckorna målade i brunt och gult. Det var grönbets och brunbets, furu och så vanliga vita släta luckor. Nu är svarta eller högblankt vita på modet.
Madde har jobbat deltid när hon haft barn hemma. Nu har hon gått upp till 80 procent. Marie jobbar halvtid på grund av en arbetsskada. Trots det betalar de lika mycket för a-kassan som en heltidsanställd.
– Det är en stor kostnad för oss som jobbar deltid. Vi betalar fullt men får bara ut hälften, säger Marie.
De betalar gärna för trygghet, men tycker det är orättvist att de ska betala lika mycket som de som jobbar heltid.
– Jag tycker man borde betala procentuellt, som man gör med fackavgiften, säger Madde.

Nu har a-kassan blivit dyrare igen. Den första april i år höjde GS a-kasse­avgiften med hundra kronor, eftersom den statliga arbetslöshetsavgiften ökar i takt med arbetslösheten. Nu kostar det 320 kronor i månaden att vara med i a-kassan.
– Det är ändå inte uppe i samma nivå som när det kostade som mest. Då betalade jag 420 kronor i månaden, säger Marie.
– Då gick jag ur a-kassan ett tag. Jag hade inte råd. Men sen gick jag tillbaka igen, för man kan ju bli arbetslös. Säker är man aldrig.
Johnny Bergman, ledamot i fackklubben, fyller i:
– Det finns en trend att de som närmar sig pension går ur a-kassan.
Marie och Madde nickar. Hade de bara ett år kvar till pension skulle de också göra så, för att spara lite pengar.

På senare tid har flera olika rapporter visat att många arbetssökande inte får a-kassa eftersom de inte uppfyller alla krav. Varken Marie eller Madde har funderat särskilt mycket på hur a-kassan fungerar. Marie visste till exempel inte att det krävs 80 arbetade timmar i månaden för att ha rätt till ersättning. Med sin halvtid ligger hon strax över den nivån och hon är inte orolig att stå utan ersättning om hon blir arbetslös.
– Jag vet att jag jobbar mina 80 timmar.
Att så många som varannan arbetssökande inte har rätt till a-kassa tycker de är skrämmande. Kravet på hur mycket man ska ha jobbat innan man får ersättning är inte anpassat efter hur arbetsmarknaden ser ut, anser de.
– Som det är för de unga i dag så har de inte en chans att vara länge på någon arbetsplats. De får hoppa omkring, säger Madde
En vanlig försäkring gäller från dag ett. Kanske borde det vara så även med a-kassan. Så fort man får ett jobb och betalar avgiften så gäller den, resonerar de.
– Fast om man skulle få pengar från första dagen så skulle det bli mycket dyrare att vara med, inflikar Johnny.
Marie och Madde håller med, men:
– Någonstans måste ju pengarna tas. Om det inte är från a-kassan så är det ju ur något annat.

Röster om a-kassan

  Anna Kellet

Anna Kellet, Marbodal

–  Jag var nyss arbetslös i 3,5 veckor. Jag har varit det förut så jag visste vad som gällde. Man får runt 10 000 kronor efter skatt. Det är lite, särskilt om man som jag har småbarn. Jag betalar gärna 320 kronor för a-kassan. Det är mindre än jag har betalat förut. Att så många arbetslösa inte har rätt till a-kassa tycker jag är fel. Man måste kunna försörja sig. Man väljer inte själv att bli av med sitt jobb.

Mattias Hagenvind

Mattias Hagevind, Marbodal

–  Jag betalar gärna för a-kassan. Det är inte så många kronor på en hel lön. Tryggheten är värd mycket, men 14 960 kronor är väldigt lite. Det skulle bli tufft. Då blir det till att sälja kåken. Det är bra att GS har en extra inkomstförsäkring även om den bara gäller i 100 dagar. Blir det en tillfällig dipp så kanske man hinner få tillbaka jobbet innan dagarna är slut. Jag hoppas på att få a-kassa om jag blir arbetslös. Förut jobbade jag timmar på ett ålderdomshem. Då fick jag räkna så att jag hade tillräckligt antal timmar per månad.

Du kanske också vill läsa…

Oro och sorg när fabriken flyttar

Oro och sorg när fabriken flyttar

En hel ort sörjer när Marbodalkök flyttar produktionen från Tidaholm till Jönköping.

Så fungerar de nya reglerna

Så fungerar de nya reglerna

Under coronakrisen har regeringen både lättat på reglerna för att få ersättning och höjt beloppen för den som uppfyller villkoren från a-kassan. Följ DA:s guide för att ta reda på vilken ersättning du har rätt till.

8 000 namn mot flytt av fabrik

Inför några hundra personer fick Marbodals vd Fredrik Nyström ta emot en namninsamling mot flytten av fabriken i Tidaholm.
”Vi vill att de ska tänka om och tänka rätt”, säger Charlotte Svensson.

GS-radio från slottet

GS-radio från slottet

Klockan är 17.18 på Hellidens folkhögskola i Tidaholm.

Ett vägval i kampen mot arbetslivs­kriminaliteten

Ett vägval i kampen mot arbetslivs­kriminaliteten

Reinfeldt-erans naivitet inför arbetslivskriminaliteten lever och frodas hos Moderaterna, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö tillsammans med Tobias Baudin och Johan Danielsson (S).

Som en symaskin inställd på sicksack

Som en symaskin inställd på sicksack

Klockan är 14.57 på Svenska takelement i Västerås.

”Organisering är som ett spindelnät”

”Organisering är som ett spindelnät”

Att GS kan sätta press på svenska företagsledningar är viktigt när facken behöver komma in på deras arbetsplatser i andra länder, sade Inga Ruginiene från LMPF i Litauen.

GS och Byggnads: Minimilöner hot mot vår modell

GS och Byggnads: Minimilöner hot mot vår modell

Svenska politiker måste vägra införa ett minimilönedirektiv från EU som kan slå sönder hela den svenska modellen. Det kräver GS och Byggnads i ett gemensamt uttalande.

Thorwaldsson: Dags att flytta norrut

Thorwaldsson: Dags att flytta norrut

Det är dags för folk i södra Sverige att dra på långkalsonger och toppluva. Nu måste flyttlassen gå norrut där de nya jobben finns. Det säger näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson i ett samtal på GS-fackets kongress.

GS kongress har dragit igång

GS kongress har dragit igång

Det är i en osäker omvärld som GS-facket samlas i Örebro för att återuppta sin tredje kongress. Förbundsordförande Per-Olof Sjöö tog upp utmaningar i både den kommande avtalsrörelsen och synen på höstens riksdagsval.

DA granskar skuggsamhället

Åtal mot bolaget som städade hos statsministern

Åtal mot bolaget som städade hos stats­ministern

Företagaren som anlitat svart arbetskraft för att städa Magdalena Anderssons villa, åtalas för brott mot utlänningslagen. Städerskan Chilo kommenterar: ”Nyheten gör mig glad, äntligen skipas rättvisa.”

Facket: Bolaget som städade hos stats­ministern är ökänt

Facket: Bolaget som städade hos stats­ministern är ökänt

Statsministerns städerska fick svarta pengar direkt av ägaren till städbolaget. Hans tidigare firma är dömd för ekonomisk brottslighet och han själv är ökänd hos facket som en oseriös aktör.

Smutsigt städjobb i maktens centrum

Smutsigt städjobb i maktens centrum

Bland underentreprenörerna i Projekt Rosenbad finns ett stort städbolag som bryter mot lag och avtal. Anställda vittnar om hemska arbetsförhållanden.

Vi städar Sverige – utanför lagen

Vi städar Sverige – utanför lagen

Dagens Arbete fortsätter granskningen av Sveriges laglösa arbetsliv där kriminella bolag mjölkar staten på miljarder.
Det är valår och vi lyfter människorna som städar vårt land, från verkstadsgolv till statsministerns villa.

LO-ordföranden: Facken larmar om fusk – men myndigheterna gör ingenting

LO-ordföranden: Facken larmar om fusk – men myndigheterna gör ingenting

Kan fackförbunden göra mer för att få bukt med skuggsamhället? Nu svarar LO-ordföranden Susanna Gideonsson på kritiken. ”När allt ser bra ut på papperet måste vi ha någon som slår larm”, säger hon.

Arbetslivs­kriminalitet: Kollektivavtal ingen garanti för schysta villkor

Arbetslivs­kriminalitet: Kollektivavtal ingen garanti för schysta villkor

Till Syndikalisterna söker sig människor i hopp om att få ut löner som deras arbetsgivare struntat i att betala. Flera har försökt få hjälp av de LO-förbund som finns på arbetsplatsen, men utan resultat.

Så ska Sverige få kontroll över fusket i arbetslivet

Så ska Sverige få kontroll över fusket i arbetslivet

Genom regionala ”Akrim-center”, liknande dem i Norge, vill regeringen städa upp på svensk arbetsmarknad.

”Hela branscher korrumperas”

”Hela branscher korrumperas”

Grov brottslighet, människohandel och modernt slaveri – kriminaliteten är omfattande på svensk arbetsmarknad. Nu krävs förändringar på en rad områden, säger Ola Pettersson, ordförande i Delegationen mot arbetslivskriminalitet. 

Skatte­verket: Vi sitter med munkavle

Skatte­verket: Vi sitter med munkavle

”När vi följer pengarna så ser vi att ersättning betalas ut, men sen går tillbaka igen. Arbetarna har alltså inte fått behålla pengarna”, säger Skatteverkets samordnare Nina Blomkvist.

De jobbade med syra utan skyddskläder

De jobbade med syra utan skyddskläder

Städarnas berättelser: Monika, Milan och Boris städar livsmedelsindustrin och vittnar om en vardag fylld av rädsla i arbetet hos kriminella bolag.

Så har skugg­samhället vuxit fram

Så har skugg­samhället vuxit fram

En rad politiska beslut har lett fram till ett laglöst arbetsliv där människor utnyttjas. Kontroller har slopats och det har lett till ökat fusk. Terrordådet på Drottninggatan blev en ögonöppnare.