Industriarbetarnas tidning

Femte jobbskatteavdraget delar facket

3 september, 2013

Skrivet av

Femte jobbskatteavdraget delar arbetarrörelsen. GS-fackets ordförande PO Sjöö tycker att det bör rivas upp om socialdemokraterna vinner valet. Men IF Metall går på samma linje som S-ledningen.

Regeringen vill införa ett femte jobbskatteavdrag med skattesänkningar motsvarande 16 miljarder kronor.

Bara med Sverigedemokraternas hjälp kan regeringen få igenom skattesänkningen eftersom de röd-gröna oppositionspartierna är emot. Samtidigt har Socialdemokraternas partiordförande Stefan Löfven försäkrat att jobbskatteavdraget får vara kvar om han blir statsminister efter nästa val.

Det beskedet gillar inte PO Sjöö.

– Det blir en konstig pedagogik om man accepterar något som man på förhand är emot.

Stefan Löfven säger att ”det som har gått in i hushållens kassa tänker vi inte ta bort”, att folk vänjer sig vid jobbskatteavdrag och att man därför är svårt att ta bort. Ligger det inte något i det?

– Då får man ställa det mot de konsekvenser jobbskatteavdraget får för vår gemensamma välfärd.

– Jag tror faktiskt folk är mogna att ta en diskussion om den generella välfärdspolitiken. De signalerna får jag från arbetsplatserna. Människorna är missnöjda med vad som hänt med välfärden.

Den sittande regeringens skattesänkningar har urholkat välfärden, enligt PO Sjöö. Då måste man också kunna diskutera hur välfärden ska återställas.

– Det vore mycket olyckligt om vi stänger den diskussionen, säger PO Sjöö.

– Då blir det politiska alternativet till regeringspolitiken svårare att definiera. Man måste helt enkelt se till den större bilden.

IF Metalls förbundsordförande Anders Ferbe tycker inte att vi ska ha något femte jobbskatteavdrag.

– Det femte jobbskatteavdraget är fel fördelningsmässigt. Skatteintäkterna behövs för att finansiera välfärden. Vi har exempelvis en åldrande befolkning och det finns mängder av reformer som pengarna skulle kunna användas till. Därför hoppas jag riksdagen säger nej till det femte jobbskatteavdraget.

Men förutsättningarna förändras om regeringen ändå får igenom jobbskatteavdraget i riksdagen med hjälp av Sverigedemokraterna.

– Då tycker jag inte att en socialdemokratisk budget efter en valvinst ska innehålla ett avskaffande av det femte jobbskatteavdraget.

– Det primära är att människor och hushållen ska veta vilka ekonomiska förutsättningar som gäller i god tid innan 2015. Därför tror jag att det vore fel att prioritera avskaffandet av jobbskatteavdraget i en socialdemokratisk regeringsbudget i oktober 2014.

Han skulle i stället föredra ”andra justeringar i skatteskalan som kan göras känt betydligt tidigare”.  

Skulle man kunna riva upp det femte jobbskatteavdraget 2016 eller 2017?  

– Då får man analysera skattesituationen utifrån den då rådande ekonomiska situationen. Men i en budget efter en valvinst ska vi inte prioritera avskaffandet av ett jobbskatteavdrag.

Jan-Henrik Sandberg, Pappers ordförande tycker att det femte jobbskatteavdraget ska rivas upp.

– Men det måste göras på ett förnuftigt sätt. Det blir en uppgift för en ny regering att tänka över.  

Han tycker att det är helt onödigt att det införs.

– Pengarna borde i stället satsas där de behövs. I skolan, i vården, för att förbättra a-kassan och så vidare.

Du kanske också vill läsa…

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Därför får vi inte missa att ställa om

Därför får vi inte missa att ställa om

Klimatomställningen är helt avgörande för våra jobb, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Klimatombud ska rädda jobb och miljö i Storbritannien

Klimatombud ska rädda jobb och miljö i Storbritannien

Omställningskrav på mer hållbara produkter betyder att jobben förändras. I Storbritannien har många fackklubbar därför både klimatombud och kompetensombud. 

GS kritiserar fotbolls-VM

GS kritiserar fotbolls-VM

GS-facket riktar hård kritik mot FIFA med anledning av fotbolls-vm i Qatar.

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.

Samordning inför avtalsrörelsen – här är LO:s krav

Samordning inför avtalsrörelsen – här är LO:s krav

LO har presenterat ett ”första steg” till samordning, som bland annat innehåller en satsning på lägstalönerna. De ska öka mer än andra löner.

”Elkris hotar klimatomställningen”

”Elkris hotar klimatomställningen”

Vi tar vårt ansvar i avtalsrörelsen, men för elkrisen vilar ansvaret på politikerna. Här är ett antal punkter som behövs, skriver företrädare för GS-facket, Trä- och Möbelföretagen och Skogsindustrierna.

Ett vägval i kampen mot arbetslivs­kriminaliteten

Ett vägval i kampen mot arbetslivs­kriminaliteten

Reinfeldt-erans naivitet inför arbetslivskriminaliteten lever och frodas hos Moderaterna, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö tillsammans med Tobias Baudin och Johan Danielsson (S).

GS kongress har dragit igång

GS kongress har dragit igång

Det är i en osäker omvärld som GS-facket samlas i Örebro för att återuppta sin tredje kongress. Förbundsordförande Per-Olof Sjöö tog upp utmaningar i både den kommande avtalsrörelsen och synen på höstens riksdagsval.

Ekonomin i fokus på GS kongress

Ekonomin i fokus på GS kongress

En svag ekonomi har lett till jobbiga besparingar för GS-facket, men också en renodling ”Vi har tvingats fokusera på det som är viktigt – att bygga organisation och rekrytera medlemmar”, säger förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Avtal 2023

Facken säger nej till första avtalsförslaget

Facken säger nej till första avtalsförslaget

”Nivåerna måste upp”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.

NATTENS ARBETE

Pusslet går ihop tack vare nattis

Pusslet går ihop tack vare nattis

Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.

Trettio år av sent sällskap

Trettio år av sent sällskap

En del har musik i öronen när de jobbar. Andra har Karlavagnen.

Här är bästa nattkäket

Här är bästa nattkäket

Skift- eller nattarbete? Forskaren Maria Lennernäs Wiklund tipsar om vad du bör äta – och när.

Hur ska skiftgåtan lösas?

Hur ska skiftgåtan lösas?

På en skiftlagsträff i Skoghall försöker man skruva till det perfekta schemat. Kan man ha dygnet runt-drift utan att det går ut över de anställdas hälsa? Sveriges ledande forskare har svaret.

Så skapas det bästa skiftschemat

Så skapas det bästa skiftschemat

Du riskerar hälsan när du jobbar skift. Men det finns en effektiv lösning: arbetstidsförkortning.
Det anser Göran Kecklund, professor vid stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Hur påverkas kroppen – och knoppen – när man är vaken på natten? DA:s expert reder ut det du behöver veta om återhämtning, dygnsrytm och den biologiska klockan.

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Alla föräldrar borde ha lagstadgad rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid. Det tycker både röda och blå i riksdagen. Men där får de inget gehör.

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

I dag jobbar många maskinförare tvåskift. Arbetet är detsamma kvällstid, men känslan en annan. Mats Lind och Patrik Olson kör utanför Skinnskatteberg en mörk och snöfri kväll i februari.

”Vi kommer hitta andra livsformer”

”Vi kommer hitta andra livsformer”

Mekanikern Jim Gage har byggt teleskop och konstruerat maskiner som gör att han kan fotografera och filma fenomen i rymden.

Nattens rytm

Nattens rytm

Ulf Isacson började att fotografera när han arbetade som taxichaufför. Bilderna i reportaget är från hans bok Jag valde bort dagen.