"Ödesvalet är inte över. Kampen måste fortsätta"Nu måste Liberalerna och de rödgröna bilda allians, skriver Helle Klein på bloggen.

”Vi behöver fundera över vilken makt vi har över teknologin – och den över oss”Daniel Mathisen om digital ensamhet.

Andreas Brindedahl ska lämna Kiruna och gruvan. Högskolestudier väntar. Han känner sig inte bitter men konstaterar: ”LKAB kände till lönefusket.” Foto: LARS THULIN

”LKAB tjänade på fusket”

Tjugo av LKAB:s gruvarbetare sparkades ut efter att ha fuskat med övertiden. Enligt gruvjätten låg allt ansvar hos de anställda. Nu bryter Andreas Brindedahl och hans kolleger tystnaden.

Gruvarbetarna: Så gick det till

  • Övertidsarbetet inföll alltid på helgerna, då ordinarie arbetstid var 06:00–14:24. På fredagseftermiddagen lämnade chefen ut arbetsorder för både lördag och söndag. Dubbelt så mycket arbete, beordrades jämfört med vardagar. Enligt gruvarbetarna fanns det i beräkningen att det skulle krävas övertid båda dagarna för att hinna med.
    Arbetsuppgifterna var att bygga infrastruktur – ledningar för vatten, ventilation och el.
  • Under helgerna är det mindre personal och fordon i gruvan. Arbetslaget kunde därför planera och utföra jobben mer effektivt. De jobbade fort, med få raster, och hann dubbelt så mycket som på vardagar. De slet extra, eftersom det fanns ett samförstånd med arbetsledningen att de skulle få betald övertid både lördag och söndag.
  • Ofta kunde de gå hem 14:24 båda dagarna. För att få betalt för övertiden turades de om att åka tillbaka till jobbet och stämpla ut varandra vid 22:00–23:00-tiden på kvällen. På så sätt fick de betalt för dubbla skift.
  • I arbetslaget ingick 20 personer uppdelat på tre team, vilket betydde att varje individ jobbade helg var tredje vecka.

Den 18 februari i år exploderade nyheten. Tjugo gruvarbetare på LKAB i Kiruna hade fuskat med arbetstiden och lurat till sig mångmiljonbelopp.

Riksmedier rapporterade om härvan men det var i Norrbottens lokalmedier som drevet var som störst. Kommentatorsfält till artiklar och inslag svämmade över av inlägg. ”Bara sparka skiten, de har bevisat att de varit överflödiga” och ”Ge dem foten direkt. Det kommer att kosta dem en hel del innan LKAB är färdiga med dem. Sen kan de ägna sig åt att panta burkar resten av livet” är två exempel.

Någon publicerade gruvarbetarnas namn på ett offentligt internetforum. Flera av de anklagade höll sig inne på fritiden av rädsla att bli påhoppade.

– Som det blåstes upp placerades vi nästan i samma fack som mördare och våldtäktsmän. Och det som vi hade gjort var att vi hade utfört vårt jobb på ett sätt som vi inte skulle ha gjort, säger gruvarbetaren Andreas Brindedahl.

Dagens Arbete har som första tidning träffat och intervjuat några av dem som tvingades lämna sina jobb. Andreas Brindedahl berättar öppet, övriga har valt anonymitet, främst av omsorg för sina familjer.

Enligt LKAB hade gruvarbetarna systematiskt och under längre tid rapporterat felaktiga arbetstider i sina tidrapporter. Något som ledde till att de fick högre lön än de hade rätt till. Det var också den bild som rapporterades i medierna.

Gruvarbetarna säger att LKAB:s version inte stämmer. De ska ha haft en överenskommelse med sina närmaste chefer om att få gå hem när arbetet var utfört, men ändå få betalt för hela perioden. Ett arbetssätt som kallas att jobba på beting. (Se faktarutan till höger.)

LKAB hävdar att de närmaste cheferna inte kände till upplägget, vilket gruvarbetarna avfärdar. Det är en chef som attesterar tidrapporterna. Där har det sett ut som att arbetslaget alltid har jobbat övertid lördagar och söndagar.

Om det stämmer att LKAB inte känt till upplägget så har företaget i sådana fall under en lång tid godkänt ett arbetssätt där gruvarbetare jobbat 16–17-timmarspass två dagar i rad. Gruvarbetarna själva menar att om de skulle behövt jobba sådana pass så hade de aldrig orkat. Det var den främsta anledningen till att de såg till att arbeta extremt hårt, för att kunna gå hem tidigare och vila innan det var dags för nästa skift. En av gruvarbetarna:

– Det finns inte ett företag i världen som inte har koll på övertidsuttaget. Varför har de inte reagerat tidigare? När varje person i arbetslaget jobbar så mycket övertid. Sanningen är att arbetsledarna har varit nöjda. De har haft en självgående arbetsplats. När det hettar till så ljuger de för att skydda sig själva.

Övertidsuttaget har inneburit att LKAB inte följt gruvavtalets regler om dygnsvila. Arbetstagare ska få möjlighet till sammanhängande vila minst 11 timmar på ett dygn. Det finns en undantagsregel om dygnsvila men då är företaget skyldigt att redovisa till det lokala facket vid vilka tillfällen detta skett och vilka skälen varit. Men Gruvtolvan, IF Metalls fackklubb i Kirunagruvan, har aldrig fått några sådana rapporter från LKAB.

Företaget måste ha känt till det, om cheferna är någorlunda normalbegåvade. Alternativet är att de inte haft någon koll överhuvudtaget.

– Företaget måste ha känt till det, om cheferna är någorlunda normalbegåvade. Alternativet är att de inte haft någon koll överhuvudtaget, säger Tommy Andersson, ombudsman på IF Metalls förbundskontor, med ansvar för gruvavtalet.

Dagens Arbete har varit i kontakt med flera olika personer med ledande befattningar inom LKAB. De bedömer att åtminstone de närmaste cheferna självklart måste ha haft kontroll på övertidsuttaget.

– Det har varit ett vinna-vinna-koncept. Jobben har blivit gjorda och grabbarna har fått bra betalt. Jag tror att deras bas har känt till upplägget, säger en av personerna med chefsbefattning.

– Jag är helt övertygad om att chefen deras vetat vad som hänt, säger en annan i chefsställning.

Under de första två veckorna upplevde gruvarbetarna att de utsattes för en modern form av häxjakt både i Malmfälten och i medier. Vändpunkten kom efter Gruvtolvans årsmöte. Andreas Brindedahl och hans fuskanklagade arbetskamrater berättade sin version, inför 400 gruvarbetare. Efteråt avtog den uppiskade stämningen.  

Det officiella straffet innebar att de tjugo gruvarbetarna fick säga upp sig själva och betala tillbaks en fastställd summa. Det exakta beloppet är en avtalshemlighet.

LKAB förbjöd dem också att arbeta innanför företagets grindar under överskådlig framtid. Utestängningen gäller även om någon av de utsparkade jobbar för någon av de många entreprenörerna.

Ni har hittills varit tysta. Inte berättat er historia. Varför?

– Vi är i beroendeställning till företaget. Vi får inte jobba inne på området, inte ens för andra arbetsgivare, och det är där vår kunskap och kompetens finns. Nu känner vi att vi knutit näven i fickan tillräckligt länge, säger en av gruvarbetarna.  

Andreas Brindedahl:
– I början var man i chock, visste inte hur man skulle hantera det. Nu har man fått perspektiv.

En annan av gruvarbetarna konstaterar krasst att LKAB gett honom ett slags näringsförbud. Han liknar gruvjätten vid ett bruksföretag i seklets början.
– De har behandlat oss som skit, som brickor.

Vad tycker ni om straffet?

Vi har stått upp och erkänt. Ingen av oss var emot straff. Men att vi blir utestängda, uthängda och jagade i medierna är abnormt.

– Vi har stått upp och erkänt. Ingen av oss var emot straff. Men att vi blir utestängda, uthängda och jagade i medierna är abnormt, säger en av dem.

– Men till skillnad från andra inom företaget kan vi se oss i spegeln. Vi har sagt sanningen, säger en annan.

Kan ni bevisa att arbetsledarna kände till upplägget?

– Nej, det finns inga papper, så vi är helt blåsta. Klart vi skulle haft ett avtal. Man trodde i sin enfald att folk är rakryggade och står för vad de säger. LKAB har valt att gå på chefernas sanning och vi har blivit utmålade som tjuvar och banditer.

Dagens Arbete besökte LKAB:s Kirunagruvai somras och pratade med ett tjugotal gruvarbetare som inte varit inblandade i fuskhistorien. På frågan om de känner till om beting förekommer i gruvan eller själva har erfarenhet av det svarade ungefär hälften att de hade egna erfarenheter av upplägg där de fått betalt för hela arbetspass men kunnat gå hem tidigare.

För några år sedan ska ni ha fått ett mejl där arbetsledningen poängterade att arbetstiderna ska följas, ändå fortsatte ni?

– Samma vecka fick vi lika många arbetsorder som tidigare och besked om att det var okej med övertid som vanligt. Om de hade menat allvar hade de sagt att ”nu är det slut”. Dessutom har en del av oss sprungit på chefer ute på stan när vi gått hem tidigare från skift. Det enda som då varit intressant är ifall jobbet blivit färdigt. Vi har aldrig fått någon varning eller muntlig tillsägelse, säger en av dem.

Arbetet med att bygga ut infrastruktureni gruvan är viktigt för att  produktion av järnmalm ska flyta. Gruvarbetarna menar att deras arbetsledning antagligen fått beröm av sin chefer, när jobben alltid blivit utförda. Alla ska ha tjänat på upplägget.

Hur mycket extra pengar drog ni in per månad?

– Det blev upp till 24 övertidstimmar i månaden för varje person. Det rörde sig om ungefär 8 000–9 000 kronor före skatt extra per månad.

Var ni aldrig rädda för att bli påkomna?

– Det var en risk. Vi visste att det var emot företagets policy.

Ni visste att ni gjorde fel men gjorde det ändå?

Vi visste att vi jobbade på ett sätt som var emot LKAB:s principer. Men det var praktiskt både för oss och cheferna.

– Vi visste att vi jobbade på ett sätt som var emot LKAB:s principer. Men det var praktiskt både för oss och cheferna.

Ångrar ni er?

– Givetvis gör vi det, säger de i kör.

– Men man ska inte glömma att det fanns ett samförstånd med arbetsgivaren. När jag började på den här avdelningen frågade jag hur jag skulle göra med arbetstiden. När jag inte fick något svar sa jag att då gör jag som de andra, säger en av dem.

Ni turades om att åka tillbaks på kvällen och stämpla ut varandra. Hur kändes det?

– Självklart var det inte kul. Det kändes inte bra.

Tänkte ni aldrig på vad som skulle hända om någon kom på er?

– Jo, men man trodde inte det skulle bli så här. Vi visste att chefen visste. Vi har ju systematiskt fått arbetsorder för dubbla skift.

LKAB:s personalavdelning upptäckte upplägget när de samkörde sina system. Varje medarbetare har även ett personligt inpasseringskort. Bolaget kunde konstatera att gruvarbetarna stämplat in och fått betalt för övertid trots att de inte befunnit sig på arbetsplatsen.

Andreas Brindedahls syn på LKAB har förändrats. Den forna arbetsgivaren står inte längre för trygghet. Och lärdomen om vad den lille anställde kan sätta emot när jätteföretaget väljer att höja yxan kom snabbt och smärtsamt.

– De behövde inte lyssna på våra argument; att de faktiskt tjänat på upplägget och att vi utfört alla jobb. De fokuserade på felen. De kunde göra det. Och LKAB hade rätt att göra det. Att sparka ut oss.


md@da.se

Läs mer från Dagens Arbete:

Northvolts tänkta batterifabrik och dess vd Peter Carlsson.

Grönt ljus för batterifabrik i Skellefteå

TEKNIKBatteribolaget Northvolt ska nu ha säkrat finansieringen för bygget av batterifabriken i Skellefteå. Det kan starta i augusti.

General Electric i Belfort. Foto: AP

Franska facket tar strid mot GE

TvistGeneral Electric lovade att skapa 1000 nya jobb i Frankrike. I stället blir det tvärtom. Facken är ursinniga. "Företaget drivs av rent finansiella intressen", säger ombudet Philippe Petitcolin.

Foto: Mats Erlandsson

95 varslas när V-Tab lägger ner i Västerås

95 varslas.Anledningen är MittMedias val att inte förnya sitt avtal med V-Tab, uppger vd Peder Schumacher.

Här byggs framtidens vindkraft

ENERGIBara de sista detaljerna återstår. Sedan har en före detta båtbyggares idé från 90-talet förverkligats. På Moelvens limträfabrik byggs vindkraftstorn i trä.

Makten över företagen

Vinsten framför allt

Aktieägarna förstFörr tackades de anställda för sina insatser. I dag är aktieägarna viktigas­t. Sveriges största industriaffär gjordes för att ägarna skulle tjäna miljarder.

”Kortsiktigheten kan leda till katastrof”

INTERVJUAktieägarnas makt riskerar att leda till katastrof. Därför måste företagen styras efter helt nya regler. Det kan politikerna ordna, säger Oxfordprofessorn Colin Mayer.

Rekordstora utdelningar – men hur länge till?

PERSPEKTIV”Våren är aktieägarnas skördetid. Sällan har bolagen på Stockholmsbörsen delat ut så mycket pengar som nu: långt över 250 miljarder kronor. Kul för dem som är med på festen, men är det bra för morgondagen?”, skriver DA:s Harald Gatu.

Ladda ner DA nr 5 här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

2

Färre industriarbetare med i facket

För tredje året i rad minskar andelen industriarbetare som vill vara med i facket. Det visar en ny rapport gjord av tankesmedjan Arena Idé.

1

Striden om arbetsrätten

Oro när facket förhandlar om turordning

Håller facket på att sälja ut en hjärtefråga – eller finns det en chans till ökad trygghet på arbetsmarknaden? När fack och arbetsgivare nu förhandlar om arbetsrätten väcker det starka känslor.

4

Europa sent ute med egna batterifabriker

PerspektivScania och Ikea stöttar svenska Northvolt. Men Volvo Cars väljer asiatiska tillverkare. Europa har hamnat på efterkälken i batteritekniken, skriver DA:s Harald Gatu.

IF Metall stämmer företag för brott mot kollektivavtalet

ARBETSDOMSTOLENIF Metall stämmer ett företag i Uppsala inför Arbetsdomstolen. Företaget har infört sammanfallande semesterår, trots att det enligt facket bryter mot semesterlagen och kollektivavtalet.

”Det är skönt att få ta i”

ProfilenHalva veckan väver Petra Elström exklusiva mattor i Märta Måås-Fjetterströms verkstad i Båstad. Men det är bland kossorna som hennes vecka kommer i balans.

Dödsolycka i Lycksele

En man i 55-årsåldern har omkommit efter en arbetsplatsolycka i en serviceverkstad i Lycksele.

Dödsolycka i Södra Sandby

En man i 20-årsåldern omkom igår efter en arbetsplatsolycka på en betongfabrik i Södra Sandby utanför Lund.

IF Metall stämmer bilvårdsföretag

16 bilvårdsarbetare i Göteborg har haft för låga löner, enligt IF Metall. Därför stämmer facket arbetsgivaren inför Arbetsdomstolen, AD.

4

Ta med en arbetskompis och rösta

KRÖNIKA | EU-VALET ”Vi behöver ett EU som bryr sig. Det är våra jobb det handlar om, vår vardag och våra liv”, skriver IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

Skuldfällan

Blir Kjell någonsin fri?

Kjells firma gick i konkurs för 27 år sedan. Huset såldes med tvång och skulderna började växa. Han hoppades bli ”förlåten” vid pensioneringen – i stället kom ett brev från Kronofogden. Läs eller lyssna på DA:s reportage.

EU-valet

Allt du vill veta om EU-valet

Nu är det bara dagar kvar till valet till Europaparlamentet. Behöver du veta mer innan du bestämmer dig? Vi guidar om hur EU funkar, vad partierna vill och vad medlemskapet betyder för dig som jobbar.

4

Las ska utredas på ett år

Regeringen har nu tillsatt utredningen som på ett år ska föreslå ändringar i lagen om anställningstrygghet, bland annat ”tydligt utökade undantag från turordningsreglerna”. Men om parterna under tiden kan enas om en förändrad Las kan deras förslag bli lag i stället för utredarens.

8

”Nästa års avtalsrörelse började i dag”

PerspektivSvensk basindustri har svårt att hitta rätt arbetskraft och hämmas av höga lönekostnader och krångliga tillståndsprocesser, enligt Industriarbetsgivarna. DA:s Harald Gatu har läst nya rapporten och konstaterar att nästa års avtalsrörelse redan har börjat.

1

Månadsklocka ska ge färre ­olyckor

ARBETSMILJÖ Ett tema per månad. Så arbetar Kvarn­sveden för att öka säkerhetstänket på bruket. ”Det blir lättare när man har en sak i taget att ­fokusera på”, säger huvudskyddsombudet Jan Grundelius.

Trumps kamp i Sundsvall

HANDELSKRIGUSA:s sanktioner mot ryska oligarker gjorde att Robert Sundin och hans 500 arbetskamrater på Kubal fick gå nio månader under hot om arbetslöshet. Nu när den faran är avvärjd möter DA ändå oro för vad som ska bli nästa kris.

”Därför ska jag demonstrera 1 maj”

KRÖNIKATrots januariavtalets mindre bra delar är det betydligt bättre än alternativet. Nu ska vi driva politiken i en riktning som medlemmarna vinner på.

1

Tyskar ska bygga elbilar i Trollhättan

Det tyska företaget Sonos ska börja tillverka elbilar på Nevs fabrik i Trollhättan – 260 000 under åtta år. ”Så här nära bilproduktion har vi inte varit på många år”, säger Stefan Larsson, ordförande för 170 IF Metallare på Nevs.

Lång kamp för ett erkännande

FÖRSÄKRINGSPENGARHon fick svåra utslag, andningsbevsär och huvudvärk på jobbet. Hon misstänkte skärvätskorna, företaget nekade ansvar – men Jaana Isaksson gav sig inte. Läs eller lyssna på hennes berättelse.

1

Så tar du hand om pannan

Tips från proffsetEn äkta gjutjärnspanna äger man inte – man lånar den av sina barn. Månadens läsarproffs visar hur du får den att hålla länge.

Vårbudgeten ger stöd åt arbetslösa och miljön

Regeringen ger i sin vårbudget bland annat ökat stöd till klimatsmart industri och satsar extra för att utrikes födda kvinnor ska få en chans till jobb. Men man tar också bort kravet på kollektivavtal för nystartsjobb och slopar skattesubventionen på gruvdieseln.

1

”Några över 55 år erbjöds 3000 kronor”

Vad hände sen?Britta Åhs-Niska blev efter 45 år av med jobbet när Electrolux flyttade tillverkningen utomlands. Nu är hon pensionär och nybliven hundägare.

”Som träslöjd i skolan – fast med metall”

PENSIONSAVGÅNGAREtt samarbetsprojekt i Värmland har gett över åttio arbetslösa ungdomar jobb i industrin. En av dem är William Sjöström på RZ Zampart i Karlstad.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.