Skuggsamhället är livsfarligtDen växande arbetslivskriminaliteten hotar både marknadsekonomin och människovärdet, skriver Helle Klein.

”När maken föreslog fjällvandrarryggsäck slog jag bakut. Jag ville anlända till en ny stad med stil”Anneli Jordahl om att ta tåget.

Andreas Brindedahl ska lämna Kiruna och gruvan. Högskolestudier väntar. Han känner sig inte bitter men konstaterar: ”LKAB kände till lönefusket.” Foto: LARS THULIN

”LKAB tjänade på fusket”

Tjugo av LKAB:s gruvarbetare sparkades ut efter att ha fuskat med övertiden. Enligt gruvjätten låg allt ansvar hos de anställda. Nu bryter Andreas Brindedahl och hans kolleger tystnaden.

Gruvarbetarna: Så gick det till

  • Övertidsarbetet inföll alltid på helgerna, då ordinarie arbetstid var 06:00–14:24. På fredagseftermiddagen lämnade chefen ut arbetsorder för både lördag och söndag. Dubbelt så mycket arbete, beordrades jämfört med vardagar. Enligt gruvarbetarna fanns det i beräkningen att det skulle krävas övertid båda dagarna för att hinna med.
    Arbetsuppgifterna var att bygga infrastruktur – ledningar för vatten, ventilation och el.
  • Under helgerna är det mindre personal och fordon i gruvan. Arbetslaget kunde därför planera och utföra jobben mer effektivt. De jobbade fort, med få raster, och hann dubbelt så mycket som på vardagar. De slet extra, eftersom det fanns ett samförstånd med arbetsledningen att de skulle få betald övertid både lördag och söndag.
  • Ofta kunde de gå hem 14:24 båda dagarna. För att få betalt för övertiden turades de om att åka tillbaka till jobbet och stämpla ut varandra vid 22:00–23:00-tiden på kvällen. På så sätt fick de betalt för dubbla skift.
  • I arbetslaget ingick 20 personer uppdelat på tre team, vilket betydde att varje individ jobbade helg var tredje vecka.

Den 18 februari i år exploderade nyheten. Tjugo gruvarbetare på LKAB i Kiruna hade fuskat med arbetstiden och lurat till sig mångmiljonbelopp.

Riksmedier rapporterade om härvan men det var i Norrbottens lokalmedier som drevet var som störst. Kommentatorsfält till artiklar och inslag svämmade över av inlägg. ”Bara sparka skiten, de har bevisat att de varit överflödiga” och ”Ge dem foten direkt. Det kommer att kosta dem en hel del innan LKAB är färdiga med dem. Sen kan de ägna sig åt att panta burkar resten av livet” är två exempel.

Någon publicerade gruvarbetarnas namn på ett offentligt internetforum. Flera av de anklagade höll sig inne på fritiden av rädsla att bli påhoppade.

– Som det blåstes upp placerades vi nästan i samma fack som mördare och våldtäktsmän. Och det som vi hade gjort var att vi hade utfört vårt jobb på ett sätt som vi inte skulle ha gjort, säger gruvarbetaren Andreas Brindedahl.

Dagens Arbete har som första tidning träffat och intervjuat några av dem som tvingades lämna sina jobb. Andreas Brindedahl berättar öppet, övriga har valt anonymitet, främst av omsorg för sina familjer.

Enligt LKAB hade gruvarbetarna systematiskt och under längre tid rapporterat felaktiga arbetstider i sina tidrapporter. Något som ledde till att de fick högre lön än de hade rätt till. Det var också den bild som rapporterades i medierna.

Gruvarbetarna säger att LKAB:s version inte stämmer. De ska ha haft en överenskommelse med sina närmaste chefer om att få gå hem när arbetet var utfört, men ändå få betalt för hela perioden. Ett arbetssätt som kallas att jobba på beting. (Se faktarutan till höger.)

LKAB hävdar att de närmaste cheferna inte kände till upplägget, vilket gruvarbetarna avfärdar. Det är en chef som attesterar tidrapporterna. Där har det sett ut som att arbetslaget alltid har jobbat övertid lördagar och söndagar.

Om det stämmer att LKAB inte känt till upplägget så har företaget i sådana fall under en lång tid godkänt ett arbetssätt där gruvarbetare jobbat 16–17-timmarspass två dagar i rad. Gruvarbetarna själva menar att om de skulle behövt jobba sådana pass så hade de aldrig orkat. Det var den främsta anledningen till att de såg till att arbeta extremt hårt, för att kunna gå hem tidigare och vila innan det var dags för nästa skift. En av gruvarbetarna:

– Det finns inte ett företag i världen som inte har koll på övertidsuttaget. Varför har de inte reagerat tidigare? När varje person i arbetslaget jobbar så mycket övertid. Sanningen är att arbetsledarna har varit nöjda. De har haft en självgående arbetsplats. När det hettar till så ljuger de för att skydda sig själva.

Övertidsuttaget har inneburit att LKAB inte följt gruvavtalets regler om dygnsvila. Arbetstagare ska få möjlighet till sammanhängande vila minst 11 timmar på ett dygn. Det finns en undantagsregel om dygnsvila men då är företaget skyldigt att redovisa till det lokala facket vid vilka tillfällen detta skett och vilka skälen varit. Men Gruvtolvan, IF Metalls fackklubb i Kirunagruvan, har aldrig fått några sådana rapporter från LKAB.

Företaget måste ha känt till det, om cheferna är någorlunda normalbegåvade. Alternativet är att de inte haft någon koll överhuvudtaget.

– Företaget måste ha känt till det, om cheferna är någorlunda normalbegåvade. Alternativet är att de inte haft någon koll överhuvudtaget, säger Tommy Andersson, ombudsman på IF Metalls förbundskontor, med ansvar för gruvavtalet.

Dagens Arbete har varit i kontakt med flera olika personer med ledande befattningar inom LKAB. De bedömer att åtminstone de närmaste cheferna självklart måste ha haft kontroll på övertidsuttaget.

– Det har varit ett vinna-vinna-koncept. Jobben har blivit gjorda och grabbarna har fått bra betalt. Jag tror att deras bas har känt till upplägget, säger en av personerna med chefsbefattning.

– Jag är helt övertygad om att chefen deras vetat vad som hänt, säger en annan i chefsställning.

Under de första två veckorna upplevde gruvarbetarna att de utsattes för en modern form av häxjakt både i Malmfälten och i medier. Vändpunkten kom efter Gruvtolvans årsmöte. Andreas Brindedahl och hans fuskanklagade arbetskamrater berättade sin version, inför 400 gruvarbetare. Efteråt avtog den uppiskade stämningen.  

Det officiella straffet innebar att de tjugo gruvarbetarna fick säga upp sig själva och betala tillbaks en fastställd summa. Det exakta beloppet är en avtalshemlighet.

LKAB förbjöd dem också att arbeta innanför företagets grindar under överskådlig framtid. Utestängningen gäller även om någon av de utsparkade jobbar för någon av de många entreprenörerna.

Ni har hittills varit tysta. Inte berättat er historia. Varför?

– Vi är i beroendeställning till företaget. Vi får inte jobba inne på området, inte ens för andra arbetsgivare, och det är där vår kunskap och kompetens finns. Nu känner vi att vi knutit näven i fickan tillräckligt länge, säger en av gruvarbetarna.  

Andreas Brindedahl:
– I början var man i chock, visste inte hur man skulle hantera det. Nu har man fått perspektiv.

En annan av gruvarbetarna konstaterar krasst att LKAB gett honom ett slags näringsförbud. Han liknar gruvjätten vid ett bruksföretag i seklets början.
– De har behandlat oss som skit, som brickor.

Vad tycker ni om straffet?

Vi har stått upp och erkänt. Ingen av oss var emot straff. Men att vi blir utestängda, uthängda och jagade i medierna är abnormt.

– Vi har stått upp och erkänt. Ingen av oss var emot straff. Men att vi blir utestängda, uthängda och jagade i medierna är abnormt, säger en av dem.

– Men till skillnad från andra inom företaget kan vi se oss i spegeln. Vi har sagt sanningen, säger en annan.

Kan ni bevisa att arbetsledarna kände till upplägget?

– Nej, det finns inga papper, så vi är helt blåsta. Klart vi skulle haft ett avtal. Man trodde i sin enfald att folk är rakryggade och står för vad de säger. LKAB har valt att gå på chefernas sanning och vi har blivit utmålade som tjuvar och banditer.

Dagens Arbete besökte LKAB:s Kirunagruvai somras och pratade med ett tjugotal gruvarbetare som inte varit inblandade i fuskhistorien. På frågan om de känner till om beting förekommer i gruvan eller själva har erfarenhet av det svarade ungefär hälften att de hade egna erfarenheter av upplägg där de fått betalt för hela arbetspass men kunnat gå hem tidigare.

För några år sedan ska ni ha fått ett mejl där arbetsledningen poängterade att arbetstiderna ska följas, ändå fortsatte ni?

– Samma vecka fick vi lika många arbetsorder som tidigare och besked om att det var okej med övertid som vanligt. Om de hade menat allvar hade de sagt att ”nu är det slut”. Dessutom har en del av oss sprungit på chefer ute på stan när vi gått hem tidigare från skift. Det enda som då varit intressant är ifall jobbet blivit färdigt. Vi har aldrig fått någon varning eller muntlig tillsägelse, säger en av dem.

Arbetet med att bygga ut infrastruktureni gruvan är viktigt för att  produktion av järnmalm ska flyta. Gruvarbetarna menar att deras arbetsledning antagligen fått beröm av sin chefer, när jobben alltid blivit utförda. Alla ska ha tjänat på upplägget.

Hur mycket extra pengar drog ni in per månad?

– Det blev upp till 24 övertidstimmar i månaden för varje person. Det rörde sig om ungefär 8 000–9 000 kronor före skatt extra per månad.

Var ni aldrig rädda för att bli påkomna?

– Det var en risk. Vi visste att det var emot företagets policy.

Ni visste att ni gjorde fel men gjorde det ändå?

Vi visste att vi jobbade på ett sätt som var emot LKAB:s principer. Men det var praktiskt både för oss och cheferna.

– Vi visste att vi jobbade på ett sätt som var emot LKAB:s principer. Men det var praktiskt både för oss och cheferna.

Ångrar ni er?

– Givetvis gör vi det, säger de i kör.

– Men man ska inte glömma att det fanns ett samförstånd med arbetsgivaren. När jag började på den här avdelningen frågade jag hur jag skulle göra med arbetstiden. När jag inte fick något svar sa jag att då gör jag som de andra, säger en av dem.

Ni turades om att åka tillbaks på kvällen och stämpla ut varandra. Hur kändes det?

– Självklart var det inte kul. Det kändes inte bra.

Tänkte ni aldrig på vad som skulle hända om någon kom på er?

– Jo, men man trodde inte det skulle bli så här. Vi visste att chefen visste. Vi har ju systematiskt fått arbetsorder för dubbla skift.

LKAB:s personalavdelning upptäckte upplägget när de samkörde sina system. Varje medarbetare har även ett personligt inpasseringskort. Bolaget kunde konstatera att gruvarbetarna stämplat in och fått betalt för övertid trots att de inte befunnit sig på arbetsplatsen.

Andreas Brindedahls syn på LKAB har förändrats. Den forna arbetsgivaren står inte längre för trygghet. Och lärdomen om vad den lille anställde kan sätta emot när jätteföretaget väljer att höja yxan kom snabbt och smärtsamt.

– De behövde inte lyssna på våra argument; att de faktiskt tjänat på upplägget och att vi utfört alla jobb. De fokuserade på felen. De kunde göra det. Och LKAB hade rätt att göra det. Att sparka ut oss.


md@da.se

Läs mer från Dagens Arbete:

DA GRANSKAR SKUGGSAMHÄLLET

Bortstädad: Mannen som försvann

BortstädadHan kom från Mongoliet, skadades allvarligt. Och försvann från landet. Han är bara en av många som mist eller nästan mist sitt liv i Sveriges nya laglösa arbetsliv.

Tidslinje: Så har skuggsamhället vuxit fram

TidslinjeEn rad politiska beslut har lett fram till ett laglöst arbetsliv där människor utnyttjas. Kontroller har slopats och det har lett till ökat fusk. Terrordådet på Drottninggatan blev en ögonöppnare.

Delpension

Arbetsgivare missar betala in pensionspengar

Har du koll på att du får pengar till den nya delpensionen? Anställda kan förlora tusenlappar när arbetsgivare missar att betala in premien. Vi visar hur du kollar ditt pensionsbesked.

”Det är skönt att komma ifrån jobbet”

Sugen på att jobba mindre när du blir äldre? Möjligheten finns, men det är svårt för de flesta att få det att gå runt ekonomiskt. I stålindustrin, däremot, har man sparat extra till pensionen länge.

”Skulle gärna vara mer med barnbarnen”

På Svenska Fönster i Edsbyn är det inte ovanligt att gå ner i tid när pensionsåldern närmar sig. En riktig långhelg varannan vecka kan göra de sista yrkesåren lite lättare.

Läs allt om avtal 2020 här

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

2
Motorer i Volvo Cars fabrik i Skövde.

Skövdefacket försiktigt positivt till nya motorbolaget

Facket på Volvo Cars motorfabrik i Skövde är försiktigt positivt till Geelys planer på att lägga tillverkningen av förbränningsmotorer i ett eget bolag – ser möjligheter att växa. Men det finns en oro att man missar elektrifieringen.

Avtal 2020

Vad är viktigast i avtalsrörelsen?

DA frågarVilka frågor är viktigast att ditt fackförbund driver i avtalsförhandlingarna? Vi frågade några industriarbetare vad de tycker. Nu vill vi även höra DIN åsikt!

2

Världsekonomin och klimatet påverkar avtalsrörelsen

PerspektivSnart börjar dragkampen om din nya lön. Förr varnade man att alltför höga löneökningar skulle sänka ekonomin. Nu kommer hotet från helt andra håll: Trumps tullar och klimatet, skriver Harald Gatu.

Svenskt Näringsliv: Löneökningstakten måste ner

Avtal 2020Svenskt Näringsliv målar upp en dyster prognos inför avtalsrörelsen 2020. Men att dra ner på löneökningarna är inte svaret, enligt Unionens chefsekonom Katarina Lundahl, som hävdar att löneökningstakten redan minskat.

2

”Nu är det mer rättvist”

LönerMånga tjänar långt under snittlönen, och kvinnor tjänar mindre än män. Inför varje avtalsrörelse dyker frågan upp: Hur blir lönerna mer rättvisa? För tre år sedan prövades en ny lösning – nu börjar resultatet synas.

Franska gruvarbetare demonstrerar

Franska gruvarbetare kan få skadestånd

I Frankrike kan de som har jobbat med farliga ämnen få skadestånd för att de är oroliga för att bli sjuka. 731 franska gruvarbetare har fått stöd för sina krav i Högsta Domstolen.

Giftig mark

Arbete pågår – då stoppas saneringen

MiljöskuldDe anställda på Ovako i östgötska Boxholm jobbar på giftig mark. En undersökning har varnat för risker med förorenat damm, men företaget gör en annan bedömning.

Här finns den giftiga marken

KartaEn lång industrihistoria har lämnat avtryck runt om i landet. I den interaktiva kartan ser du var industrierna som lämnat efter sig de allvarligaste föroreningarna finns. De flesta har ännu inte sanerats.

DA:s reporter kan få pris för bevakningen av Skuggsamhället

TidskriftsprisetElinor Torp kan bli Årets journalist. Hon nomineras för sitt envisa arbete med att belysa den underbevakade skuggvärlden på en bitvis helt laglös arbetsmarknad.

”Ser fram emot att Hitachi tar över”

VAD HÄNDE SEN?Lorenz Karlsson på ABB i Öjebyn hade tillsammans med Niclas Nilsson räddat fabriken från nedläggning. Men hur blev det efteråt?

Ta rygg på Kommunal – slopa bidraget till S

DEBATTArgumentet att Socialdemokraternas politik är den bästa för LO:s medlemmar faller platt. Vilken politik som är bäst för den ena och den andra är inte upp till någon kongress att besluta om, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

1

Robotiseringen av arbetslivet

Ibrahim Baylan talar på Industridagen

Näringsministern: Sverige kan slå världen med häpnad – om vi lyckas med omställningen

AutomatiseringÖverge inte människorna i den tekniska utvecklingen. Det vore förödande för vårt land, varnade näringsminister Ibrahim Baylan när han på måndagen talade inför Industridagen.

Robotarm samt Ove Leichsenring

Robotiseringen som kom av sig

IndustrirobotarSvensk industri satsar allt mindre på robotar. I fjol sjönk försäljningen av industrirobotar till de svenska företagen med 20 procent. Det kan stå oss dyrt nu när vi går mot sämre tider, varnar branschen.

”Farligt om många förlorar på teknikutvecklingen”

Samhället tar stora risker om många förlorar på den tekniska utvecklingen, varnar Oxfordekonomen Carl Benedikt Frey. Men Sverige står bättre rustat än andra länder, menar han. Förutsatt att vi satsar på bra omställningsavtal, utbildning och utbyggda kommunikationer.

Hur påverkar AI våra jobb?

Stora framtidsdagenExperter inom artificiell intelligens medverkar under en heldag om hur utvecklingen påverkar vårt arbetsliv. Följ dagen på da.se!

Gruppbild, prisutdelning

Höganäs får Industrins jämställdhetspris

Höganäs AB får priset för sitt ”strategiska och breda arbete” för jämställdhet. Fredrik Emilson, vd: ”Vi är ett inkluderande företag.”

Så ska svenskt stål bli fossilfritt

UTSLÄPPSvensk ståltillverkning står för omkring en tiondel av Sveriges utsläpp av koldioxid. Så här ser den nya tekniken ut.

1

Följ med oss på skyddsronden, Svenskt Näringsliv och Företagarna

DEBATT | ARBETSMILJÖI stället för att prata om hur mycket de regionala skyddsombuden kostar kanske vi ska prata om hur mycket vi sparar åt företagen. I sanktionsavgifter – eller i att människoliv räddas, skriver Linda Forså och Victoria Boström, regionala skyddsombud för IF Metall.

1

Nu är Dagens Arbetsmiljö här

Ny tidningSnart når första numret av den nystartade papperstidningen Dagens Arbetsmiljö läsarna. ”Tidningen ska både avslöja, inspirera och vara ett nyttigt sammanhang för alla som tycker arbetsmiljö är viktigt”, säger chefredaktör Helle Klein.

Anna Jensen Naatikka slutar vid kongressen

IF Metalls förbundssekreterare Anna Jensen Naatikka ställer inte upp till omval vid kongressen nästa år.

Längtan, kärlek och rock n´roll

BILDREPORTAGETMärta Thisners "Drunk in Love" handlar om längtan efter närhet, gemenskap och kärlek. Ett sökande efter identitet och sexualitet och att leva ut på natten.

Vill tillbaka till landslaget

PROFILENVolvomontören Ronny Röhr tävlade i tio år i svenska dartlandslaget. I höst börjar han träna för att på nytt försöka säkra en plats. Här berättar han om hur man gör för att hålla fokus, och om pilkasten han minns.

INDUSTRIN VS VÅRDEN

Skilda världar

ARBETSMILJÖNy teknik och ständiga ­förbättringar har gjort att Stellan klarat kroppen trots 30 år i industrin. Vårdens kvinnor har däremot samma hjälpmedel som på 80-talet, trots att ny teknik finns. Undersköterskan Åsa får ofta förlita sig på muskelkraft.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.