”Släpp inte in högerextremismen i den politiska värmen!”DA:s chefredaktör Helle Klein önskar att alla demokratiskt sinnade partier nu försvarar den liberala demokratins värden.

”Att tvingas fly från det bekanta är en djupt mänsklig erfarenhet”Krönikören Daniel Mathisen har läst Ola Larsmos roman ”Swede Hollow” och ser flyktingens öde genom vår egen historia.

Andreas Brindedahl ska lämna Kiruna och gruvan. Högskolestudier väntar. Han känner sig inte bitter men konstaterar: ”LKAB kände till lönefusket.” Foto: LARS THULIN

”LKAB tjänade på fusket”

Tjugo av LKAB:s gruvarbetare sparkades ut efter att ha fuskat med övertiden. Enligt gruvjätten låg allt ansvar hos de anställda. Nu bryter Andreas Brindedahl och hans kolleger tystnaden.

Gruvarbetarna: Så gick det till

  • Övertidsarbetet inföll alltid på helgerna, då ordinarie arbetstid var 06:00–14:24. På fredagseftermiddagen lämnade chefen ut arbetsorder för både lördag och söndag. Dubbelt så mycket arbete, beordrades jämfört med vardagar. Enligt gruvarbetarna fanns det i beräkningen att det skulle krävas övertid båda dagarna för att hinna med.
    Arbetsuppgifterna var att bygga infrastruktur – ledningar för vatten, ventilation och el.
  • Under helgerna är det mindre personal och fordon i gruvan. Arbetslaget kunde därför planera och utföra jobben mer effektivt. De jobbade fort, med få raster, och hann dubbelt så mycket som på vardagar. De slet extra, eftersom det fanns ett samförstånd med arbetsledningen att de skulle få betald övertid både lördag och söndag.
  • Ofta kunde de gå hem 14:24 båda dagarna. För att få betalt för övertiden turades de om att åka tillbaka till jobbet och stämpla ut varandra vid 22:00–23:00-tiden på kvällen. På så sätt fick de betalt för dubbla skift.
  • I arbetslaget ingick 20 personer uppdelat på tre team, vilket betydde att varje individ jobbade helg var tredje vecka.

Den 18 februari i år exploderade nyheten. Tjugo gruvarbetare på LKAB i Kiruna hade fuskat med arbetstiden och lurat till sig mångmiljonbelopp.

Riksmedier rapporterade om härvan men det var i Norrbottens lokalmedier som drevet var som störst. Kommentatorsfält till artiklar och inslag svämmade över av inlägg. ”Bara sparka skiten, de har bevisat att de varit överflödiga” och ”Ge dem foten direkt. Det kommer att kosta dem en hel del innan LKAB är färdiga med dem. Sen kan de ägna sig åt att panta burkar resten av livet” är två exempel.

Någon publicerade gruvarbetarnas namn på ett offentligt internetforum. Flera av de anklagade höll sig inne på fritiden av rädsla att bli påhoppade.

– Som det blåstes upp placerades vi nästan i samma fack som mördare och våldtäktsmän. Och det som vi hade gjort var att vi hade utfört vårt jobb på ett sätt som vi inte skulle ha gjort, säger gruvarbetaren Andreas Brindedahl.

Dagens Arbete har som första tidning träffat och intervjuat några av dem som tvingades lämna sina jobb. Andreas Brindedahl berättar öppet, övriga har valt anonymitet, främst av omsorg för sina familjer.

Enligt LKAB hade gruvarbetarna systematiskt och under längre tid rapporterat felaktiga arbetstider i sina tidrapporter. Något som ledde till att de fick högre lön än de hade rätt till. Det var också den bild som rapporterades i medierna.

Gruvarbetarna säger att LKAB:s version inte stämmer. De ska ha haft en överenskommelse med sina närmaste chefer om att få gå hem när arbetet var utfört, men ändå få betalt för hela perioden. Ett arbetssätt som kallas att jobba på beting. (Se faktarutan till höger.)

LKAB hävdar att de närmaste cheferna inte kände till upplägget, vilket gruvarbetarna avfärdar. Det är en chef som attesterar tidrapporterna. Där har det sett ut som att arbetslaget alltid har jobbat övertid lördagar och söndagar.

Om det stämmer att LKAB inte känt till upplägget så har företaget i sådana fall under en lång tid godkänt ett arbetssätt där gruvarbetare jobbat 16–17-timmarspass två dagar i rad. Gruvarbetarna själva menar att om de skulle behövt jobba sådana pass så hade de aldrig orkat. Det var den främsta anledningen till att de såg till att arbeta extremt hårt, för att kunna gå hem tidigare och vila innan det var dags för nästa skift. En av gruvarbetarna:

– Det finns inte ett företag i världen som inte har koll på övertidsuttaget. Varför har de inte reagerat tidigare? När varje person i arbetslaget jobbar så mycket övertid. Sanningen är att arbetsledarna har varit nöjda. De har haft en självgående arbetsplats. När det hettar till så ljuger de för att skydda sig själva.

Övertidsuttaget har inneburit att LKAB inte följt gruvavtalets regler om dygnsvila. Arbetstagare ska få möjlighet till sammanhängande vila minst 11 timmar på ett dygn. Det finns en undantagsregel om dygnsvila men då är företaget skyldigt att redovisa till det lokala facket vid vilka tillfällen detta skett och vilka skälen varit. Men Gruvtolvan, IF Metalls fackklubb i Kirunagruvan, har aldrig fått några sådana rapporter från LKAB.

Företaget måste ha känt till det, om cheferna är någorlunda normalbegåvade. Alternativet är att de inte haft någon koll överhuvudtaget.

– Företaget måste ha känt till det, om cheferna är någorlunda normalbegåvade. Alternativet är att de inte haft någon koll överhuvudtaget, säger Tommy Andersson, ombudsman på IF Metalls förbundskontor, med ansvar för gruvavtalet.

Dagens Arbete har varit i kontakt med flera olika personer med ledande befattningar inom LKAB. De bedömer att åtminstone de närmaste cheferna självklart måste ha haft kontroll på övertidsuttaget.

– Det har varit ett vinna-vinna-koncept. Jobben har blivit gjorda och grabbarna har fått bra betalt. Jag tror att deras bas har känt till upplägget, säger en av personerna med chefsbefattning.

– Jag är helt övertygad om att chefen deras vetat vad som hänt, säger en annan i chefsställning.

Under de första två veckorna upplevde gruvarbetarna att de utsattes för en modern form av häxjakt både i Malmfälten och i medier. Vändpunkten kom efter Gruvtolvans årsmöte. Andreas Brindedahl och hans fuskanklagade arbetskamrater berättade sin version, inför 400 gruvarbetare. Efteråt avtog den uppiskade stämningen.  

Det officiella straffet innebar att de tjugo gruvarbetarna fick säga upp sig själva och betala tillbaks en fastställd summa. Det exakta beloppet är en avtalshemlighet.

LKAB förbjöd dem också att arbeta innanför företagets grindar under överskådlig framtid. Utestängningen gäller även om någon av de utsparkade jobbar för någon av de många entreprenörerna.

Ni har hittills varit tysta. Inte berättat er historia. Varför?

– Vi är i beroendeställning till företaget. Vi får inte jobba inne på området, inte ens för andra arbetsgivare, och det är där vår kunskap och kompetens finns. Nu känner vi att vi knutit näven i fickan tillräckligt länge, säger en av gruvarbetarna.  

Andreas Brindedahl:
– I början var man i chock, visste inte hur man skulle hantera det. Nu har man fått perspektiv.

En annan av gruvarbetarna konstaterar krasst att LKAB gett honom ett slags näringsförbud. Han liknar gruvjätten vid ett bruksföretag i seklets början.
– De har behandlat oss som skit, som brickor.

Vad tycker ni om straffet?

Vi har stått upp och erkänt. Ingen av oss var emot straff. Men att vi blir utestängda, uthängda och jagade i medierna är abnormt.

– Vi har stått upp och erkänt. Ingen av oss var emot straff. Men att vi blir utestängda, uthängda och jagade i medierna är abnormt, säger en av dem.

– Men till skillnad från andra inom företaget kan vi se oss i spegeln. Vi har sagt sanningen, säger en annan.

Kan ni bevisa att arbetsledarna kände till upplägget?

– Nej, det finns inga papper, så vi är helt blåsta. Klart vi skulle haft ett avtal. Man trodde i sin enfald att folk är rakryggade och står för vad de säger. LKAB har valt att gå på chefernas sanning och vi har blivit utmålade som tjuvar och banditer.

Dagens Arbete besökte LKAB:s Kirunagruvai somras och pratade med ett tjugotal gruvarbetare som inte varit inblandade i fuskhistorien. På frågan om de känner till om beting förekommer i gruvan eller själva har erfarenhet av det svarade ungefär hälften att de hade egna erfarenheter av upplägg där de fått betalt för hela arbetspass men kunnat gå hem tidigare.

För några år sedan ska ni ha fått ett mejl där arbetsledningen poängterade att arbetstiderna ska följas, ändå fortsatte ni?

– Samma vecka fick vi lika många arbetsorder som tidigare och besked om att det var okej med övertid som vanligt. Om de hade menat allvar hade de sagt att ”nu är det slut”. Dessutom har en del av oss sprungit på chefer ute på stan när vi gått hem tidigare från skift. Det enda som då varit intressant är ifall jobbet blivit färdigt. Vi har aldrig fått någon varning eller muntlig tillsägelse, säger en av dem.

Arbetet med att bygga ut infrastruktureni gruvan är viktigt för att  produktion av järnmalm ska flyta. Gruvarbetarna menar att deras arbetsledning antagligen fått beröm av sin chefer, när jobben alltid blivit utförda. Alla ska ha tjänat på upplägget.

Hur mycket extra pengar drog ni in per månad?

– Det blev upp till 24 övertidstimmar i månaden för varje person. Det rörde sig om ungefär 8 000–9 000 kronor före skatt extra per månad.

Var ni aldrig rädda för att bli påkomna?

– Det var en risk. Vi visste att det var emot företagets policy.

Ni visste att ni gjorde fel men gjorde det ändå?

Vi visste att vi jobbade på ett sätt som var emot LKAB:s principer. Men det var praktiskt både för oss och cheferna.

– Vi visste att vi jobbade på ett sätt som var emot LKAB:s principer. Men det var praktiskt både för oss och cheferna.

Ångrar ni er?

– Givetvis gör vi det, säger de i kör.

– Men man ska inte glömma att det fanns ett samförstånd med arbetsgivaren. När jag började på den här avdelningen frågade jag hur jag skulle göra med arbetstiden. När jag inte fick något svar sa jag att då gör jag som de andra, säger en av dem.

Ni turades om att åka tillbaks på kvällen och stämpla ut varandra. Hur kändes det?

– Självklart var det inte kul. Det kändes inte bra.

Tänkte ni aldrig på vad som skulle hända om någon kom på er?

– Jo, men man trodde inte det skulle bli så här. Vi visste att chefen visste. Vi har ju systematiskt fått arbetsorder för dubbla skift.

LKAB:s personalavdelning upptäckte upplägget när de samkörde sina system. Varje medarbetare har även ett personligt inpasseringskort. Bolaget kunde konstatera att gruvarbetarna stämplat in och fått betalt för övertid trots att de inte befunnit sig på arbetsplatsen.

Andreas Brindedahls syn på LKAB har förändrats. Den forna arbetsgivaren står inte längre för trygghet. Och lärdomen om vad den lille anställde kan sätta emot när jätteföretaget väljer att höja yxan kom snabbt och smärtsamt.

– De behövde inte lyssna på våra argument; att de faktiskt tjänat på upplägget och att vi utfört alla jobb. De fokuserade på felen. De kunde göra det. Och LKAB hade rätt att göra det. Att sparka ut oss.


md@da.se

Läs mer från Dagens Arbete:

DA GRANSKAR SKUGGSAMHÄLLET

En kvarts miljon människor dör av asbest årligen

RAPPORTDubbelt så många dör av cancerframkallande asbest i världen jämfört med vad man tidigare trott. Enligt en ny undersökning av Internationella arbetsmiljökommissionen ICOH är dödstalet snarare 230 000 årligen. Fortfarande är asbest bara totalförbjudet i drygt 60 länder.

Skyddslösa arbetare river asbest

ASBESTSANERINGNär det rivs och renoveras i byggboomens Sverige blir ett gammalt problem aktuellt igen: asbest. Hanteringen av det livsfarliga dammet görs inte sällan av fattig utländsk arbetskraft. De jobbar i ett skuggsamhälle längst ner i entreprenörskedjorna. En av dem var Rakhmat Akilov.

Här har asbestlarmet gått

Här är en lista över förskolor och skolor där asbestslarv upptäckts. Ofta är det föräldrarna själva som slår larm. Mörkertalet befaras vara stort.

"Det går inte att beskriva ruset jag känner.” säger Angelica Larsson. Foto: David Lundmark

Kärleken till stora motorer

LYSSNA PÅ DAAngelica Larsson har farten i blodet, från barndomens raggarträffar och biltävlingar. Nu tävlar hon själv i dragracing i bilar som gör 400 meter på nio sekunder och som servas av pappa Lollo. Läs eller lyssna på reportaget om den motorfrälsta familjen från Mora.

”Spelandet blev min snuttefilt”

Dilemmat134 000 svenskar beräknas vara problems­pelare, Anders var en av dem: "Många tror inte att spel kan leda till ett beroende, men det är som med alkohol – samma mekanismer i hjärnan sätts i gång." DA ger tips för dig i riskzonen och om hur du kan hjälpa en drabbad kollega.

Esab lägger ner

Först fest – sedan nedläggning

Personalen bjöds på fest för att fira 100 dagar med den nya ägaren. Men ingen visste att företaget redan då meddelat Arbetsförmedlingen att man tänkte lägga ner verksamheten.

”Finns alltid skäl att fira personal”

Personalen visste inte att de skulle få sparken när de firades. ”Det finns alltid skäl att fira personalen”, säger Henrik Calander, enhetschef för Esab i Sandviken.

Tullarna en risk för jobbslakt i USA

AnalysAmerikanska bilindustrin varnar nu för följderna av president Donald Trumps importtullar på europeiska bilar. Enligt en rapport riskerar tullarna att leda till jobbslakt – i USA

Ladda ner senaste DA här!

Du har väl inte missat att Dagens Arbete också finns som e-tidning, som man bläddrar i på sin mobil eller surfplatta. Nr 6 finns ute i appen nu.

Järvklo tar makten i VW:s världsfack

Johan Järvklo blir nu en av de mäktigaste fackföreningsledarna i världen. I dag utses han till generalsekreterare i Volkswagens världsfack med 648 000 medlemmar över hela världen.

Val 2018 | Sjukförsäkringen

Ing-Britt Vikström får rätt till sjukpenning

Sjukpenning

Ingen ska behöva dö av jobbet

KRÖNIKA”De yngsta på arbetsplatsen är de som är allra mest oroliga för att skada sig”, skriver IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

Parterna kritiserar stoppad högskolebehörighet

Riksdagen kommer i nästa vecka att fälla regeringens förslag om att ge högskolebehörighet till yrkesprogrammen på gymnasiet. Både fack och arbetsgivare är djupt besvikna, eftersom utbildningarna har tappat i popularitet. "Vi tycker regeringens förslag är bra", säger Fredrik Gunnarsson på Industriarbetsgivarna.

3
Emma Davidsson testar nödduschen vid ”Ättikan” – där en gång Perstorpsättikan tillverkades. Halva dagen sitter processoperatörerna i kontrollrummet, andra halvan är de ute i tillverkningen. Foto: David Lundmark

Regeln som räddat Perstorp

Sätter stoppPå kemifabriken Perstorp måste alla lyda samma påbud: det är ditt ansvar att larma om något farligt är på väg att hända. "Det har räddat oss flera gånger", säger huvudskyddsombudet Torgny Ströbeck.

Nu blir tvätteriet forskningsprojekt

På Berendsen i Ockelbo ska arbetsrotationen bli ännu bättre. Det ska ett nytt forskningssamarbete mellan tvätteriet och Högskolan i Gävle se till.

Hoten ökar mot fackligt aktiva

Det blir allt svårare att jobba fackligt i världen, enligt världsfacket ITUC. Ju högre siffra desto större fara. Hoten och våldet ökar – i Colombia mördades 19 stycken fackligt aktiva under fjolåret.

Strejkrätten

Parterna överens: Tillåt bara strejk för kollektivavtal

Fack och arbetsgivare har nu enats och föreslår i dag att det inte längre ska vara tillåtet att ta till stridsåtgärder om syftet inte är att få till ett kollektivavtal. Parterna vill lösa det genom att ändra i medbestämmandelagen.

10

Hamnkonflikten – därför rör den dig

Konflikten i Sveriges största containerhamn handlade om arbetsvillkoren för Göteborgs hamnarbetare. Men också om strejkrätten. DA:s Harald Gatu reder ut.

2

DA:s turistguide i Industrieuropa

IndustrisemesterVad sägs om en annorlunda utlandsresa i sommar? Vi har vaskat fram 13 guldklimpar ur Europas rika industriella kulturarv.

”Tullarna drabbar även USA”

Analys”När president Trump nu reser tullmurar mot världen protesterar även den amerikanska tillverkningsindustrin”, skriver DA:s Harald Gatu i en analys. Förra gången USA införde ståltullar försvann nästan 200 000 amerikanska industrijobb.

1

Bläddra i DA:s digitala arkiv!

e-DAFör att få ut mesta möjliga av DA:s digitala magasin rekommenderar vi att du laddar ner appen i din telefon eller surfplatta. Men även här kan du hitta alla upplagor, söka i arkivet och skicka artiklar till en vän.

Val 2018 | Pensionen

”Många orkar inte arbeta längre än till 63”

DEBATT”Vi vill att pensionsåldern ska vara flexibel och utgå från vad varje person orkar”, skriver förbundsordföranden för IF Metall, GS och Pappers i ett gemensamt debattinlägg. 

1

När började du jobba?

DEN GLÖMDA FRÅGANPensions­åldern ska höjas, lika mycket för alla. Men få ställer frågan när du började att jobba. Många industriarbetare har gått direkt från grundskolan ut i arbetslivet – upp till tio år tidigare än tjänstemännen.

4

Pensionsåldern är en klassfråga

LEDAREMånga industriarbetare börjar jobba redan i tonåren. Att säga till dessa att de måste arbeta längre är ett hån, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

2
Illustration: Jens Magnusson

Måste chefen ta hänsyn till att jag har barn?

Fråga DAMin arbetsgivare säger att det inte finns någon diskrimineringslag och vill inte ta hänsyn till barn och familj när det gäller arbetstider. Vilka regler är det som gäller egentligen?

Industriarbetare säljer semester för 20 000 kronor

ArbetstidAtlas Copco i Tierp går för fullt och för att klara orderingången erbjuder man 20 000 kronor till dem som avstår sin femte semestervecka och flyttar den fjärde. En stor del av de 200 CNC-operatörerna har nappat på erbjudandet.

”Det är drag i den – mycket mer fart”

VM-PROFILENMagnus Östling jobbar ständig natt på Atlas Copco i Tierp men som Sungen får han Facebook att skratta genom att gorma om sakernas tillstånd. Lyssna på hans egen låt inför Fotbolls-VM och läs vad han tycker om Gyllene Tiders officiella dänga ...

1

Rättegången mot Nordkalk

Nordkalk överklagar inte domen

Nordkalk kommer inte att överklaga hovrättens dom. ”Vi tar nu till oss av kritiken och accepterar domen”, säger Eva Feldt, kommunikationschef på Nordkalk, och tillägger att många företag nu måste se över hur man jobbar med entreprenörer.

Hovrätten fastställer tingsrättsdom

Hovrätten för övre Norrland fastställer tingsrättens dom i Nordkalkmålet där den förra platschefen dömdes för fyra fall av arbetsmiljöbrott och Nordkalk dömdes till att betala tre miljoner kronor i företagsbot.

2
Foto: David Lundmark

Renoverar veteranbilar

ÖgonblicketHakki Colic och Christer Olsson fixar till äldre klenoder på Bernats bil i Länna.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.