Gruvmaskinerna körs med joystick – hundra mil bort: ”Det är science fiction”

Tekniken för att styra en gruvmaskin med joystick finns hos gruvmaskinstillverkaren Epiroc i Örebro. Det enda som krävs är bra wifi.

 – Det är ju science fiction på sätt och vis, säger Mattias Pettersson, global portföljchef på Epiroc.

Här kan du lyssna på en AI-genererad uppläsning av artikeln:

Ett par kilometer söder om Örebro ligger Epirocs underjordsavdelning. Här jobbar tjänstemän som ingenjörer och IT-tekniker. Tillsammans underhåller de tekniken som gör det möjligt att fjärrstyra Epirocs borriggar tvärs över världen.

– Det är ju science fiction på sätt och vis. Men ungefär så här ser det ut hos våra kunder i dag, hos LKAB exempelvis. Personalen sitter vid operatörstationerna och styr maskinerna från en barack i gruvan. Men det finns ingenting som begränsar en att sitta i närmsta stad eller i ett annat land, säger Mattias Pettersson, global portföljchef på Epiroc.

Testat tekniken på dataspelsgenerationen

Mattias Pettersson är ansvarig för att företaget har rätt produkter på marknaden i enlighet med kundernas krav. Han visar fjärrsystemstekniken som möjliggör att operatörer i Perth kommer att kunna styra gruvmaskiner över hundra mil bort. Det enda som krävs är bra wifi, som finns i många gruvor. Enligt Mattias Pettersson, har LKAB ett wifi-nätverk på 1 300 meters djup, som i framtiden kan komma att fungera på ännu lägre djup. Och det är just för gruvbolagen som den här tekniken lämpar sig bäst.

– Gruvor är mer tänkta som fabriker. Det handlar om att sätta upp ett system som ska fungera över en lång tid. NCC och de som bygger tunnlar använder våra maskiner, men ofta under kortare tid, så där finns inte samma motivation att behöva fjärrstyra, utan det är små lokala projekt.

Läs också

De bygger framtidens gruvmaskiner: ”Måste vara i bra fysisk form”

✓Förarlösa och elektrifierade ✓Kan styras ett halvt jordklot bort – med joystick

Vad är det för kompetens som krävs för att köra en gruvmaskin på distans?

– Vi har testat med universitetsungdomar som inte har körkort, och som aldrig har satt sin fot i en gruva. Alltså dataspelsgenerationen som gillar att köra grejer med joystick. De har jättelätt att anpassa sig för att köra, men för att verkligen bli effektiv insåg vi att de måste förstå hur det fungerar i en gruva. Så traditionella kunskaper blandade med nya är den bästa vägen.

Kan det vara så att framtidens gruvarbetare aldrig behöver sätta sin fot i en gruva?

– Det tror jag är långt i framtiden.

”Enklare att attrahera nästa generation”

I resan mot en hållbar gruvindustri ska delar av Epirocs riggar och maskiner gå på elbatterier. Tidigare var det konkursade Northvolt som skulle leverera dem, men vilken aktör man nu pratar med nu vill inte Mattias Pettersson svara på.

– Det kan jag inte kommentera.

Rent tekniskt finns det alltså inget som talar emot att en ungdom i Örebro skulle kunna styra en gruvmaskin i nordvästra Australien. Men den riktiga fördelen, menar Mattias Petterson, är att fler kommer att kunna lockas till gruvindustrin.

– Det är dyrt och svårt att få tag på operatörer, men om man kan se till att de får bo och jobba i ett centralt område blir kostnaden mindre och kanske enklare att attrahera nästa generation som ska jobba i gruvan.

Peter Schwartz