”Det är ett helt annat tempo nu”

MÖTE MED Mopedbudet på Philipsons bilverkstad i Nyköping lägger av. I alla fall med det fackliga. Det blev 37 år på förbundet för Lasse Ankarfjäll, pressombudsman på IF Metall som går i pension efter 37 år.

Hur kom det sig att ett mopedbud från Nyköping hamnade på dåvarande Metalls förbundskontor?
– Oj, det är längesedan. Jag hade blivit informationsansvarig i avdelningen hemma i Nyköping inför kongressen 1977. Då jobbade jag på Saab. Där fanns en duktig klubbordförande, Christer Ekström, som såg till att dra in ungdomar i det fackliga arbetet.

Ni fick gå bredvid och lära er?
– Javisst. Vi fick följa förhandlingarna och se hur de äldre hittade lösningar på olika problem. Otroligt lärorikt.

Men hur kom du att syssla med information, hade du en sådan bakgrund?
– Inte alls. Jag började direkt efter åttan i folkskolan som mopedbud på Philipsons bilverkstad. Efter det Drabantmaskiner. Sedan CeWe Instruments och Saab. Jag jobbade först på lagret, sedan i lacken.

Men informationen då?
– Jo, förbundet hade bestämt att det skulle finnas ”informationsledare” i alla avdelningar. Nyköpingsavdelningen var förhållandevis liten och det kanske inte fanns så många att välja på. Det måste ha varit 1974.

Vad innebar uppdraget?
– Att man skulle skriva en slags väggtidningar efter avdelningsstyrelsens möten. Sedan åkte man runt till de olika arbetsplatserna där de sattes upp på anslagstavlorna. Dessutom gjorde vi en tidning, Metallstänket.

Med tiden blev du pressombudsman. Ett tag under Blomman, Leif Blomberg, på 1980-talet. Och nu under senare år under Stefan Löfven och Anders Ferbe. Är det någon skillnad?
– Ja, det är ett helt annat tempo nu. Det ställs helt andra krav på tillgänglighet. Samtidigt har kunskapen om arbetslivsfrågor inom presskåren sjunkit. Många stora redaktioner har gjort sig av med arbetsmarknadsreportrar och cheferna anser inte att arbetslivsfrågor är nyhetsmässiga.

Hur påverkar det fackets möjlighet att nå ut?
– Svårt att säga, för samtidigt finns det fler informationskanaler nu genom nätet. Dessutom betyder lokaltidningen fortfarande mycket för den enskilda människan ute i landet och fackförbundspressen får ju en ännu viktigare roll att spela.

Ett tag var du chef för Metalls 
arbetsmiljöenhet. Hände det något under din tid?
– En satsning som jag minns gick under arbetsnamnet ”halvera arbetsskadorna”. Vi gjorde en undersökning via SCB, Statistiska centralbyrån, som visade att 25 procent av kvinnorna 
i industri led av belastningsskador. 
Undersökningen ledde till att avdelningarna kunde söka projektpengar för att lyfta upp arbetsmiljöfrågorna.

Vad ska du göra nu?
– Vara ledig och styra min egen tid. Det ser jag verkligen fram emot. Kanske få förmånen att hämta barnbarn på dagis. Promenera och cykla. Lära mig att laga mat, riktig husmanskost.

Ska du hjälpa din gamle chef Stefan Löfven i valet?
– Det blir säkert någon flygbladsutdelning. Men det ska också bli roligt att gå runt i alla valstugor och lyssna till andra partier och höra hur de argumenterar. Det kanske kan resultera i en och annan rad på Twitter.

Harald Gatu