Migrant­arbetare ska ha samma villkor

I början av december hade Byggnads- och Träarbetarinternationalen (BTI) kongress i Bangkok. Fackliga representanter från hela världen träffades och diskuterade vilken strategi som ska gälla för kommande kongressperiod.

Det är självklart att klassiska fackliga frågor även gäller på den globala arenan. Organisering av nya medlemmar till exempel. Det är en förutsättning för att lyckas i andra frågor att vi klarar av att bygga starka och demokratiska fackföreningar överallt. Fackföreningar som kan förhandla fram avtal som stärker medlemmarnas position både på arbetsmarknaden och i samhället i stort.

I en global kontext är det dock några frågor som växer i betydelse. Jag skulle vilja lyfta upp migrantfrågan. Det finns i dag närmare 200 miljoner migrantarbetare världen över. Det är oundvikligt i en global ekonomi att även arbetskraften blir mer rörlig över gränserna. Inom BTI:s branscher är frågan verkligen på högkant. Alla sektorer är involverade i frågan. På senare tid har det varit mycket fokus på villkoren för de som bygger arenor i samband med stora idrottsevenemang. Skogsbranschen rymmer också många migrantarbetare världen över.

Samtidigt som detta sker har trenden de senaste åren varit att villkoren för löntagare generellt har hårdnat. Det finns en skala där osäkra anställningar och i många fall rent slavliknande förhållanden gör att särskilt migrantarbetare ligger i riskzonen för att bli utnyttjade.

Förutom det orimliga i att migrantarbetare ofta utnyttjas skapas det en obalans på inhemska arbetsmarknader där risken ökar för underbudskonkurrens om de allt för få jobb som finns. Den naturliga fackliga strategin måste vara att arbeta för att villkoren är jämlika. Nationella system har haft svårt att hantera denna fråga, något vi sett exempel på även i Sverige.

Därför är det glädjande att det kommit positiva signaler från toppmötet i Davos som hölls i slutet av januari.

Det verkar nämligen som om världens ledare, om än alldeles för sent och utan konkreta förslag, kommit till insikt om att det inte blir tillväxt så länge världens löntagare pressas till allt hårdare villkor och de ekonomiska klyftorna ökar.

Det är i en sådan insikt det kan rymmas ett embryo till ett globalt handslag om en bättre tillvaro för miljoner löntagare världen över. Särskilt intressant är att den nordiska arbetsmarknadsmodellen tilldrar sig ett stort intresse.

Ett stort ansvar vilar nu på att progressiva krafter lyckas fånga upp den insikten och visa på alternativ till det nyliberala experiment som präglat (och plågat) världsekonomin de senaste decennierna. Där har svensk arbetarrörelse en viktig roll att spela.

I maj står Sveriges regering värd för det Globala forumet för migration och utveckling. Ett mellanstatligt organ där Sverige nu är ordförande. Regeringen har annonserat att temat för toppmötet ska vara ”Migrationens potential för inkluderande utveckling”. Det låter som en bra startpunkt för att på allvar ta ett kliv framåt för att förbättra migrantarbetares ställning. Det tjänar vi alla på, inklusive världsekonomin.

Per-Olf Sjöö