Ungdomskooperativ – jobba, plugga, bo!

DA DebattStarta ungdomskooperativ för arbete och utbildning! Låt en liten del av de pengar som nu går till så kallade jobbcoachning, försörjningsstöd i socialtjänsten och brottförebyggande åtgärder gå till startkapital för sådana kooperativ.

En satsning på 2 miljoner kan förebygg skador för 100 miljoner i form av gängkriminalitet. Vår vision är att alla Sveriges ungdomar skall ha en bra sysselsättning.

Nästan var sjunde ung människor mellan 20 och 25 år är öppet arbetslös. Dessutom finns många dolt arbetslösa. I stället för att låta pengar rinna iväg till olika mer eller mindre effektiva arbetsmarkandsåtgärder, skulle ekonomiska föreningar drivna av unga kunna ges uppdrag inom omsorg och hemtjänst, skolmåltider, vägunderhåll, parkskötsel och mycket annat.

Orsakerna till den ökande arbetslösheten är dåliga grundskoleresultat, avbruten eller ingen gymnasieutbildning och ökade krav på språk- och teknikkunskaper. Enkla jobb där kroppskrafter och erfarenhet räcker minskar stadig, möjligen med undantag för servicesektorn. Detta drabbar särskilt pojkar, som generellt har sämre skolresultat än flickor.

Samhällsananalytikern Guy Standing menar att de osäkra förhållandena för ungdomar lett till att vi fått en ny klass, prekariatet. De får ta tillfälliga jobb, de vet från vecka till vecka inte vilka inkomster de kan få, de är helt beroende av föräldrar, tillfällighetsarbetsgivare, socialtjänst, härbärgeinnehavare – eller kriminella. De kan inte styra sin tillvaro. De saknar egen samhällsidentitet. Ingen representerar dem politiskt som grupp. De är helt enkelt ofria.

Socialdemokraterna har en vision om full sysselsättning och garantier mot ungdomsarbetslöshet. Dit hör att öka utbildningsinvesteringarna, att göra Sverige till ett föregångsland på miljöområdet, att skapa jobb i offentlig sektor och att öka bostadsbyggandet. Inom 90 dagar skall ungdomar ha arbete, praktik eller en studieplats.

Men vi vill också rikta insatser direkt mot ungdomar som aldrig kommit ut på arbetsmarknaden. Det kan handla om hemmet som inte lyckats motivera barnen för skolarbete, om en invandrad familj där föräldrarna saknar kontakter i det svenska samhället eller en kombination av flera saker. Till den här gruppen hör främst pojkar och unga män, som är alienerade från arbetsmarknaden för att inte tala om bostadsmarknaden. Många av dem är idérika och kreativa, men deras ambitioner får inget utlopp utom möjligen i gäng, som styrs av äldre kriminella.

Vi anser att det finns ett effektivt sätt att satsa direkt på ungdomarna, nämligen kooperativ. Kooperativen sysslar både med utbildning och produktion av varor och tjänster.

Ett exempel på kooperativa företag som lyckas skapa arbete är Blå Vägen, som har långt över 100 anställda, de flesta tidigare arbetssökande. Genom att satsa på olika företag som städ, caféer och systugor har – under de år som kooperativet funnits – arbete och självförsörjning skapats för hundratals människor i Tensta, Skärholmen, Fisksätra och andra miljonprogramsområden.

Blå Vägen har helt enkelt omvandlat den ersättning som arbetsförmedlingen betalar för arbetsträning i olika former till att sätta igång företag, varav lokalvårdsföretaget Blå Vägen Städ & Service i dag har ett 70-tal anställda på hel- eller deltid.

Stat, kommuner och landsting stöder kooperativen genom utlysta sådana upphandlingar som gör det möjligt även för små sociala företag att lämna vinnande anbud. Detta är förenligt med lagen om offentlig upphandling. Enligt denna kan man ställa sociala krav i upphandlingarna. Det är inte heller något problem att upphandla i små enheter.

Arbetsförmedlingen och socialtjänsten skulle kunna låta ungdomskooperativ med erfarna ledare sköta en del av träningen i att fungera i arbetslivet, som till exempel att öva samarbetsförmåga och emotionell stabilitet. Samtidigt skulle deltagarna få erfarenhet av demokratiska beslutsprocesser och företagande i kooperativ form.

Ungdomskooperativet skulle självt under byggnadskunnig ledning kunna sätta upp små miljövänliga modulhus, kanske till och med på tillfällig mark. Sådana tillverkas i dag av Lindbäcks, Flexator och andra företag. HSB använder dem redan. Så skulle ungdomarnas bostadsfråga kunna lösas. Sedan skulle den offentliga sektorn kunna upphandla olika varor och tjänster från ungdomskooperativen som skolmåltider, vård- och omsorgsinsatser, underhåll till exempel av parker och mindre vägar, enklare möbler till daghem och skolor och mycket annat. Det skulle ge ungdomarna både inkomster och en plats i samhället.

Gabriele Winai, Erik Lindberg, Svante Fjällbäck och Arne Ström