”Jag ska aldrig mer kritisera feminismen”

ProfilenPoeten och författaren Bob Hansson ser sprickorna i det samhälle ingen vill ha och ingen har röstat på. Ett samhälle där man får bättre betalt för att laga en kaffemaskin än en människa.

Om behovet av författare/poeter

”Vi människor har alla våra berättelser och behöver spegla dem i and-ras. Litteraturen och poesin berättar för oss att vi inte är ensamma. Så länge människor har förmågan att känna sig ensamma behövs litteraturen. Vi väljer också att umgås med människor lika oss själva. Litteraturen kan utmana den tryggheten och få oss att lära känna personer vi aldrig skulle möta i vardagen. Tror inte att det är en slump att högerpolitiker läser mindre än vänsterpolitiker. Eller att de som röstar på SD är outbildade och inte läser så mycket skönlitteratur. Litteratur skapar i bästa fall empati.”

Om kluvenheten till arbetslivet

”Diktsamlingen jag nu håller på med  sätter fingret på en skevhet som ingen vill ha men som ändå finns. Ett samhälle där man får mer betalt för att laga en maskin än en människa. Inget politiskt parti tycker att en kaffemaskin är viktigare än en människa. Ändå är det så att vi till viss del just lever i ett samhälle ingen vill ha och ingen har röstat på. Varför? När förlorade vi makten över skapandet av vårt samhälle? Dikterna handlar också om arbetets betydelse – ju längre ifrån man befinner sig desto mindre värdefull är man. Och på botten för ingen ens talan. Men att arbete samtidigt – år efter år – är den viktigaste valfrågan, det är fantasilöst, inskränkt och ger en förljugen bild av vad livet är.”

Om skrivande och meditation

”Jag har just börjat skriva en bok om meditation och själv börjat meditera igen. Märker hur bra det är, också för skapandet. Meditationen bygger om hjärnan på ett positivt sätt. Min kritiska röst blir mindre och svagare, mitt självförtroende ökar, mina irritationer förkortas, skrivkompetensen ökar och jag har slutat titta på tv. Boken är jätterolig att skriva också för att det nu finns  en vetenskap som visar att det som buddistiska munkar hävdade för ett par tusen år sedan visar sig stämma. På åtta veckor kan du bygga om din hjärna. Numera mediterar jag varje dag, i klassisk zen-position, helt koncentrerad på mina andetag.”

Om att vara en lycklig man

”Jag är absolut en lycklig man – och en olycklig. Lycka är några ögonblick, olycka är några andra. I dag är jag väldigt, väldigt lycklig, men så har jag också lagt en tuff period i livet bakom mig. En kris i förhållandet. Jag har känt en skam över att ha grälat om vem som diskat mest. Att disk och dammsugning plötsligt blev den viktigaste variabeln i ens liv. Att höra sig själv uttala repliken: Jag har diskat fler gånger än vad du gjort!  En gång råkade jag kritisera feminismen, men gör aldrig om det. Det är inte värt det. Då blir man värsta versionen av den ’gamla’ mannen , ett gubbslem betraktad som både antifeminist och rasist. Kritisera aldrig feminism! Gör aldrig det.”

Göran Widerberg