Industriarbetarnas tidning

Arbetslinje med två ansikten

7 oktober, 2013

Skrivet av

IntervjuBob Hanssons mamma gav bort sin tid för att andra skulle få äta räkmacka, skriver poeten, och väcker känslor. Har arbetslinjen gått för långt? Vem bryr sig om vår rätt till fritid?  Dagens Arbete ringde ekonomhistorikern Malin Junestav för ett samtal om arbetslinjens historia och livets mening.

Arbetslinjens historia i snabbversion:

  • Under 20-talet framställdes arbetare av arbetsgivarsidan i stort som dumma och lata kräk som var i behov av hård kontroll.
  • Under början av 30- talet stärktes arbetarrörelsen och började ställa förhållandevis blygsamma krav. Med Saltsjöbadsavtalet 1938 och ”den svenska modellen” skapades ett bredare samförstånd kring villkoren på arbetsmarknaden.
  • Under 60- och 70-talen byggdes välfärden ut och tog en allt större del av statens budget.
  • Från krisen i mitten av 90-talet och framåt har välfärdssystemen stramats åt mer och mer. Argument från förespråkarna av kontroll-arbetslinjen har använts för att förändra vår syn på ansvar för egenförsörjning och arbete.

Även Jenny Wrangborg har skrivit om kontrollsamhället:

Den opålitliga arbetaren

Teknik mäter anställdas leenden

Flera krönikor i Dagens Arbete har väckt starka reaktioner den senaste tiden. Alla rör de sig kring temat om hårdare kontroll och människors rätt till sin egen tid.

Kurt Nurmi, chefredaktör för Pockettidningen R, skriver om myndigheternas ”kontrollraseri”, och om ”smutskastning” av sjuka, arbetslösa och fattiga. Poeten Jenny Wrangborg berättar om stämpelklockan som mäter de anställdas leenden, och bilden av den opålitliga arbetaren som ”förväntas visa tacksamhet över ett system som hela tiden trycker ner och förnedrar en”. Och när Bob Hansson frågar sin mamma hur det känns att gå i pension svarar hon: ”Som om jag fått tillbaks mitt liv”.

Mamman gav bort sin tid för att hundratusentals andra människor skulle få räkmackor med majonnäs.

Vi rör oss genom ett liv som inte helt tillhör oss själva.  ”Vi arbetar för att leva. Men vi lever inte för att arbeta.” Det är lätt för munnarna att hålla med om. Men det här landet är fullt av värkande ledband, sprängande ryggslut och ilande handleder som påminner om att det kanske ändå är det vi tvingas göra, leva för att arbeta.

Malin Junestav är ekonomhistoriker och har bland annat skrivit en avhandling om arbetslinjen.

– Bob Hanssons krönika är som det mesta han skriver väldigt personligt. Den för tankarna till frågan om vad som egentligen är meningen med tillvaron. När arbetslivet tar slut och man går i pension får man livet tillbaka, i bästa fall.

– Om man ska se på arbetslinjen som politiskt begrepp bottnar den också i det personliga, och vår syn på människans drivkrafter. Begreppet har funnits sedan åtminstone 1910-talet och stått för olika saker, men har alltid handlat om moralprinciper.

Arbetslinjen är inte bara en politik för jobbskapande, utan har också alltid varit starkt kopplad till tidens syn på trygghetssystem och kontroll.

Under den största delen av 1800-talet var det olagligt att vara arbetslös. Den som vandrade vägarna fram utan att ha en tjänst kunde straffas för lösdriveri. Först 1885 kom en lag som gjorde skillnad på kriminellt lösdriveri och ofrivillig arbetslöshet.

Den moralprincip som är arbetslinjens moder skapades vid ungefär samma tid, när arbetarrörelsen vid 1800-talets slut formulerade tankar om arbetets värde. Om man satsar sitt liv och sin kraft i ett arbete, ska man få någonting tillbaka. Trygghet i form av lön, men också trygghetssystem när lönen slutar komma.

Och från åtminstone 1910-talet har begreppet arbetslinje manglats i den politiska debatten. Två versioner har utformats och tidsandan har rört sig som en pendel mellan de två. Den arbetslinje som drevs av arbetarrörelsen handlar om rättigheter. Rätt till arbete och rätt till att få ut något för det värde man sätter in. Den andra linjen har historiskt drivits av arbetsgivarsidan och fokuserar på skyldigheter, skyldigheter att arbeta och underställa sig kontroll. Kontroll-linjen har velat villkora och hålla igen trygghetssystemen med motivet att människor annars drar sig för att jobba.

Dagens arbetslinje skulle Malin Junestav jämföra med 50-talet och tiden innan de utbyggda välfärdssatsningarna. En skillnad är förstås att nu gäller arbetslinjen både män och kvinnor i samma utsträckning – så var det inte då. För den del av dagens arbetslinje som kallas för fas 3, ser hon tydliga likheter med 20-talets AK-politik (se fotnot).

– Man talade då mycket om att det var problematiskt och fult att framförallt arbetsföra män gick arbetslösa. Därför skulle stödet villkoras enligt vissa principer. Männen skulle få arbete, men arbetena skulle absolut tidsbegränsas, och lönen skulle ligga under den lägsta grovarbetarlönen.

Det som då beskylldes för att vara ”kontantlinjen”, kallar kritikerna i dag för bidragslinje. Men de ersättningar som menas i sammanhanget har alltid varit knutna till att folk ska jobba. Båda arbetslinjerna har stått för villkor om att få in en fot på arbetsmarknaden för att få ta del av trygghetssystemen. Den som först har ett jobb och sen blir sjuk, har till exempel alltid ansetts ha rätt till mer ersättning än den som har oturen att bli sjuk innan han eller hon har fått sitt första jobb.

Insatserna för rehabilitering av sjuka, och för åtgärder till de som blivit arbetslösa, har skiftat. Men de medborgare som inte lyckas ta sig in har alltid varit hänvisade till olika varianter av dåtidens fattigvård.

Har det då någonsin funnits en renodlad ”fritidslinje”? En tydlig fritidsdimension har förstås burits fram av arbetarrörelsens arbetslinje. Från kravet om färre timmars arbetsdag och semester, till dagens fackliga stridsfrågor om arbetstidsförkortning. Men från politiskt håll har frågan om mer fritid och mindre arbete varit stendöd sedan slutet på 70-talet. Och någon bred och renodlad fritidslinje, som sätter människans rätt till fri tid som sitt främsta mål, har egentligen aldrig existerat.

– Nej, det kan man inte säga. Inte annat än i subgrupper, som kanske gröna-vågarna på 70-talet. Det har alltid funnits en bred uppslutning kring någon av de två arbetslinjerna. Miljöpartiet drev inledningsvis något som skulle kunna beskrivas annorlunda, men har mer och mer anslutit sig till övriga partiers syn på arbetet som övergripande mål.

Om vi är i en pendelrörelse mellan två arbetslinjer, var ligger vi då just nu, tror du?

– Jag tror att pendeln kommer att slå tillbaka. Jag tror vi är i en brytningstid, kraven mot den enskilde kan inte vridas hur långt som helst. Alliansens arbetslinje har inneburit stora överflyttningar av pengar, välfärd och nytta från de sämst ställda till den välbärgade medelklassen. Nu börjar konsekvenserna synas, säger Malin Junestav.

– Dessutom tyder de flesta mätningar och barometrar på att det blir regeringsskifte om ett år. Det borde rimligen innebära att arbetslinjen modifieras. Om socialdemokraterna inte gör det, förlorar de åter väljarnas förtroende. Tror jag.

Fotnot: AK stod för Arbetslöshetskommissionen, och var en statlig myndighet som fanns mellan 1914 och 1940. AK-politiken under 1910, -20, och början av -30-talet, var ett borgerligt initiativ som gick ut på att mäta den arbetslöses behov av stöd från kommunen, mot dennes arbetsvillighet. Arbetslösa kunde hänvisas till nödhjälpsarbeten som gav låg ersättning och fanns på avlägsna orter. Den som inte tog det anvisade arbetet blev utan kommunens hjälp.

Arbetsrätt Striden om las

IF Metall: Vad finns det för alternativ?

IF Metall: Vad finns det för alternativ?

Det går inte att tro att det inte ska bli någon förändring av arbetsrätten, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

Bra att regeringen lyssnar på parterna

Bra att regeringen lyssnar på parterna

Regeringen har nu visat att den vill värna den svenska modellen och låta parterna ha huvudinflytandet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Blandade känslor för regeringens las-besked

Blandade känslor för regeringens las-besked

”Ett beslut i rätt riktning”, enligt GS ordförande Per-Olof Sjöö. Pappers ordförande Pontus Georgsson är däremot starkt kritisk.

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Fack och arbetsgivare kan fortfarande inte enas om storleken på löneökningarna. Nu skickar industrifacken hem sina delegationer.

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.