Industriarbetarnas tidning

Perspektiv är kommenterande texter. Analys och ställningstagande är skribentens.

Frågorna som Outokumpu måste svara på

14 april, 2014

Skrivet av

AnalysI dag måndag samlas Outokumpus ägare till bolagsstämma i Esbo utanför Helsingfors. Bolagsstyrelsen står till svars för det gångna året. Harald Gatu listar sju frågor som styrelsen borde svara på.

1. För två år sedan lovades Tyskland få 70 000–90 000 ton kallvalsat till sina verk. Lika mycket som producerades i Långshyttan och Torshälla. Varför lova bort produktion innan någon intern utredning hade gjorts?

2. De interna utredningarna visade sedan att det var dumt lägga ner Torshälla och Långshyttan. Slutsatsen var att de borde få vara kvar. Men bolagsstyrelsen valde ändå att lägga ner Långshyttan. Vad vet bolagsstyrelsen som den interna utredningen inte visste?

3. Outokumpu söker synergieffekter, samordningsvinster, för verksamheteten. Den interna utredningen förespråkade en samordning mellan Långshyttan och Dahlerbrück. En sådan samordning skulle stärka konkurrenskraften genom att styckekostnaden per producerat ton minskade. Varför inte testa denna väg?

4. Genom den utlovade jobbgarantin till de tyska facken kommer inga anläggningar att läggas ner före 2020. Tills dess finns alltså Dahlerbrück kvar med en begränsad kapacitet på 20 000 ton. Varför inte utnyttja den tiden till att samköra Långshyttan med Dahlerbrück?

5. Långshyttan har på några år vänt en stor förlust till en minimal. Orderingången är god och stålpriserna stiger. Långshyttans ”vertikala bidrag” – betydelsen för andra enheter inom koncernen  – innebär att Långshyttan idag ger koncernen en årlig vinst på 40 miljoner kronor. Varför väljer bolagsstyrelsen att betala ut hundratals miljoner kronor på att lägga ned en enhet som ändå ger pengar?

6. Outokumpu har befunnit sig i ekonomiska svårigheter under några år. Bolagsstyrelsen väljer att lägga ner Långshyttan och betala höga och svårbedömda nedläggningskostnader. Varför inte i stället försöka få in pengar genom sälja Långshyttan, kanske tillsammans med Dahlerbrück?

7. Outokumpu talar om att ”bygga en ny kultur i företaget”. Under de gångna åren har företaget ofta hamnat i konflikt med de anställda och deras fackliga organisationer, inte minst i Tyskland och Sverige. Ingår det i Outokumpus nya kultur att man i samarbete med de fackliga organisationerna i försöker hitta gemensamma lösningar på problemen?

 

Du kanske också vill läsa…

”Tullarna drabbar även USA”

”Tullarna drabbar även USA”

”När president Trump nu reser tullmurar mot världen protesterar även den amerikanska tillverkningsindustrin”, skriver DA:s Harald Gatu i en analys. Förra gången USA införde ståltullar försvann nästan 200 000 amerikanska industrijobb.

Prisfall och oro pressar stålet

Prisfall och oro pressar stålet

Det som kallats Sverigies industriella ryggrad hukar under sjunkande priser och en orolig omvärld.

”Mycket bekymmersam utveckling”

Nu krävs en nationell samling kring stålet, säger IF Metalls förbundsorförande Anders Ferbe.

”Dags att fundera på sitt liv”

Tomi Kumpula är en av 180 anställda vid Outokumpu i Långshyttan som förlorar sitt jobb. – Ett tillfälle att fundera på vad man ska göra av sitt liv, säger han.

Klart idag att Långshyttan läggs ner

Klart idag att Långshyttan läggs ner

Idag blev det klart. Outokumpu lägger ner sin anläggning i Långshyttan. MBL-förhandlingarna mellan företaget och facket har avslutats i oenighet. Facket godkänner inte nedläggningen.

Monstret som riskerar sänka hela Outokumpu

För varje dag gick verksamheten bättre och bättre. Dessutom fanns ett spännande samordningsalternativ med Tyskland. Men Outokumpu struntade i alla siffror, i tidigare investeringar, i interna utredningar. Priset kan bli högt. Ett monster riskerar sänka hela koncernen: nedläggningskostnaden.

Pressar yxhuvuden

Pressar yxhuvuden

Klockan är 11.38 på Hults bruk.

Hela företaget kämpar mot   smittspridningen

Hela företaget kämpar mot smittspridningen

Hemjobb och digitala möten – Outokumpus åtgärder mot coronan var snabba, men mest riktade mot tjänstemännen. Nu har driften börjat komma ikapp.

Svensk industri för klimatets skull

Svensk industri för klimatets skull

Kombinationen av bra miljöpolitik med hårda utsläppskrav och industriell teknikutveckling är nyckeln till omställning, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Trumps ståltullar hotar industrijobben i USA

Trumps ståltullar hotar industrijobben i USA

President Trumps nya importtullar kan det bli en hård nöt för svensk stålindustri, som har USA som stor marknad. ”Men det kan ändå bli värst för de amerikanska industriarbetarna – det vet vi sedan förra gången USA införde ståltullar”, skriver DA:s Harald Gatu i en analys

Sjuka Samhall

HR styr allt men slipper ta ansvaret

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.

Frågetecken kring Samhalls desinfektionsmedel

Frågetecken kring Samhalls desinfektionsmedel

I ett helt år har Samhall använt desinfektionsmedel som de anställda tillverkar själva. Om medlet inte hanteras rätt fungerar det inte. Richard Fredriksson, regionalt skyddsombud, kräver att Samhall plockar bort medlet.

Coronasmittade städade skola – ”en lek med människors liv”

Coronasmittade städade skola – ”en lek med människors liv”

Emilia städar på en skola i Mellansverige och blev nyligen sjuk i covid. Här berättar hon med egna ord.

Samhalls vittnen – fler röster från hela landet

Samhalls vittnen – fler röster från hela landet

”Det finns inget människovärde kvar överhuvudtaget.” Det skriver en av alla anställda på Samhall. Medarbetare och chefer från norr till söder hör av sig för att berätta om situationen på det statligt ägda företaget.

Hon vill skydda de oskyddade

Hon vill skydda de oskyddade

Maj-Len är allas Maj-Len, den Samhall­städarna vänder sig till när de inte orkar mer. Men ibland säger även hennes kropp ifrån.

Samhall struntar i smittan

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar äldreboenden, mataffärer och gym. Utan skydd. Lyssna på det inlästa reportaget om Samhalls städare, som glömdes bort i pandemin.

Samhall – från stiftelse till bemanningsbolag

Samhall – från stiftelse till bemanningsbolag

Samhall har förändrats mycket genom åren. Konflikten mellan uppgiften att erbjuda personer med funktionsnedsättning ett meningsfullt och utvecklande arbete och kraven på lönsamhet har präglat verksamheten under senare år.

Dagens Arbete granskar Samhall

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.