Industriarbetarnas tidning

Perspektiv är kommenterande texter. Analys och ställningstagande är skribentens.

Frågorna som Outokumpu måste svara på

14 april, 2014

Skrivet av

AnalysI dag måndag samlas Outokumpus ägare till bolagsstämma i Esbo utanför Helsingfors. Bolagsstyrelsen står till svars för det gångna året. Harald Gatu listar sju frågor som styrelsen borde svara på.

1. För två år sedan lovades Tyskland få 70 000–90 000 ton kallvalsat till sina verk. Lika mycket som producerades i Långshyttan och Torshälla. Varför lova bort produktion innan någon intern utredning hade gjorts?

2. De interna utredningarna visade sedan att det var dumt lägga ner Torshälla och Långshyttan. Slutsatsen var att de borde få vara kvar. Men bolagsstyrelsen valde ändå att lägga ner Långshyttan. Vad vet bolagsstyrelsen som den interna utredningen inte visste?

3. Outokumpu söker synergieffekter, samordningsvinster, för verksamheteten. Den interna utredningen förespråkade en samordning mellan Långshyttan och Dahlerbrück. En sådan samordning skulle stärka konkurrenskraften genom att styckekostnaden per producerat ton minskade. Varför inte testa denna väg?

4. Genom den utlovade jobbgarantin till de tyska facken kommer inga anläggningar att läggas ner före 2020. Tills dess finns alltså Dahlerbrück kvar med en begränsad kapacitet på 20 000 ton. Varför inte utnyttja den tiden till att samköra Långshyttan med Dahlerbrück?

5. Långshyttan har på några år vänt en stor förlust till en minimal. Orderingången är god och stålpriserna stiger. Långshyttans ”vertikala bidrag” – betydelsen för andra enheter inom koncernen  – innebär att Långshyttan idag ger koncernen en årlig vinst på 40 miljoner kronor. Varför väljer bolagsstyrelsen att betala ut hundratals miljoner kronor på att lägga ned en enhet som ändå ger pengar?

6. Outokumpu har befunnit sig i ekonomiska svårigheter under några år. Bolagsstyrelsen väljer att lägga ner Långshyttan och betala höga och svårbedömda nedläggningskostnader. Varför inte i stället försöka få in pengar genom sälja Långshyttan, kanske tillsammans med Dahlerbrück?

7. Outokumpu talar om att ”bygga en ny kultur i företaget”. Under de gångna åren har företaget ofta hamnat i konflikt med de anställda och deras fackliga organisationer, inte minst i Tyskland och Sverige. Ingår det i Outokumpus nya kultur att man i samarbete med de fackliga organisationerna i försöker hitta gemensamma lösningar på problemen?

 

Du kanske också vill läsa…

”Tullarna drabbar även USA”

”Tullarna drabbar även USA”

”När president Trump nu reser tullmurar mot världen protesterar även den amerikanska tillverkningsindustrin”, skriver DA:s Harald Gatu i en analys. Förra gången USA införde ståltullar försvann nästan 200 000 amerikanska industrijobb.

Prisfall och oro pressar stålet

Prisfall och oro pressar stålet

Det som kallats Sverigies industriella ryggrad hukar under sjunkande priser och en orolig omvärld.

”Mycket bekymmersam utveckling”

Nu krävs en nationell samling kring stålet, säger IF Metalls förbundsorförande Anders Ferbe.

”Dags att fundera på sitt liv”

Tomi Kumpula är en av 180 anställda vid Outokumpu i Långshyttan som förlorar sitt jobb. – Ett tillfälle att fundera på vad man ska göra av sitt liv, säger han.

Klart idag att Långshyttan läggs ner

Klart idag att Långshyttan läggs ner

Idag blev det klart. Outokumpu lägger ner sin anläggning i Långshyttan. MBL-förhandlingarna mellan företaget och facket har avslutats i oenighet. Facket godkänner inte nedläggningen.

Monstret som riskerar sänka hela Outokumpu

För varje dag gick verksamheten bättre och bättre. Dessutom fanns ett spännande samordningsalternativ med Tyskland. Men Outokumpu struntade i alla siffror, i tidigare investeringar, i interna utredningar. Priset kan bli högt. Ett monster riskerar sänka hela koncernen: nedläggningskostnaden.

Svensk industri för klimatets skull

Svensk industri för klimatets skull

Kombinationen av bra miljöpolitik med hårda utsläppskrav och industriell teknikutveckling är nyckeln till omställning, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Trumps ståltullar hotar industrijobben i USA

Trumps ståltullar hotar industrijobben i USA

President Trumps nya importtullar kan det bli en hård nöt för svensk stålindustri, som har USA som stor marknad. ”Men det kan ändå bli värst för de amerikanska industriarbetarna – det vet vi sedan förra gången USA införde ståltullar”, skriver DA:s Harald Gatu i en analys

Svenska industrijättar satsar på grönt stål

SSAB, LKAB och Vattenfall vill bygga en testanläggning för att tillverka stål utan utsläpp av klimatgaser. Målet är att nå industriell skala till 2035.

”Café Åa ska bli en samlingspunkt”

”Café Åa ska bli en samlingspunkt”

När Outokumpu lade ner i Långshyttan tog Annelie Moilainen chansen att göra något nytt.

Döden på jobbet

Varje år dör runt 50 människor i olyckor på jobbet. Genom de anhöriga visar vi vilka de omkomna var. I snitt tar det tusen dagar innan åtal väcks. En lång väntan för de sörjande.

De kom inte hem från arbetet

Förra året omkom 46 personer i olyckor på jobbet. Här berättar anhöriga om människorna bakom statistiken.

Föräldrarna: Man vittrar sönder

Olle Andersson Larsson och Christina Andersson fick vänta ett och halvt år innan åtalet lades ner. Ingen ställs till svars för deras son Robins död.

Utdragen väntan för de anhöriga

Efter en dödsolycka tar det i snitt 1000 dagar innan åtal väcks, visar Dagens Arbetes genomgång. Sedan kan det dröja över ett år innan domen kommer.

Åklagaren: Förstår att det kan upplevas som lång tid

Dödsolyckor är svåra att utreda, säger Jörgen Lindberg, vice kammarchef och vice chefs­åklagare vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, Rema.

Kammaråklagaren: De här ärendena måste prioriteras upp

Varken polis eller politiker prioriterar dödsolyckor i arbetslivet. ”De långa utredningstiderna är oacceptabla”, säger Kammaråklagare Christer Forssman.

Ministern: Företag ska inte leka med människors liv

Straffa företag som försummar säkerheten, och ge skyddsombuden rätt förutsättningar. Så vill arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) förhindra att människor dör på jobbet.

Osäkert anställda vågar sällan larma

Ryckigheten i det nya arbetslivet är en stor för­klaring till varför dödsolyckorna sker. Hur arbetet är organiserat, skriver Elinor Torp.

Kamratstödet behövs – mer än någonsin

Facket måste bli det sammanhang där sorgen kan bearbetas, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.