Nu ska Hallsta tjäna flis

ReportageMer än 200 personer fick gå i sista vändan, nu börjar det hårt prövade bruket i Hallstavik om. Den nya energisatsningen spar miljö och pengar men ger också nya intäkter. Men fabriken är fortfarande starkt beroende av ett lågt elpris och ägaren Holmen anser att det kräver kärnkraft.

Det bullrar förstås, men det är ändå tystare än vanligt i maskinhallen på Hallsta. PM3 togs ur drift i fjol och väntar på att bli såld utomlands, magasinspappersmaskinen PM 11 har stoppats några dagar i en ”marknadsanpassad produktionsbegränsning”.

Men PM 12 rullar för fullt, här görs enligt företaget världens bästa bokpapper, nu tar en av dess konsumenter prov på en 35 tons rulle för att kolla om papperet har rätt färg, tjocklek och fuktighet.

– Jo, jag läser mycket – mest biografier. Senast var det Flykten från läger 14, om en nordkorean som rymde landet – fast bäst hittills är nog biografin om Chaplin.  Talar man vanliga böcker kan jag rekommendera den där amerikanske advokaten … John Grisham, hans senaste heter Svindlaren, säger torkaren Lars-Ove Gustafsson.

Intill står Pappers avdelningsordförande i uppländska Hallstavik, som sedan han tillträdde 2008 fått se drygt 400 av avdelningens medlemmar bli av med jobben, ytterligare cirka 50 försvinner efter sommaren.

Aleksandar Srndovic kan sitt bruk, vet hur raffinörerna jobbar, vet hur man rullar om en skarvad rulle. Här har han jobbat på i stort sett alla ställen, sett yrkesstolta kolleger jobba i rekordfart ända fram till att maskinerna ställts av, men också blivit av med kompisen han kom med från Sarajevo för 25 år sedan – vännen klämdes ihjäl efter bara tre nätters jobb vid en pappersmaskin.

Aleksandar Srndovic kan sitt Hallstavik. Här har han bott i omgångar sedan 1989, här har han varit arbetslös flykting, pantat burkar och bakat bröd på nätterna för att sälja på torget morgonen därpå, här har han varit med att starta den årliga Framtidsdagen, där man försöker matcha företag och skolor med jobbsökande.  Här, på en sårbar ort med 4 500 invånare, har han sett hopp ersättas med djup oro, flera gånger.

Så trots det senaste uppsägningsdråpslaget, och trots att avdelningen driver ett fall mot sin arbetsgivare i arbetsdomstolen för 24 uppsagda medlemmar, säger han:

– Vi kommer aldrig mer att få uppleva gamla tiders miljardinvesteringar, så bolagets 200 miljoner kronor är en stor satsning, en tydlig signal. Vår framtid är inte kort, orten har fått en chans att desarmera den tidsinställda bomb som en total nedläggning skulle innebära.

De pengarna har sitt ursprung i frågan vad man kunde göra för att driva Hallsta vidare lönsamt på en marknad med överproduktion,  trots två mycket tydliga besked från ägaren Holmens företagsledning: Det blir alldeles för dyrt att renovera den äldsta pappersmaskinen PM3, det blir alldeles för dyrt att byta ut de gamla nedkörda ångpannorna.

Göran Starck, chef för teknisk utveckling (bilden), var en av dem som gav svaret och den som fick sjösätta den lösning som Holmen Paper tror ska betala sig relativt snabbt, hur fort vill man inte avslöja:

– Vi har lagt ned PM3 med vedintag och sliperi, det gör att vi nu kan bli i det närmaste självförsörjande på ånga, genom återvinning från vår massaproduktion. Vi har samtidigt ökat värmeåtervinningen från våra två pappersmaskiner och från avloppsvattnet.

Han fortsätter:

– Men detta handlar också om att vässa oss på en rad olika områden, vi har bland annat infört nya arbetssätt och har satsat mycket på datoriserade hjälpverktyg för att optimera processen.

Den sista fastbränslepannan stängdes i maj, nu matar fabriken så att säga sig själv med ånga, den leds till pappersmaskinernas torkcylindrar som fungerar som jättelika strykjärn.

– Det ser ut som om våra beräkningar stämmer bra. I sommar har vi ett visst värmeöverskott, och vet att det blir tuffare med energibalansen till vintern. Vi har två elpannor också, när ångproduktionen inte går i takt med pappersmaskinernas behov, säger Göran Starck.

En uppsida med investeringen, den största här på ett decennium, är att Hallsta sparar olja och därmed miljö. En annan är att barken som förut matade ångpannorna nu blivit en intäkt.  I dag går den med lastbil till bland annat värmeverken i Gävle och Märsta, samma lastbilar går i retur med massaflis från olika sågverk.

Men här nere vid den egna hamnen har företaget också förberett sig för att kunna transportera barken med båt. En kund som skulle ligga bra till är Fortum, som har ett kraftvärmeverk i Stockholm men också bygger ett nytt, helt baserat på biobränslen.

– Vi kan hoppas att det blir så, vi pratar med varandra, säger Göran Starck.

Den svenska pappers- och massabranschen drar in exportmiljarder årligen till Sverige, men förbrukar också stora mängder energi. Bara Hallsta gör av med 1,6 terawattimmar (TWh) el på ett år. Det är vad 80 000 eluppuppvärmda villor förbrukar på ett år, eller nästan en femtedel av det som i fjol producerades i reaktor 2 i Forsmark, fem mil härifrån.

– Nej i detta projekt finns inga förslag som specifikt handlar om att minska elanvändningen. Men vi bygger hela tiden så energisnålt som möjligt – och stoppet av PM3 och fastbränslepannorna sänker den totala elförbrukningen, säger Göran Starck.

Holmen har i många år varit starka förespråkare för ny kärnkraft för att klara basindustrins behov, inte minst via dess nu avgångne vd Magnus Hall, som i höst blir chef för statliga Vattenfall, huvudägare till sju av tio svenska reaktorer.

– Kärnkraft i sig är inte en förutsättning, men i dagsläget ser vi ingen annan typ av energiproduktion som kan erbjuda en förutsägbarhet om tillgång och långsiktigt konkurrenskraftiga priser. Ska industrin upprätthålla effektivitet och konkurrenskraft måste vi känna till förutsättningarna, annars kommer ägare fullt förståeligt att lägga sina pengar någon annanstans där risken är mindre, säger Holmen Papers kommunikationsdirektör Jonas Lindell.

Holmen Paper gjorde under första kvartalet 2013 en rörelseförlust på drygt en kvarts miljard, under samma period i år var siffran plus 6 miljoner. En orsak var högre försäljningspriser, en annan sänkta kostnader. För energisatsningen i Hallsta har ett pris, fler än 200 uppsagda har fått betala det.

En av dem är operatören Catharina Eriksson Östin, som tidigare satt i klubbstyrelsen och som har fått stanna kvar för att lära kolleger högre upp på Las-listan hennes arbetsuppgifter.

– Jo det är klart att det känns lite bittert.

Men hon har liksom flera andra här fått jobb på det expanderande läkemedelsbolaget Fresenius Kabi i Uppsala.

– Så det blir till att pendla, och det handlar bara om ett vikariat till och med november, men det finns hopp om förlängning, säger Catharina Eriksson Östin.

Avdelningsordförande Aleksandar Srndovic säger att de allra flesta av de 400 Pappersanslutna som sagts upp sedan 2008 faktiskt har fått nya jobb, han tror att kanske 50 av dem i dag varken har arbete eller går på utbildning.

– Det är uppenbarligen meriterande  att ha jobbat här, här lär man sig modern styrteknik och ett avancerat arbetsmiljötänkande.

Hur är stämningen nu?

– Jag skulle inte säga deppig, men det har funnits en stor oro – ”vem ska bli av med jobbet, vem ska få stanna?” Folk är trötta på alla neddragningar och sanningen är ju att de som är kvar får mer att göra.

Läs också: 
Mönsterås kramar kronor ur träet