Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

”Bygg fler energisnåla trähus”

1 september, 2014

Skrivet av Leif Gustavsson

DA DebattI Sverige diskuteras hur vi använder det som skördas i skogen i form av timmer, klenved, grenar och toppar – med ett ord skogsbiomassa.

Om skribenten:

  • Leif Gustavsson är professor i byggteknik på Linnéuniversitet i Växjö där han leder Forsgruppen för hållbar miljö. Han forskar om energieffektiva byggnader och kopplingen mellan byggmaterial, energianvändning och klimatpåverkan.

Den vikande marknaden för tidningspapper och det ökande intresset för biodrivmedel bidrar till diskussionen. En bred diskussion behövs om vilka fördelar användningen av skogsbiomassa medför jämfört med andra alternativ. En diskussion som omfattar att bygga i trä och biobaserad el och värme.

Skogsbiomassans användningsområden är många, och förändras över tid. Bioenergi-, massa- och pappersindustrierna konsumerar idag stora mängder skogsbiomassa. Det gör även byggsektorn, vilken globalt konsumerar ungefär 25 % av allt trämaterial. Samtidigt står bostäder och lokaler för cirka 35 % av all primärenergianvändning. Vi är också globalt till mer än 80 % beroende av fossil energi och användningen av sådan energi förväntas öka.  Med det ökar utsläppen av växthusgaser, vilket leder till ökade klimatförändringar.

Skogsbiomassa består till ungefär 50 % av kol. Nettoutsläppen av biogen koldioxid från användningen av skogsbiomassan beror av hur mycket biomassa som skördas i förhållande till skogens tillväxt. Avverkningen av skog bör inte leda till att mängden kol i skog och mark minskar. Det förutsätter ett hållbart skogsbruk som medför att minst samma mängd koldioxid som avgår från skog och mark genom avverkning binds in i ny skogsbiomassa. Vid ökad skogstillväxt kan mer skogsbiomassa tas ut. Det med bibehållen mängd kol i skog och mark. Brukandet av skogen behöver också ske inom ramen för ekologiska förutsättningar och med hänsyn tagen till olika intressenter och värden.

Ett användningsområde för skogsbiomassan med högt förädlingsvärde är att bygga i trä. Merparten av förädlingsvärdet per hektar skogsmark genereras från timmer. Detta oavsett om biomassan används till mer avancerade produkter med ett högt förädlingsvärde eller till enklare produkter med ett lägre förädlingsvärde.  Att bygga hus med trästomme ger också en avsevärd reduktion av koldioxidutsläpp per hektar skogsmark jämfört med att bygga med andra stomalternativ.

Trämaterial lagrar koldioxid och när trämaterialet nått slutet på sin livslängd kan det användas för energiändamål. Enbart 20-25 % av den skogsbiomassa som kan skördas vid avverkningen byggs in i själva träbyggnaden. Det beror på att det blir stora mängder biprodukter i skogsbruket och vid bearbetningen av skogsbiomassan. Dessa biprodukter kan också användas för energiändamål. Dessutom kräver produktionen av trähus mindre mängd energi än exempelvis produktion av hus med betongstomme.

Det finns behov av forskning och kunskapsutveckling som förbättrar vår förståelse för hur byggnader och deras energiförsörjning kan optimeras över hela byggnadernas livscykel, inklusive produktion och rivning med omhändertagande av restprodukter. Det med hänsyn tagen till ekonomi, klimat och naturresursanvändning.

Men, inom den byggda miljön finns stora möjligheter att utveckla mer resurssnåla och effektiva system baserat på förnybara resurser som skogsbiomassa. Med dagens kunskap förefaller en klok strategi vara att bygga mycket energisnåla hus, gärna med trästomme. Hus som är mycket täta och välisolerade, med väsentligt bättre energiprestanda än vad som krävs i dagens svenska byggnorm. Och att välja förnybara energiförsörjningssystem som innebär liten förbrukning av naturresurser, som biomassabaserad fjärrvärme med samproduktion av el. Sådan energiförsörjning kombinerat med mycket energisnåla hus med trästomme innebär en låg primärenergianvändning över husets livscykel och låg klimatpåverkan.

Potentialen att öka byggandet av mycket energisnåla hus och användningen av trä i flervåningshus är stor. Men idag byggs förhållandevis få sådana hus. Samhällsinsatser som ger bättre socio-ekonomiska förutsättningar att utveckla en mer hållbar byggd miljö behövs.

Det är ofta svårt att etablera nya tekniker och idéer i byggsektorn. Det anses bero på starka strukturer och invanda mönster, vilka utvecklats kring redan etablerad teknik och praktik.  Både mycket energisnåla hus och flervåningshus i trä är relativt nya företeelser såväl för dem som beställer hus som för de producerande aktörerna i byggbranschen. Deras uppfattning och kunskap om olika material och byggsystem går långt tillbaka i tiden och är inbundna i rådande innovationssystem. Här behövs fler starka aktörer med vilja, kunskap och uthållighet att utveckla träbaserade byggsystem och byggnader med mycket bra energiprestanda över hela livscykeln. Byggsystem och byggnader som vinner förtroende och ses som fördelaktiga av aktörerna i byggsektorn.

3 kommentarer till “Bygg fler energisnåla trähus

Håller du med? Diskutera artikeln här.

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Mer åsiktsmaterial

Alla gånger jag inte dött på jobbet

Alla gånger jag inte dött på jobbet

Alla gånger jag kunnat säga ”Oj, det där hade kunnat sluta illa” utan att det gjort det. Nu önskar jag ett år med bättre säkerhetstänk på arbetsplatsen, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

38 sätt att få fel att bli rätt

38 sätt att få fel att bli rätt

Dagens politiker kan ha lusläst filosofen Schopenhauers retoriktips. Eller hängt för mycket på Facebook, skriver författaren Sven-Olof Karlsson.

”Vem vill bli kallad fjollig kärring?”

”Vem vill bli kallad fjollig kärring?”

Förändringen börjar med dig, och kan börja nu, skriver Pia Johansson från IF Metall Bergslagen.

”Gapet är lika stort som på 1930-talet”

”Gapet är lika stort som på 1930-talet”

Har vi arbetare verkligen haft reallöneökningar de senaste 25 åren, när vi räknar rätt, och tar med inflationen på tillgångar, som boende och aktier?, skriver grafikern Bertil Mårtensson.

Hur farliga ska jobben bli innan Kristersson bryr sig?

Hur farliga ska jobben bli innan Kristersson bryr sig?

Det spelar roll vem som styr Sverige. För när högern regerar ökar risken för svenska arbetare att dö på jobbet, skriver Lina Stenberg på tankesmedjan Katalys.

Jag utesluter inte miraklet

Jag utesluter inte miraklet

Om jag dör har jag dörren öppen för att gud finns. Men kanske är det försent då, skriver trollkarlen och artisten Carl-Einar Häckner.

Nu vänder vi blad – men inte helt va?

Nu vänder vi blad – men inte helt va?

En tid för eftertanke, vare sig du jobbar eller inte genom alla helgdagar. Vad var det som hände 2022 egentligen?

Att vara stötdämparen i systemet

När inflationen ökar är det helt okej för hyresvärdar, butiker, restauranger och fan och hans moster att höja priserna. Då justerar de ju bara priserna för inflationen. Men så fort arbetarna vill ha löner därefter ropas det hejvilt om att det vore oansvarigt, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

”Se ökad tillgänglighet som en investering”

”Se ökad tillgänglighet som en investering”

IF Metall driver att ingen ska drabbas av ohälsa på grund av dålig arbetsmiljö. För att nå dit är det viktigt att fler får kunskap om hur man skapar en arbetsmiljö som också leder till mångfald och inkludering, skriver Ann-Kristin Sandberg, ordförande för riksförbundet Attention.

Du kanske också vill läsa…

Alla gånger jag inte dött på jobbet

Alla gånger jag kunnat säga ”Oj, det där hade kunnat sluta illa” utan att det gjort det. Nu önskar jag ett år med bättre säkerhetstänk på arbetsplatsen, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

”Vem vill bli kallad fjollig kärring?”

Förändringen börjar med dig, och kan börja nu, skriver Pia Johansson från IF Metall Bergslagen.

”Gapet är lika stort som på 1930-talet”

Har vi arbetare verkligen haft reallöneökningar de senaste 25 åren, när vi räknar rätt, och tar med inflationen på tillgångar, som boende och aktier?, skriver grafikern Bertil Mårtensson.

Nu vänder vi blad – men inte helt va?

En tid för eftertanke, vare sig du jobbar eller inte genom alla helgdagar. Vad var det som hände 2022 egentligen?

Att vara stötdämparen i systemet

När inflationen ökar är det helt okej för hyresvärdar, butiker, restauranger och fan och hans moster att höja priserna. Då justerar de ju bara priserna för inflationen. Men så fort arbetarna vill ha löner därefter ropas det hejvilt om att det vore oansvarigt, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

Hur farliga ska jobben bli innan Kristersson bryr sig?

Det spelar roll vem som styr Sverige. För när högern regerar ökar risken för svenska arbetare att dö på jobbet, skriver Lina Stenberg på tankesmedjan Katalys.

”Se ökad tillgänglighet som en investering”

IF Metall driver att ingen ska drabbas av ohälsa på grund av dålig arbetsmiljö. För att nå dit är det viktigt att fler får kunskap om hur man skapar en arbetsmiljö som också leder till mångfald och inkludering, skriver Ann-Kristin Sandberg, ordförande för riksförbundet Attention.

Vallöften slaktas på löpande band

Vallöften slaktas på löpande band

Det går inte att lägga ansvaret för kostnadskrisen på Sveriges löntagare. Politikerna måste ta sitt ansvar och bidra till att lindra den här svåra tiden, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Hållbart mode visar sig ohållbart

Hållbart mode visar sig ohållbart

Viskosen är livsfarlig. H&M måste stoppa miljökatastrofen i Indien, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Avtal 2023

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Dagens Arbetes poddar Lyssna på de senaste avsnitten

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

1968 fick Socialdemokraterna 50,1 procent av rösterna i riksdagsvalet. Men det var knappast tack vare kampanjlåten ”Hej Socialdemokrat!”. Kalle Lind berättar.

Den bortglömda Linje 2-sången

Den bortglömda Linje 2-sången

Lyssna på Linje 2-sången från kärnkraftsomröstningen 1980. Dagens Arbetes reporter Jonas Nordling har grävt i arkivet – och pratat med linje 2-generalen.

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Det största hindret för den gröna omställningen är att beslutsfattare och allmänhet inte tror att den kommer att kunna genomföras. Lyssna på podden med Marie Nilsson, Svante Axelsson och Helle Klein.

Fackets starka motstånd mot nazismen

Fackets starka motstånd mot nazismen

Författaren Anna-Lena Lodenius gästar Dagens Arbete Historia. Tillsammans med Harald Gatu och Helle Klein utforskar hon hur arbetarrörelsen hanterat högerextremismen historiskt. Författaren Mats Wingborg ger en nutida internationell utblick.

Facket och flyktingarna

Facket och flyktingarna

Svenska facken smugglade flyktingar, pengar och information under andra världskriget. Norska motståndsmän fick bo i ett hus i centrala Stockholm under täckmanteln att de var grafiska ombudsmän.

Hoten mot de svenska industrijobben

Hoten mot de svenska industrijobben

Svensk basindusti exporterar 90 procent av produkterna. Så hur drabbas Sverige när länder som USA vill rädda sina egna industrijobb? Och hur går det med den gröna omställningen när energikrisen slagit till?

Den stora modebluffen

Den stora modebluffen

När Domsjös trämassa blir viskosfiber i Indien görs det med metoder som har skadat människor och miljö i mer än hundra år. Så varför låtsas svenska ­mode­företag som H&M att det är nytt och fräscht?