Alla gånger jag inte dött på jobbet
Alla gånger jag kunnat säga ”Oj, det där hade kunnat sluta illa” utan att det gjort det. Nu önskar jag ett år med bättre säkerhetstänk på arbetsplatsen, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.
Industriarbetarnas tidning
Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.
DA DebattI Sverige diskuteras hur vi använder det som skördas i skogen i form av timmer, klenved, grenar och toppar – med ett ord skogsbiomassa.
Den vikande marknaden för tidningspapper och det ökande intresset för biodrivmedel bidrar till diskussionen. En bred diskussion behövs om vilka fördelar användningen av skogsbiomassa medför jämfört med andra alternativ. En diskussion som omfattar att bygga i trä och biobaserad el och värme.
Skogsbiomassans användningsområden är många, och förändras över tid. Bioenergi-, massa- och pappersindustrierna konsumerar idag stora mängder skogsbiomassa. Det gör även byggsektorn, vilken globalt konsumerar ungefär 25 % av allt trämaterial. Samtidigt står bostäder och lokaler för cirka 35 % av all primärenergianvändning. Vi är också globalt till mer än 80 % beroende av fossil energi och användningen av sådan energi förväntas öka. Med det ökar utsläppen av växthusgaser, vilket leder till ökade klimatförändringar.
Skogsbiomassa består till ungefär 50 % av kol. Nettoutsläppen av biogen koldioxid från användningen av skogsbiomassan beror av hur mycket biomassa som skördas i förhållande till skogens tillväxt. Avverkningen av skog bör inte leda till att mängden kol i skog och mark minskar. Det förutsätter ett hållbart skogsbruk som medför att minst samma mängd koldioxid som avgår från skog och mark genom avverkning binds in i ny skogsbiomassa. Vid ökad skogstillväxt kan mer skogsbiomassa tas ut. Det med bibehållen mängd kol i skog och mark. Brukandet av skogen behöver också ske inom ramen för ekologiska förutsättningar och med hänsyn tagen till olika intressenter och värden.
Ett användningsområde för skogsbiomassan med högt förädlingsvärde är att bygga i trä. Merparten av förädlingsvärdet per hektar skogsmark genereras från timmer. Detta oavsett om biomassan används till mer avancerade produkter med ett högt förädlingsvärde eller till enklare produkter med ett lägre förädlingsvärde. Att bygga hus med trästomme ger också en avsevärd reduktion av koldioxidutsläpp per hektar skogsmark jämfört med att bygga med andra stomalternativ.
Trämaterial lagrar koldioxid och när trämaterialet nått slutet på sin livslängd kan det användas för energiändamål. Enbart 20-25 % av den skogsbiomassa som kan skördas vid avverkningen byggs in i själva träbyggnaden. Det beror på att det blir stora mängder biprodukter i skogsbruket och vid bearbetningen av skogsbiomassan. Dessa biprodukter kan också användas för energiändamål. Dessutom kräver produktionen av trähus mindre mängd energi än exempelvis produktion av hus med betongstomme.
Det finns behov av forskning och kunskapsutveckling som förbättrar vår förståelse för hur byggnader och deras energiförsörjning kan optimeras över hela byggnadernas livscykel, inklusive produktion och rivning med omhändertagande av restprodukter. Det med hänsyn tagen till ekonomi, klimat och naturresursanvändning.
Men, inom den byggda miljön finns stora möjligheter att utveckla mer resurssnåla och effektiva system baserat på förnybara resurser som skogsbiomassa. Med dagens kunskap förefaller en klok strategi vara att bygga mycket energisnåla hus, gärna med trästomme. Hus som är mycket täta och välisolerade, med väsentligt bättre energiprestanda än vad som krävs i dagens svenska byggnorm. Och att välja förnybara energiförsörjningssystem som innebär liten förbrukning av naturresurser, som biomassabaserad fjärrvärme med samproduktion av el. Sådan energiförsörjning kombinerat med mycket energisnåla hus med trästomme innebär en låg primärenergianvändning över husets livscykel och låg klimatpåverkan.
Potentialen att öka byggandet av mycket energisnåla hus och användningen av trä i flervåningshus är stor. Men idag byggs förhållandevis få sådana hus. Samhällsinsatser som ger bättre socio-ekonomiska förutsättningar att utveckla en mer hållbar byggd miljö behövs.
Det är ofta svårt att etablera nya tekniker och idéer i byggsektorn. Det anses bero på starka strukturer och invanda mönster, vilka utvecklats kring redan etablerad teknik och praktik. Både mycket energisnåla hus och flervåningshus i trä är relativt nya företeelser såväl för dem som beställer hus som för de producerande aktörerna i byggbranschen. Deras uppfattning och kunskap om olika material och byggsystem går långt tillbaka i tiden och är inbundna i rådande innovationssystem. Här behövs fler starka aktörer med vilja, kunskap och uthållighet att utveckla träbaserade byggsystem och byggnader med mycket bra energiprestanda över hela livscykeln. Byggsystem och byggnader som vinner förtroende och ses som fördelaktiga av aktörerna i byggsektorn.
Energikrisen slår hårt mot den svenska pappersindustrin. Flera bruk har börjat elda olja för att klara produktionen. Andra ändrar arbetstiderna för att få ner elräkningen. Samtidigt tjänar massaindustrin stora pengar på att sälja el.
3 kommentarer till “Bygg fler energisnåla trähus”