Industriarbetarnas tidning

Elvira lär kamraterna deras rättigheter

24 november, 2014

Skrivet av Berättat för Harald Gatu

Efter operationen skulle hon vara hemma i en månad. Det blev ett och ett halvt år. Läkarens misstag blev en väckar­klocka för Elvira Hadzimesinovic. Hon skulle ta reda på sina rättigheter. Nu får hon andra att göra detsamma.

Elvira Hadzimesinovic

  • Ålder: 43 år.
  • Familj: Maken Esad och två vuxna barn, Selma och Haris.
  • Jobbar på: Skandiatransport i Malmö.
  • Uppdrag: Studieorganisatör och försäkringsinformatör på jobbet. Sitter i studiekommitté­n och avdelningsstyrelsen för IF Metall avdelning sydvästra Skåne.
  • Fritidsintressen: Läsa böcker och ta raska promenader.

AGS

  • Avtalsgruppsjukförsäkring innebär att du genom kollektivavtalet kan få ekonomisk hjälp vid rehabilitering.  Arbetsgivaren har ansvar för rehabiliteringen och är den som måste ansöka om ekonomisk ersättning från AGS-fonden. Men det är du som måste påminna arbetsgivaren att man kan söka ersättning.

Ledigt

  • Arbetsgivaren kan inte neka dig ledighet för facklig eller annan utbildning. Hen kan däremot kräva att du begär ledigt i god tid.

Elvira berättar:

”Ingen hade sagt det till mig. Ingen.

Jag visse inte vad jag hade för rättigheter. När jag tog reda på dem var det som om mina ögon öppnades. Jag hade mer rättigheter än vad jag först trodde.

Jag tror att det är jättevanligt.

Inte visste jag vad AGS var för något. Inte visste jag vilken rätt till ersättning som jag hade. Ingen hade ju berättat.

Den där operationen skadade mig så att jag tvingades vara hemma i över ett och ett halvt år i stället för en månad. Ekonomiskt innebär det en stor skillnad och jag undrade vad jag egentligen hade för rättigheter. På jobbet undrade facket om jag inte skulle gå en kurs i försäkringsfrågor så att jag fick reda på vad som gällde.

Jag gjorde det och det har jag verkligen inte ångrat. Det var som om något väcktes inom mig. Det var som om utbildningen visade mig vad som var möjligt och vad jag kunde göra åt det. Och jag tänkte: Varför skulle jag inte kunna hjälpa andra?

Jag rekommenderade andra att gå samma utbildning. Eftersom den var så bra.

På ett medlemsmöte fick jag frågan om jag inte ville bli klubbens studieorganisatör. Först tvekade jag. Visste inte om jag dög, om jag skulle klara av det. Men okej då. Jag skulle göra ett försök.

Det gick rätt bra måste man väl säga. Här på jobbet har så gott som alla våra medlemmar gått den fackliga grundutbildningen. Och många har också gått försäkringsutbildningen.

När man kommer och frågar om de vill gå kurs är det många som svarar: Äsch, jag tycker inte om facket. Varför ska jag då gå en kurs?

Jag brukar svara: Hur vet du att du inte tycker om facket? Gå utbildningen först så får du se vad du tycker. Om du inte går utbildningen så vet du inte.

Hos oss är alla 60 med i facket, sånär som på något enstaka undantag. Och alla har som sagt gått utbildningen.

Varför en del inte gillar facket? Jag tror en förklaring kan vara att man inte tycker att vi gör tillräckligt. Det märks när vi har haft uppsägningar. Som våren 2009, under krisen. Då fick man höra: Vad är facket egentligen – ingenting! Vi kunde ju inte stoppa uppsägningarna.

Men samtidigt finns det en törst efter att få veta. Veta vad som gäller. Veta vilka rättigheter man har. Veta vad man ska göra.

Där har vi något att erbjuda.

Och jag tror också att den som sätter sig in i saker, hur det ligger till, den människan förändras lite.

Jag tänkte på det inför senaste valet.

Då gick jag runt till medlemmarna och erbjöd kursen Alla kan göra något, en politisk kurs som LO körde före valet.

Alla gick kursen och jag lovar att den påverkade samtalstonen på jobbet inför valet.

Jag tror att har man gått en kurs som var riktigt bra då går man gärna en till. Och det handlar mycket om hur handledaren är. Visst, materialet måste kännas relevant och bra. Men det är i slutändan handledaren som måste förmedla detta. En handledare måste vara kunnig, måste kunna förklara.

Jag kan inte säga att jag var särskilt intresserad av sådana här frågor innan det där som hände mig i samband med operationen. Jag har jobbat här på Skandiatransport sedan … få se nu … 2005. Det här med operationen hände när jag hade jobbat här i två år.

Vad vi gör? Vi är inhyrda av Toyota och vi har till uppgift att anpassa importerade Toyotabilar till svenska regler. Vi utrustar dem med olika saker. Varningstriangel, informationsmaterial, manualer, klisterlappar. Och vi gör olika instruktioner, vi gör det som krävs för att kunna sälja bilen i Sverige.

Innan dess var jag fastighetstekniker på Lernia och längre tillbaka jobbade jag som städerska. Det var mitt första jobb sedan vi kommit till Sverige.

Vi kom 1993 från Bosnien.

Vår dotter föddes samma dag kriget bröt ut, i april 1992. Vi hade inget annat val än att fly. Det var inte lätt, vi lämnade ju våra liv …

Vi bodde i Banja Luka.

Men … vi kom hit och det gick bra för oss. Vi fick gå Svenska för invandrare, sfi. Vi fick jobb, jag själv städade i fyra år. Vår son föddes i Sverige.

Vi kunde börja ett nytt liv här. Vi har fortfarande jobb, vår dotter har arbete och sonen pluggar till civilingenjör.

Och jag själv, jag trivs verkligen med att vara studieorganisatör, att få andra att upptäcka vad jag har upptäckt. Att man kan få en helt ny syn på saker och ting.

Det gäller bara att ha tåla­mod och prata med medlemmarna. Och så måste man ha arbetsgivaren med sig, närma sig arbetsgivaren diplomatiskt och inte bråka.

Är man tjugofem pers på en verkstad så går det inte att skicka iväg fem personer samtidigt på en facklig kurs. Det inser var och en. Men är man ute i tid och planerar vettigt så kan alla gå, en i taget. Som sagt, vi är sextio medlemmar och hos oss har alla gått.”

Så får du arbetskamraterna att gå en facklig kurs

  • Var noga med att ta reda på innehållet i kursen så att du kan förmedla det på ett rättvist sätt. Då kan man väcka intresse.
  • Lyssna på vad medlemmarna har att säga.
  • Var social och tålmodig. Du måste ha en drivkraft att jobba för medlemmarna.

Du kanske också vill läsa…

Vi utformar framtidens trygghet

Vi utformar framtidens trygghet

En trygg arbetsmarknad måste också omfatta visstidsanställda, inhyrda, och alla vars jobb som förändras av den tekniska utvecklingen, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”En historisk förändring”

”En historisk förändring”

IF Metall: Ordentlig satsning på omställning. Överenskommelsen kan också minska långa inhyrningar.

Svenskt hantverk hett i kristider

Svenskt hantverk hett i kristider

Trots pandemin är orderböckerna fulla hos svenska hantverksföretag. Knivar, yxor, kläder och heminredning är några succébranscher där anställdas skicklighet gör skillnad.

”På vilket sätt är detta facklig solidaritet?”

”På vilket sätt är detta facklig solidaritet?”

Det är knappast solidariskt att sluta ett avtal med arbetsgivarna efter att man tillsammans med resten av LO-förbunden sagt nej, skriver Rickard Joelsson-Wallsby.

”Det handlar om facklig solidaritet”

”Det handlar om facklig solidaritet”

Sammantaget stärks faktiskt anställningstryggheten jämfört med i dag, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Så kan du påverkas av las-uppgörelsen

Så kan du påverkas av las-uppgörelsen

I höstas kom arbetsgivare och vissa fackförbund överens om vilka nya regler de vill ha för anställningstryggheten. DA reder ut vad förändringarna skulle innebära för dig.

Förhandling eller kamp?

Förhandling eller kamp?

Två profilerade klubbordförande inom IF Metall möttes i en mejlväxling för att försöka förstå hur de kan se så olika på lasuppgörelsen.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Vi måste få slut på o­tryggheten

I praktiken omfattas många industrianställda inte av turordningsreglerna. Därför måste vi förhandla om trygghet och omställning, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Tvist om helglön – nu stäms bemanningsföretag

Tvist om helglön – nu stäms bemanningsföretag

Anställda på bemanningsföretaget Adecco har gått miste om helgersättning, enligt IF Metall. Nu stämmer fackförbundet Adecco inför Arbetsdomstolen, AD. ”Ett pilotfall”, säger IF Metalls förbundsjurist Darko Davidovic.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Samhalls vd: Kritiken mot oss är allvarlig

Sara Revell Ford svarar på kritiken mot Samhall och ger sin syn på det som kommit fram i Dagens Arbetes granskning.

Så gick det till när Samhall satte vinsten före människorna

Under våren granskade Dagens Arbete bristerna i arbetsmiljön på Samhall. Men hur blev det som det blev? För tio år sedan skedde något avgörande. För Kenneth Harnesk, då första linjens chef, gick det inte längre att vara kvar.

”Det fanns de som inte ville leva”

Två år efter Richard Fredrikssons första begäran om ingripande agerar Arbetsmiljöverket. Samhall får bakläxa.

Riksdagen vill ha en oberoende utredning av Samhall

Samhall måste utredas, av någon utifrån. Det anser en samlad opposition som via riksdagen uppmanar regeringen att tillsätta en extern utredning.

Ministrarna: Våra bolag ska vara föredömen

De ansvariga ministrarna är djupt bekymrade över att unga med funktionsnedsättningar inte platsar på Samhall. Regeringen har nu gett ett tydligt besked om vilka grupper som ska slussas till företaget.

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

År efter år betalar medlemmarna in pengar till facket. Men när jobbet gör dem sjuka finns ingen där. Samhalls vittnen berättar hur fackförbunden slutat agera i arbetsmiljöfrågor.

”Jag är så arg på att facket inte agerar”

Magnus hade det så stressigt på jobbet att han inte orkade längre. Då blev sambon Catharina svårt sjuk i Covid. Nu kämpar de för att komma vidare.

De utsatta på Samhall behöver fackets stöd

Anställda på Samhall vittnar om att fackförbunden gör för lite för att hjälpa dem. Som en röd tråd i berättelserna från Samhallgolvet kommer facket in, fackets svek, skriver DA:s Elinor Torp.