Nyttja skogens resurser mer effektivt

I debatten om vår framtida energiförsörjning talas det mycket om kärnkraft. Det handlar nu inte så mycket om att vara för eller emot kärnkraft. Snarare är det en fråga om kärnkraften över huvud taget har en plats av kostnadsmässiga skäl.

De nuvarande kärnkraftverken i Sverige börjar att bli föråldrade och de behöver därför ersättas inom 15 år för att inte äventyra säkerheten. Samtidigt tar det tio år att få ett nytt kärnkraftverk på plats.

Det är ett omfattande risktagande att ta på sig det ekonomiska ansvaret för att producera ny kärnkraft. Säkerhetsåtaganden och höjda avgifter på avfallshantering kan komma att bli så höga att det inte går att räkna hem ett nytt kärnkraftverk.

Trots generösa statliga forsknings- och utvecklingsprogram, som sträcker sig decennier tillbaka i tiden, verkar det därför inte särskilt troligt att kärnkraft kommer att vara konkurrenskraftigt i framtiden.

Samtidigt som vi konstaterar att nya kärnkraftverk blir allt dyrare så blir förnyelsebara energialternativ allt billigare. Ett alternativ som har stor potential är energi från biomassa. Hur mycket biomassa vi kan ta ut ur våra skogar är komplext och kräver eftertänksamhet.

En ensidig satsning på bioenergi är inte vad som ger bäst effekt på klimat och arbetsmarknaden. Vad som behövs är ett ökat utbud av bioråvara. En del av det utbudet står att finna i att Sverige sedan länge haft en stor andel skog med omedelbart behov av röjning. Det finns redan i dag stora möjligheter att ta ut en högre andel biomassa, tack vare ny teknik och nya metoder. Forskning visar dessutom att högre skörd av biomassa har en positiv klimateffekt.

Genom att utnyttja skogens resurser mer effektivt, ta till vara på rest- och biprodukter och även använda det biobaserade avfallet, kan skogsnäringen bidra med mer råvara för energiändamål.

Med hänsyn tagen till att skogsbrukets långsiktiga hållbarhet inte får äventyras rymmer våra svenska skogar ändå stor potential när det gäller framtidens energiförsörjning. Omställning till biobaserad samhällsekonomi är livsnödvändig, inte minst med tanke på den senaste rapporten från FN:s klimatpanel. Enligt rapporten behöver världens 30 procent förnyelsebar energi växa till 80 procent till och med 2050, för att uppnå tvågradersmålet som är nödvändigt för att stabilisera klimatet.

Skogsindustrin har en nyckelroll i det arbetet. Branschen är närmast en förutsättning för att bygga ett klimatneutralt samhälle och GS medlemmar skapar därmed förutsättningar för ett hållbart samhälle.

Vi måste byta fokus från kärnkraftens eventuella framtid till de alternativ som bär för framtiden. I det jobbet skulle det också vara bra om miljörörelsen kunde se skogsbrukets potential för klimatförbättring.

Det gäller att se skogen för alla träden.

Per-Olof Sjöö