Industriarbetarnas tidning

Löneökningen borde ligga över inflationen

1 februari, 2015

Skrivet av

Om inflationen är runt noll borde löneökningarna ligga en bit över, säger Lars Calmfors, professor i internationell ekonomi.

Lars Calmfors tycker inte att arbetsmarknadens parter ska ta på sig uppgiften att förhindra att vi hamnar i ett prisfall som lamslår ekonomin. Det är Riksbankens uppgift, säger han.

Men fack och arbetsgivare måste ändå ta hänsyn till den obefintliga inflationen när de sätter sig ner och förhandlar om löner. Att priser faller påverkar förutsättningarna för den kommande avtalsrörelsen.

Först av allt: anser du Sverige inne i en deflation?

– Rent formellt är vi det eftersom konsumentprisindex minskade i fjol. Men tittar man på den underliggande inflationen och rensar bort effekterna av bostadsräntor så steg konsumentpriserna med 0,5 procent. Men visst, vi är helt klart nära deflation.

Vad finns det för risker med det?

– Risken är betydligt större i Europa som har en stagnerande ekonomi med långsam efterfrågan. Vi har tvärtom en ekonomi som växer. Hos oss ökar efterfrågan och våra offentliga finanser är goda vilket gör att regeringen kan använda finanspolitiken på ett annat sätt än många andra europeiska länder.

Men är inte risken att vi får in prisfallet från Europa eftersom den svenska ekonomin är så sammanflätad med den europeiska?

– Det är klart att utvecklingen i Europa påverkar Sverige. Ju större problemen är i Europa, desto besvärligare för oss.

– Hur vi påverkas av prisutvecklingen beror också på vad som händer med växelkursen. Om kronans värde sjunker i förhållande till euron så kommer det att öka inflationen i Sverige. Men ligger kronans värde fast mot euron så blir det svårare att så att säga importera inflation.

– Samtidigt ska man komma ihåg att en del av den låga inflationen kan förklaras med det sjunkande oljepriset. Billigare olja kan öka köpkraften och stimulera ekonomin. Men den stimulanseffekten är av engångskaraktär. Den försvinner när prisfallet har upphört.

Hur påverkas lönebildningen av att vi har näst intill deflation?

– Det är klart att arbetsmarknadens parter måste bilda sig förväntningar om den kommande inflationstakten. Det blir svårare för parterna att utgå från Riksbankens inflationsmål på 2 procent.

Kan stigande löner bidra till att få upp inflationen?

– Ja i och för sig driver stigande löner upp inflationstakten och trycker därmed ned realräntan. Men det är högst osäkert om det vore bra för konjunkturutvecklingen. Om vi får för kraftiga reallöneökningar så försämras konkurrenskraften och det vore ingen fördel för konjunkturen.

Vad skulle hända med ekonomin i samhället om lönerna sänktes som kompensation för fallande priser?

– Ligger inflationen runt noll är det ändå rimligt att löneökningarna ligger en bit över.

– Det är snarare Riksbankens än lönebildningens uppgift att se till att vi inte hamnar i deflation. Riksbanken kan sätta exempelvis sätta en negativ realränta, det vill säga att räntan är ännu lägre än prisökningstakten. Det skulle stimulera ekonomin.

– Eller också kan Riksbanken köpa långfristiga statsobligationer. Det öppnar för en mer expansiv ekonomisk politik. De pengar som Riksbanken får in återförs till statskassan och kan användas till att stimulera ekonomin genom finanspolitiken

Ord att förklara

  • Deflation: när priserna sjunker.
  • Inflation: när priserna stiger.
  • Konsumentprisindex: en sammanvägning av priset på utvalda konsumtionsvaror.
  • Finanspolitik: regeringens skattehöjningar eller skattesänkningar
  • Penningpolitik: Riksbankens höjning eller sänkning av räntan
  • Styrränta: den ränta som Riksbanken sätter för att stimulera eller bromsa den ekonomiska utvecklingen i landet.
  • Nominell ränta: den ränta som gäller.
  • Realränta: skillnaden mellan ränta och inflation. Om räntan är 4 procent och inflationen 1 procent så är realräntan – den faktiska räntan – 3 procent.  Om räntan är 1 procent och inflationen 2 procent så är realräntan negativ, minus 1 procent. Negativ ränta innebär att man tjänar på att låna.
  • Växelkurs: priset på en valuta i förhållande till andra valutor. Nu när euron har blivit dyrare för oss att köpa har den svenska kronans växelkurs fallit. Växelkursen bestäms av valutahandeln. Om många köper svenska kronor så stiger kronans värde.
  • Statsskuld: summan av hur mycket staten har lånat.
  • Överskottsmål: Efter 90-talskrisen infördes ett tak för hur offentliga sektorns utgifter. Inkomsterna för stat och kommun måste vara 1 procent mer än utgifterna ”under en konjunkturcykel”.
  • Statsobligation: staten ger ut obligationer som allmänheten kan köpa till en viss ränta. Ett sätt för staten att dra in pengar och finansiera sin långsiktiga upplåning. Räntan på obligationerna bestäms av marknaden. Räntan blir hög om marknaden bedömer att staten har svårt att betala igen skulden (som i Grekland). För Sverige är räntan på statsobligationer just nu mycket låg, under 1 procent. Ett tecken på att penningplacerarna bedömer Sveriges ekonomi som mycket stark. Den låga räntan innebär att det är fördelaktigt för Sverige att låna.

Du kanske också vill läsa…

Historisk ränta ska få fart på hjulen

När priser faller försvinner jobben. ”Så här illa har det aldrig varit”, säger Sonny Bergfeldt på Surahammars bruk. Där kan Riksbankens minusränta införs för att få fart på ekonomin. Det ska bli dyrare att spara och billigare att slösa.

Facket: För låga lönelyft är skadligt för ekonomin

För låga lönelyft är skadligt för ekonomin

Arbetsgivarna: Vi måste utgå från noll-inflationen

Vi måste utgå från noll-inflationen

Här skyddades du från sänkt lön

Här skyddades du från sänkt lön

För nittio år sedan strejkade arbetarna till sig ett löneskydd i avtalet.

Därför är det farligt när priserna sjunker

Därför är det farligt när priserna sjunker

Det låter behagligt men ställer till problem – för din lön, ditt jobb och hela samhället.

”Vi är bara vanliga arbetare som vill ha högre lön”

”Vi är bara vanliga arbetare som vill ha högre lön”

På måndagsmorgonen reste IF Metall-medlemmen Andreas Köhler från Karlstad till Göteborg för att protestera mot industriavtalet och fackens lönebud.

Därför vill facken inte ha ett jättelyft på lönen

Därför vill facken inte ha ett jättelyft på lönen

Läget är spänt inför nästa års löneförhandlingar. Ingen vill se en upprepning av 80-talet. Vad var det som hände då? Och varför varnas det för höga lönekrav? 

”Det är en jävligt svår avtalsrörelse”

”Det är en jävligt svår avtalsrörelse”

Löneökningar brukade betyda mer pengar i plånboken. Inte längre. Avdelningsordförande Erik Jonsson åkte till Braviken för att uppmana sågverksarbetarna att ändå inte ge upp hoppet.

”Klart man vill ha mer”

”Klart man vill ha mer”

Hur mycket mer i lön blir det nästa år? Det är förstås omöjligt att svara på. Men nu ska detta och mycket annat stötas och blötas en lång tid framöver.

Här står parterna inför avtalsrörelsen

Här står parterna inför avtalsrörelsen

Att årets avtalsrörelse är speciell är fack och arbetsgivare överens om. Och att det är inte lönerörelsens uppgift att se till att du får mer pengar kvar i plånboken när inflationen drar iväg. Men sen går synen isär, inte minst på hur det går för svensk industri.

Avtal 2023

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Dagens Arbetes poddar Lyssna på de senaste avsnitten

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

1968 fick Socialdemokraterna 50,1 procent av rösterna i riksdagsvalet. Men det var knappast tack vare kampanjlåten ”Hej Socialdemokrat!”. Kalle Lind berättar.

Den bortglömda Linje 2-sången

Den bortglömda Linje 2-sången

Lyssna på Linje 2-sången från kärnkraftsomröstningen 1980. Dagens Arbetes reporter Jonas Nordling har grävt i arkivet – och pratat med linje 2-generalen.

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Det största hindret för den gröna omställningen är att beslutsfattare och allmänhet inte tror att den kommer att kunna genomföras. Lyssna på podden med Marie Nilsson, Svante Axelsson och Helle Klein.

Fackets starka motstånd mot nazismen

Fackets starka motstånd mot nazismen

Författaren Anna-Lena Lodenius gästar Dagens Arbete Historia. Tillsammans med Harald Gatu och Helle Klein utforskar hon hur arbetarrörelsen hanterat högerextremismen historiskt. Författaren Mats Wingborg ger en nutida internationell utblick.

Facket och flyktingarna

Facket och flyktingarna

Svenska facken smugglade flyktingar, pengar och information under andra världskriget. Norska motståndsmän fick bo i ett hus i centrala Stockholm under täckmanteln att de var grafiska ombudsmän.

Hoten mot de svenska industrijobben

Hoten mot de svenska industrijobben

Svensk basindusti exporterar 90 procent av produkterna. Så hur drabbas Sverige när länder som USA vill rädda sina egna industrijobb? Och hur går det med den gröna omställningen när energikrisen slagit till?

Den stora modebluffen

Den stora modebluffen

När Domsjös trämassa blir viskosfiber i Indien görs det med metoder som har skadat människor och miljö i mer än hundra år. Så varför låtsas svenska ­mode­företag som H&M att det är nytt och fräscht?