Löneökningen borde ligga över inflationen

Om inflationen är runt noll borde löneökningarna ligga en bit över, säger Lars Calmfors, professor i internationell ekonomi.

Lars Calmfors tycker inte att arbetsmarknadens parter ska ta på sig uppgiften att förhindra att vi hamnar i ett prisfall som lamslår ekonomin. Det är Riksbankens uppgift, säger han.

Men fack och arbetsgivare måste ändå ta hänsyn till den obefintliga inflationen när de sätter sig ner och förhandlar om löner. Att priser faller påverkar förutsättningarna för den kommande avtalsrörelsen.

Först av allt: anser du Sverige inne i en deflation?

– Rent formellt är vi det eftersom konsumentprisindex minskade i fjol. Men tittar man på den underliggande inflationen och rensar bort effekterna av bostadsräntor så steg konsumentpriserna med 0,5 procent. Men visst, vi är helt klart nära deflation.

Vad finns det för risker med det?

– Risken är betydligt större i Europa som har en stagnerande ekonomi med långsam efterfrågan. Vi har tvärtom en ekonomi som växer. Hos oss ökar efterfrågan och våra offentliga finanser är goda vilket gör att regeringen kan använda finanspolitiken på ett annat sätt än många andra europeiska länder.

Men är inte risken att vi får in prisfallet från Europa eftersom den svenska ekonomin är så sammanflätad med den europeiska?

– Det är klart att utvecklingen i Europa påverkar Sverige. Ju större problemen är i Europa, desto besvärligare för oss.

– Hur vi påverkas av prisutvecklingen beror också på vad som händer med växelkursen. Om kronans värde sjunker i förhållande till euron så kommer det att öka inflationen i Sverige. Men ligger kronans värde fast mot euron så blir det svårare att så att säga importera inflation.

– Samtidigt ska man komma ihåg att en del av den låga inflationen kan förklaras med det sjunkande oljepriset. Billigare olja kan öka köpkraften och stimulera ekonomin. Men den stimulanseffekten är av engångskaraktär. Den försvinner när prisfallet har upphört.

Hur påverkas lönebildningen av att vi har näst intill deflation?

– Det är klart att arbetsmarknadens parter måste bilda sig förväntningar om den kommande inflationstakten. Det blir svårare för parterna att utgå från Riksbankens inflationsmål på 2 procent.

Kan stigande löner bidra till att få upp inflationen?

– Ja i och för sig driver stigande löner upp inflationstakten och trycker därmed ned realräntan. Men det är högst osäkert om det vore bra för konjunkturutvecklingen. Om vi får för kraftiga reallöneökningar så försämras konkurrenskraften och det vore ingen fördel för konjunkturen.

Vad skulle hända med ekonomin i samhället om lönerna sänktes som kompensation för fallande priser?

– Ligger inflationen runt noll är det ändå rimligt att löneökningarna ligger en bit över.

– Det är snarare Riksbankens än lönebildningens uppgift att se till att vi inte hamnar i deflation. Riksbanken kan sätta exempelvis sätta en negativ realränta, det vill säga att räntan är ännu lägre än prisökningstakten. Det skulle stimulera ekonomin.

– Eller också kan Riksbanken köpa långfristiga statsobligationer. Det öppnar för en mer expansiv ekonomisk politik. De pengar som Riksbanken får in återförs till statskassan och kan användas till att stimulera ekonomin genom finanspolitiken

Ord att förklara

• Deflation: när priserna sjunker.
• Inflation: när priserna stiger.
• Konsumentprisindex: en sammanvägning av priset på utvalda konsumtionsvaror.
• Finanspolitik: regeringens skattehöjningar eller skattesänkningar
• Penningpolitik: Riksbankens höjning eller sänkning av räntan
• Styrränta: den ränta som Riksbanken sätter för att stimulera eller bromsa den ekonomiska utvecklingen i landet.
• Nominell ränta: den ränta som gäller.
• Realränta: skillnaden mellan ränta och inflation. Om räntan är 4 procent och inflationen 1 procent så är realräntan – den faktiska räntan – 3 procent.  Om räntan är 1 procent och inflationen 2 procent så är realräntan negativ, minus 1 procent. Negativ ränta innebär att man tjänar på att låna.
• Växelkurs: priset på en valuta i förhållande till andra valutor. Nu när euron har blivit dyrare för oss att köpa har den svenska kronans växelkurs fallit. Växelkursen bestäms av valutahandeln. Om många köper svenska kronor så stiger kronans värde.
• Statsskuld: summan av hur mycket staten har lånat.
• Överskottsmål: Efter 90-talskrisen infördes ett tak för hur offentliga sektorns utgifter. Inkomsterna för stat och kommun måste vara 1 procent mer än utgifterna ”under en konjunkturcykel”.
• Statsobligation: staten ger ut obligationer som allmänheten kan köpa till en viss ränta. Ett sätt för staten att dra in pengar och finansiera sin långsiktiga upplåning. Räntan på obligationerna bestäms av marknaden. Räntan blir hög om marknaden bedömer att staten har svårt att betala igen skulden (som i Grekland). För Sverige är räntan på statsobligationer just nu mycket låg, under 1 procent. Ett tecken på att penningplacerarna bedömer Sveriges ekonomi som mycket stark. Den låga räntan innebär att det är fördelaktigt för Sverige att låna.

Harald Gatu