Industriarbetarnas tidning

Löneökningen borde ligga över inflationen

1 februari, 2015

Skrivet av

Om inflationen är runt noll borde löneökningarna ligga en bit över, säger Lars Calmfors, professor i internationell ekonomi.

Lars Calmfors tycker inte att arbetsmarknadens parter ska ta på sig uppgiften att förhindra att vi hamnar i ett prisfall som lamslår ekonomin. Det är Riksbankens uppgift, säger han.

Men fack och arbetsgivare måste ändå ta hänsyn till den obefintliga inflationen när de sätter sig ner och förhandlar om löner. Att priser faller påverkar förutsättningarna för den kommande avtalsrörelsen.

Först av allt: anser du Sverige inne i en deflation?

– Rent formellt är vi det eftersom konsumentprisindex minskade i fjol. Men tittar man på den underliggande inflationen och rensar bort effekterna av bostadsräntor så steg konsumentpriserna med 0,5 procent. Men visst, vi är helt klart nära deflation.

Vad finns det för risker med det?

– Risken är betydligt större i Europa som har en stagnerande ekonomi med långsam efterfrågan. Vi har tvärtom en ekonomi som växer. Hos oss ökar efterfrågan och våra offentliga finanser är goda vilket gör att regeringen kan använda finanspolitiken på ett annat sätt än många andra europeiska länder.

Men är inte risken att vi får in prisfallet från Europa eftersom den svenska ekonomin är så sammanflätad med den europeiska?

– Det är klart att utvecklingen i Europa påverkar Sverige. Ju större problemen är i Europa, desto besvärligare för oss.

– Hur vi påverkas av prisutvecklingen beror också på vad som händer med växelkursen. Om kronans värde sjunker i förhållande till euron så kommer det att öka inflationen i Sverige. Men ligger kronans värde fast mot euron så blir det svårare att så att säga importera inflation.

– Samtidigt ska man komma ihåg att en del av den låga inflationen kan förklaras med det sjunkande oljepriset. Billigare olja kan öka köpkraften och stimulera ekonomin. Men den stimulanseffekten är av engångskaraktär. Den försvinner när prisfallet har upphört.

Hur påverkas lönebildningen av att vi har näst intill deflation?

– Det är klart att arbetsmarknadens parter måste bilda sig förväntningar om den kommande inflationstakten. Det blir svårare för parterna att utgå från Riksbankens inflationsmål på 2 procent.

Kan stigande löner bidra till att få upp inflationen?

– Ja i och för sig driver stigande löner upp inflationstakten och trycker därmed ned realräntan. Men det är högst osäkert om det vore bra för konjunkturutvecklingen. Om vi får för kraftiga reallöneökningar så försämras konkurrenskraften och det vore ingen fördel för konjunkturen.

Vad skulle hända med ekonomin i samhället om lönerna sänktes som kompensation för fallande priser?

– Ligger inflationen runt noll är det ändå rimligt att löneökningarna ligger en bit över.

– Det är snarare Riksbankens än lönebildningens uppgift att se till att vi inte hamnar i deflation. Riksbanken kan sätta exempelvis sätta en negativ realränta, det vill säga att räntan är ännu lägre än prisökningstakten. Det skulle stimulera ekonomin.

– Eller också kan Riksbanken köpa långfristiga statsobligationer. Det öppnar för en mer expansiv ekonomisk politik. De pengar som Riksbanken får in återförs till statskassan och kan användas till att stimulera ekonomin genom finanspolitiken

Ord att förklara

  • Deflation: när priserna sjunker.
  • Inflation: när priserna stiger.
  • Konsumentprisindex: en sammanvägning av priset på utvalda konsumtionsvaror.
  • Finanspolitik: regeringens skattehöjningar eller skattesänkningar
  • Penningpolitik: Riksbankens höjning eller sänkning av räntan
  • Styrränta: den ränta som Riksbanken sätter för att stimulera eller bromsa den ekonomiska utvecklingen i landet.
  • Nominell ränta: den ränta som gäller.
  • Realränta: skillnaden mellan ränta och inflation. Om räntan är 4 procent och inflationen 1 procent så är realräntan – den faktiska räntan – 3 procent.  Om räntan är 1 procent och inflationen 2 procent så är realräntan negativ, minus 1 procent. Negativ ränta innebär att man tjänar på att låna.
  • Växelkurs: priset på en valuta i förhållande till andra valutor. Nu när euron har blivit dyrare för oss att köpa har den svenska kronans växelkurs fallit. Växelkursen bestäms av valutahandeln. Om många köper svenska kronor så stiger kronans värde.
  • Statsskuld: summan av hur mycket staten har lånat.
  • Överskottsmål: Efter 90-talskrisen infördes ett tak för hur offentliga sektorns utgifter. Inkomsterna för stat och kommun måste vara 1 procent mer än utgifterna ”under en konjunkturcykel”.
  • Statsobligation: staten ger ut obligationer som allmänheten kan köpa till en viss ränta. Ett sätt för staten att dra in pengar och finansiera sin långsiktiga upplåning. Räntan på obligationerna bestäms av marknaden. Räntan blir hög om marknaden bedömer att staten har svårt att betala igen skulden (som i Grekland). För Sverige är räntan på statsobligationer just nu mycket låg, under 1 procent. Ett tecken på att penningplacerarna bedömer Sveriges ekonomi som mycket stark. Den låga räntan innebär att det är fördelaktigt för Sverige att låna.

Du kanske också vill läsa…

Historisk ränta ska få fart på hjulen

När priser faller försvinner jobben. ”Så här illa har det aldrig varit”, säger Sonny Bergfeldt på Surahammars bruk. Där kan Riksbankens minusränta införs för att få fart på ekonomin. Det ska bli dyrare att spara och billigare att slösa.

Facket: För låga lönelyft är skadligt för ekonomin

För låga lönelyft är skadligt för ekonomin

Arbetsgivarna: Vi måste utgå från noll-inflationen

Vi måste utgå från noll-inflationen

Här skyddades du från sänkt lön

För nittio år sedan strejkade arbetarna till sig ett löneskydd i avtalet.

Därför är det farligt när priserna sjunker

Det låter behagligt men ställer till problem – för din lön, ditt jobb och hela samhället.

Löneligan för pappers- och massabruk

Har du högre eller lägre lön än dina kollegor på grannbruken? Nu kan du för första gången se hur lönen utvecklats de senaste åren. För alla skiftformer.

Höga löner hos de yngsta

Nästan 37 000 kronor i månaden. Så mycket tjänar Pappers medlemmar under 30 år i snitt.

Här är lönerna på svenska pappersbruk 2019

De anställda på Swedpaper i Gävle drar in de högsta lönerna i Pappers. Det visar Dagens Arbetes kartläggning för 2019. Och generellt gäller att löneskillnaderna mellan toppen och botten ökar.

Här tjänar kvinnorna tusenlappar mindre i månaden

Löneglappet mellan könen krymper långsamt. Inom GS är skillnaden allra störst på tidningsavtalet. Där tjänar kvinnor 5 200 kronor mindre i månaden än män.

Så får du rätt pengar

Sedan 2013 har de flesta industriarbetare delpension. Du ska få extra inbetalning till tjänstepensionen. Men alla arbetsgivare betalar inte, och det är bara du som kan kolla att det blir rätt. Vi hjälper dig!

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Marcus Bolin

Pappers: Kravet på 4 procent ligger fast

Trots lågkonjunktur och krisande tider för tidningspapper kommer Pappers fortsätta kräva fyraprocentiga lönepåslag för sina medlemmar.

Arbetsgivarna: Krympande kaka att fördela

Läge att ”besinna sig”, anser industrins chefsekonomer inför att de pausade löneförhandlingarna ska återupptas. Men facken kräver 3 procent från den 1 april.

”Våra beslut påverkar alla medlemmar”

Avtalsförhandlingarna drar snart i gång igen och Lizette Lindqvist är en av dem som har makt över resultatet.

”För många arbetare var det ingen hemester”

”Hemestern” är slut för alla som har så mycket pengar att det är exotiskt att inte resa utomlands. För oss andra börjar i stället kampen mot nollavtal och allt sämre anställningsskydd, skriver truckföraren Zara Biske.

IF Metall: Vår utgångspunkt är 3 procent

Industriarbetsgivarna har svårt att se något utrymme för höjda löner i höstens avtalsrörelse, men facket utgår fortfarande från sitt bud på 3 procents löneökningar.

Pontus Georgsson

Pappers: Slopa aktieutdelningarna

Företagen inom massa- och pappersindustrin bör avstå från aktieutdelningar. Det anser Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson som nu tecknat avtal om korttidsarbete med Industriarbetsgivarna.

LO och Svenskt Näringsliv: Förläng alla avtal

LO och Svenskt Näringsliv är överens. Nu uppmanar de alla fackförbund och arbetsgivarorganisationer att skjuta upp årets avtalsrörelse till hösten.

Industrin skjuter upp avtalsrörelsen

Facken inom industrin och arbetsgivarna säger ja till att skjuta fram avtalsrörelsen. Även Pappers förlänger avtalet. ”Vi befinner oss mitt i en pandemi. Det är inte läge att bråka om löner och villkor”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

Arbetsrätt Striden om las

”Använd strejken mot försämringarna som föreslås”

Det finns ingen anledning att sätta sig vid ett förhandlingsbord där försämringar kommer att bli vägledande, skriver sex tidigare förtroendevalda inom IF Metall.

”Vi förhandlar för att stärka tryggheten”

En stark industri kräver yrkesskickliga industriarbetare med uppdaterade kunskaper och trygga jobb, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Facklig självmordsstategi att förhandla las under fredsplikt”

Om vi inte åtminstone försöker använda fackets enda motmakt när grundläggande intressen hotas så kommer allt fler att ställa sig frågan varför de alls ska vara organiserade, skriver Volvoarbetaren och skribenten Lars Henriksson.

LO-förbunden eniga: Las-förhandlingarna återupptas

På ett extrainsatt representantskap på fredagen beslutades att förhandlingarna om las, lagen om anställningsskydd, ska fortsätta.

Pappers vill ha en ”tredje väg” i las-förhandlingarna

Pappers planerar att säga nej till fortsatta förhandlingar om anställningstryggheten. I stället föreslår förbundet en ”tredje väg” – att föra in frågan i avtalsrörelsen.

Industriarbetsgivarna: Vi ska inte förhandla utifrån politikernas förslag

Mer fokus på kompetens än turordning. Det hoppas Industriarbetsgivarnas förhandlingschef Per Widolf blir resultatet när parterna de närmaste månaderna ska förhandla om anställningsskyddet.

Öppnare förhandlingar ska lösa vårens LO-kaos

En rejäl omstart, mer insyn och inflytande och några röda linjer som inte får korsas – så hoppas LO läka ihop sprickan som uppstått under diskussionerna om arbetsrätten.

Kom två minuter för sent – fick inte jobba kvar på Textilia

Nebije kom några minuter för sent vid två tillfällen. Det räckte för att inte få ett nytt kontrakt på Textilia i Rimbo. Där är en tredjedel av arbetsstyrkan visstidsanställd – en otrygghet som tär.