Historisk ränta ska få fart på hjulen

När priser faller försvinner jobben. ”Så här illa har det aldrig varit”, säger Sonny Bergfeldt på Surahammars bruk. Där kan Riksbankens minusränta införs för att få fart på ekonomin. Det ska bli dyrare att spara och billigare att slösa.

Sonny Bergfeldt är järnbruksklubbens ordförande på Surahammars bruk och en av veteranerna bland de 78 arbetarna som är kvar. När han anställdes på bruket i början av 1970-talet var de över 1 500 metallare.

Nu vill företaget halvera personalstyrkan. Per Zettergren är vd:

– Prispressen är enorm just nu. Vårt råmaterial är lika dyrt att köpa in som våra konkurrenter säljer färdiga produkter för. Det är helt enkelt en orimlig situation.

Företaget tillverkar elektroplåt som används bland annat i elmotorer och generatorer.

– Vi har en bemanning för en årsproduktion för 80 000 ton. Just nu tillverkar vi i en takt på 30 000–35 000 årston.

För Surahammars bruk, liksom för många andra industriföretag, finns det ett före och ett efter finanskrisen.

Året innan finanskrisen låg produktionen på 100 000 ton. Det var goda tider och det gick att ta betalt.

Sedan gick proppen ur och det är som om krisen aldrig riktigt ville släppa.

– Vi har en stor ägare som kan stål och det är en fördel i det här läget, säger Per Zettergren.

Surahammars bruk ägs sedan några år av den indiska ståljätten Tata Steel. Men även Tata Steel har haft problem. I synnerhet Europadelen som har gått med miljardförluster under senare år.

Europa är fortfarande lamslaget efter finanskrisen som blev till en skuldkris för staterna. Kinas ekonomi, som tidigare drog världsekonomin och fick svenska bruksorter och gruvor stt blomstra, ökar inte lika snabbt som tidigare.

2000-talets första sju år såg en enorm ekonomisk utveckling. I synnerhet stålindustrins kapacitet byggdes ut. Nu står man där med alltför många stålverk i förhållande till efterfrågan.

Antingen blir det en stålslakt där vart femte stålverk i världen försvinner. Då är kapaciteten i nivå med efterfrågan.

Eller också ökar efterfrågan igen.

Men hur ska efterfrågan öka i en omvärld som plågas av stora skulder? Vem ska sätta fart på ekonomin? Och hur blir det med löneökningarna när inte priserna ökar?

Europeiska centralbanken ECB försöker nu trycka gasen i botten. Om motorn svarar är ovisst, men så här är det tänkt:

ECB trycker upp nya (eklektroniska) pengar som används för att köpa statsobligationer från medlemsstaterna. En statsobligation är en sorts skuldebrev som medlemsstaterna ger ut för att finansiera hål i statskassan.

Genom köpen av statsobligationer tillförs medlemsstaterna nya pengar som gör det möjligt för bankerna att sänka sina utlåningsräntor. På så vis blir det billigare för företag att låna till investeringar.

Med köpen av statsobligationer tillförs penningssystemet nya pengar. När utbudet av pengar ökar då minskar samtidigt priset på pengar. Priset på pengar är detsamma som räntan. När räntan faller stimuleras ekonomin enligt läroboken.

Den svenska ekonomin är visserligen i bättre skick än det europeiska. Här tuffar tillväxten på, sysselsättningen ökar och statens finanser är i balans.

Men det finns ett spöke som ogärna släpps in. Samma spöke som i Europa och andra delar av världen. En extremt låg inflation som gör att vi balanser farligt nära deflation – alltså prisfall som i värsta fall riskerar att lamslå ekonomin.

Vissa anser att risken för deflation är överdriven. Att prisfallet till stor del beror på den tekniska utvecklingen. Digitaliseringen har gjort mängder av varor och tjänster billigare. En del av prisfallet kan också förklaras med den allt billigare oljan.

Andra varnar för att det kan bli svårt att ta sig ur ett tillstånd där priser faller. Varför investera eller konsumera idag om det blir billigare i morgon?

Det tillståndet har Japan plågats av i tjugo år nu. Inga stimulansåtgärder har fungerat för att kickstarta igång den japanska ekonomin. Centralbankerna letar efter nya tändare.

Strax före jul införde Schweiz negativ ränta för att få fart på ekonomin. Även andra länder har gått på samma väg.

En negativ ränta innebär att räntan är lägre än inflationen. Det blir ännu sämre än i dag att ha pengar på banken.

Syftet är att stimulera ekonomin, att trycka på gaspedalen.

En negativ ränta i Sverige innebär att det blir ofördelaktigt för valutahandlarna att köpa svenska kronor. När efterfrågan på svenska kronor sjunker så sjunker också priset på kronan. Kronan blir värd mindre när valutahandlare överger den.

När kronan minskar i värde blir svenska exportvaror billigare att sälja och importen blir dyrare. Exporten ökar och vi importerar samtidigt prisökningar. I alla fall enligt läroboken.

I dag försöker centralbanker världen över att blåsa liv i sina länders ekonomier. Det gäller att inte hamna i det deflationsträsk som är så svårt att ta sig upp ifrån.

I Surahammar hoppas man på att det blir fart på efterfrågan igen. Att de åter kan börja ta betalt för sin elektroplåt så pass att man kan investera och betala ut löner till fler än idag.

Resan dit tycks knagglig. Färden bestäms till stor del av faktorer som ligger långt från Surahammar. Det är inte bara centralbanker som avgör förutsättningarna.

Största kunden råkade finnas i Ukraina, bara några mil från ryska gränsen. Och som om inte det var nog så införde USA 126-procentiga tullar för just den grövre elektroplåt som Surahammar producerar. Där fanns den näst största kunden.

Tiotusentals ton försvann från orderböckerna.

Och råmaterialet som ska in i glödningssträckorna och i kallvalsverket är som sagt dyrare för Surahammars bruk än vad konkurrenterna säljer sin färdiga elektroplåt för.

– Det är värsta sitsen någonsin under alla mina 43 år på bruket, säger Sonny Bergfeldt.

– Det kan knappast bli värre.

Harald Gatu