Industriarbetarnas tidning

Historisk ränta ska få fart på hjulen

11 februari, 2015

Skrivet av

När priser faller försvinner jobben. ”Så här illa har det aldrig varit”, säger Sonny Bergfeldt på Surahammars bruk. Där kan Riksbankens minusränta införs för att få fart på ekonomin. Det ska bli dyrare att spara och billigare att slösa.

Sonny Bergfeldt är järnbruksklubbens ordförande på Surahammars bruk och en av veteranerna bland de 78 arbetarna som är kvar. När han anställdes på bruket i början av 1970-talet var de över 1 500 metallare.

Nu vill företaget halvera personalstyrkan. Per Zettergren är vd:

– Prispressen är enorm just nu. Vårt råmaterial är lika dyrt att köpa in som våra konkurrenter säljer färdiga produkter för. Det är helt enkelt en orimlig situation.

Företaget tillverkar elektroplåt som används bland annat i elmotorer och generatorer.

– Vi har en bemanning för en årsproduktion för 80 000 ton. Just nu tillverkar vi i en takt på 30 000–35 000 årston.

För Surahammars bruk, liksom för många andra industriföretag, finns det ett före och ett efter finanskrisen.

Året innan finanskrisen låg produktionen på 100 000 ton. Det var goda tider och det gick att ta betalt.

Sedan gick proppen ur och det är som om krisen aldrig riktigt ville släppa.

– Vi har en stor ägare som kan stål och det är en fördel i det här läget, säger Per Zettergren.

Surahammars bruk ägs sedan några år av den indiska ståljätten Tata Steel. Men även Tata Steel har haft problem. I synnerhet Europadelen som har gått med miljardförluster under senare år.

Europa är fortfarande lamslaget efter finanskrisen som blev till en skuldkris för staterna. Kinas ekonomi, som tidigare drog världsekonomin och fick svenska bruksorter och gruvor stt blomstra, ökar inte lika snabbt som tidigare.

2000-talets första sju år såg en enorm ekonomisk utveckling. I synnerhet stålindustrins kapacitet byggdes ut. Nu står man där med alltför många stålverk i förhållande till efterfrågan.

Antingen blir det en stålslakt där vart femte stålverk i världen försvinner. Då är kapaciteten i nivå med efterfrågan.

Eller också ökar efterfrågan igen.

Men hur ska efterfrågan öka i en omvärld som plågas av stora skulder? Vem ska sätta fart på ekonomin? Och hur blir det med löneökningarna när inte priserna ökar?

Europeiska centralbanken ECB försöker nu trycka gasen i botten. Om motorn svarar är ovisst, men så här är det tänkt:

ECB trycker upp nya (eklektroniska) pengar som används för att köpa statsobligationer från medlemsstaterna. En statsobligation är en sorts skuldebrev som medlemsstaterna ger ut för att finansiera hål i statskassan.

Genom köpen av statsobligationer tillförs medlemsstaterna nya pengar som gör det möjligt för bankerna att sänka sina utlåningsräntor. På så vis blir det billigare för företag att låna till investeringar.

Med köpen av statsobligationer tillförs penningssystemet nya pengar. När utbudet av pengar ökar då minskar samtidigt priset på pengar. Priset på pengar är detsamma som räntan. När räntan faller stimuleras ekonomin enligt läroboken.

Den svenska ekonomin är visserligen i bättre skick än det europeiska. Här tuffar tillväxten på, sysselsättningen ökar och statens finanser är i balans.

Men det finns ett spöke som ogärna släpps in. Samma spöke som i Europa och andra delar av världen. En extremt låg inflation som gör att vi balanser farligt nära deflation – alltså prisfall som i värsta fall riskerar att lamslå ekonomin.

Vissa anser att risken för deflation är överdriven. Att prisfallet till stor del beror på den tekniska utvecklingen. Digitaliseringen har gjort mängder av varor och tjänster billigare. En del av prisfallet kan också förklaras med den allt billigare oljan.

Andra varnar för att det kan bli svårt att ta sig ur ett tillstånd där priser faller. Varför investera eller konsumera idag om det blir billigare i morgon?

Det tillståndet har Japan plågats av i tjugo år nu. Inga stimulansåtgärder har fungerat för att kickstarta igång den japanska ekonomin. Centralbankerna letar efter nya tändare.

Strax före jul införde Schweiz negativ ränta för att få fart på ekonomin. Även andra länder har gått på samma väg.

En negativ ränta innebär att räntan är lägre än inflationen. Det blir ännu sämre än i dag att ha pengar på banken.

Syftet är att stimulera ekonomin, att trycka på gaspedalen.

En negativ ränta i Sverige innebär att det blir ofördelaktigt för valutahandlarna att köpa svenska kronor. När efterfrågan på svenska kronor sjunker så sjunker också priset på kronan. Kronan blir värd mindre när valutahandlare överger den.

När kronan minskar i värde blir svenska exportvaror billigare att sälja och importen blir dyrare. Exporten ökar och vi importerar samtidigt prisökningar. I alla fall enligt läroboken.

I dag försöker centralbanker världen över att blåsa liv i sina länders ekonomier. Det gäller att inte hamna i det deflationsträsk som är så svårt att ta sig upp ifrån.

I Surahammar hoppas man på att det blir fart på efterfrågan igen. Att de åter kan börja ta betalt för sin elektroplåt så pass att man kan investera och betala ut löner till fler än idag.

Resan dit tycks knagglig. Färden bestäms till stor del av faktorer som ligger långt från Surahammar. Det är inte bara centralbanker som avgör förutsättningarna.

Största kunden råkade finnas i Ukraina, bara några mil från ryska gränsen. Och som om inte det var nog så införde USA 126-procentiga tullar för just den grövre elektroplåt som Surahammar producerar. Där fanns den näst största kunden.

Tiotusentals ton försvann från orderböckerna.

Och råmaterialet som ska in i glödningssträckorna och i kallvalsverket är som sagt dyrare för Surahammars bruk än vad konkurrenterna säljer sin färdiga elektroplåt för.

– Det är värsta sitsen någonsin under alla mina 43 år på bruket, säger Sonny Bergfeldt.

– Det kan knappast bli värre.

Du kanske också vill läsa…

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

På Skandinaviska byggelement går fabriken för högtryck, trots coronakris.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.

Skyddsombudens dag DA uppmärksammar dem som värnar om din arbetsmiljö

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?

Arbetsrätt Striden om las

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Släpp laghotet – förhandla vidare om las

Helle Klein: ”Både fack och arbetsgivare har varit tydliga med att det inte är mer tid de behöver utan mindre av politiskt tvång.”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

Utredningsförslaget kan inte tillåtas bli lag. I den kampen måste hela arbetarrörelsen ställa sig på rätt sida, skriver IF Metall-klubbens styrelse på AB Volvo i Umeå.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.