Industriarbetarnas tidning

Historisk ränta ska få fart på hjulen

11 februari, 2015

Skrivet av

När priser faller försvinner jobben. ”Så här illa har det aldrig varit”, säger Sonny Bergfeldt på Surahammars bruk. Där kan Riksbankens minusränta införs för att få fart på ekonomin. Det ska bli dyrare att spara och billigare att slösa.

Sonny Bergfeldt är järnbruksklubbens ordförande på Surahammars bruk och en av veteranerna bland de 78 arbetarna som är kvar. När han anställdes på bruket i början av 1970-talet var de över 1 500 metallare.

Nu vill företaget halvera personalstyrkan. Per Zettergren är vd:

– Prispressen är enorm just nu. Vårt råmaterial är lika dyrt att köpa in som våra konkurrenter säljer färdiga produkter för. Det är helt enkelt en orimlig situation.

Företaget tillverkar elektroplåt som används bland annat i elmotorer och generatorer.

– Vi har en bemanning för en årsproduktion för 80 000 ton. Just nu tillverkar vi i en takt på 30 000–35 000 årston.

För Surahammars bruk, liksom för många andra industriföretag, finns det ett före och ett efter finanskrisen.

Året innan finanskrisen låg produktionen på 100 000 ton. Det var goda tider och det gick att ta betalt.

Sedan gick proppen ur och det är som om krisen aldrig riktigt ville släppa.

– Vi har en stor ägare som kan stål och det är en fördel i det här läget, säger Per Zettergren.

Surahammars bruk ägs sedan några år av den indiska ståljätten Tata Steel. Men även Tata Steel har haft problem. I synnerhet Europadelen som har gått med miljardförluster under senare år.

Europa är fortfarande lamslaget efter finanskrisen som blev till en skuldkris för staterna. Kinas ekonomi, som tidigare drog världsekonomin och fick svenska bruksorter och gruvor stt blomstra, ökar inte lika snabbt som tidigare.

2000-talets första sju år såg en enorm ekonomisk utveckling. I synnerhet stålindustrins kapacitet byggdes ut. Nu står man där med alltför många stålverk i förhållande till efterfrågan.

Antingen blir det en stålslakt där vart femte stålverk i världen försvinner. Då är kapaciteten i nivå med efterfrågan.

Eller också ökar efterfrågan igen.

Men hur ska efterfrågan öka i en omvärld som plågas av stora skulder? Vem ska sätta fart på ekonomin? Och hur blir det med löneökningarna när inte priserna ökar?

Europeiska centralbanken ECB försöker nu trycka gasen i botten. Om motorn svarar är ovisst, men så här är det tänkt:

ECB trycker upp nya (eklektroniska) pengar som används för att köpa statsobligationer från medlemsstaterna. En statsobligation är en sorts skuldebrev som medlemsstaterna ger ut för att finansiera hål i statskassan.

Genom köpen av statsobligationer tillförs medlemsstaterna nya pengar som gör det möjligt för bankerna att sänka sina utlåningsräntor. På så vis blir det billigare för företag att låna till investeringar.

Med köpen av statsobligationer tillförs penningssystemet nya pengar. När utbudet av pengar ökar då minskar samtidigt priset på pengar. Priset på pengar är detsamma som räntan. När räntan faller stimuleras ekonomin enligt läroboken.

Den svenska ekonomin är visserligen i bättre skick än det europeiska. Här tuffar tillväxten på, sysselsättningen ökar och statens finanser är i balans.

Men det finns ett spöke som ogärna släpps in. Samma spöke som i Europa och andra delar av världen. En extremt låg inflation som gör att vi balanser farligt nära deflation – alltså prisfall som i värsta fall riskerar att lamslå ekonomin.

Vissa anser att risken för deflation är överdriven. Att prisfallet till stor del beror på den tekniska utvecklingen. Digitaliseringen har gjort mängder av varor och tjänster billigare. En del av prisfallet kan också förklaras med den allt billigare oljan.

Andra varnar för att det kan bli svårt att ta sig ur ett tillstånd där priser faller. Varför investera eller konsumera idag om det blir billigare i morgon?

Det tillståndet har Japan plågats av i tjugo år nu. Inga stimulansåtgärder har fungerat för att kickstarta igång den japanska ekonomin. Centralbankerna letar efter nya tändare.

Strax före jul införde Schweiz negativ ränta för att få fart på ekonomin. Även andra länder har gått på samma väg.

En negativ ränta innebär att räntan är lägre än inflationen. Det blir ännu sämre än i dag att ha pengar på banken.

Syftet är att stimulera ekonomin, att trycka på gaspedalen.

En negativ ränta i Sverige innebär att det blir ofördelaktigt för valutahandlarna att köpa svenska kronor. När efterfrågan på svenska kronor sjunker så sjunker också priset på kronan. Kronan blir värd mindre när valutahandlare överger den.

När kronan minskar i värde blir svenska exportvaror billigare att sälja och importen blir dyrare. Exporten ökar och vi importerar samtidigt prisökningar. I alla fall enligt läroboken.

I dag försöker centralbanker världen över att blåsa liv i sina länders ekonomier. Det gäller att inte hamna i det deflationsträsk som är så svårt att ta sig upp ifrån.

I Surahammar hoppas man på att det blir fart på efterfrågan igen. Att de åter kan börja ta betalt för sin elektroplåt så pass att man kan investera och betala ut löner till fler än idag.

Resan dit tycks knagglig. Färden bestäms till stor del av faktorer som ligger långt från Surahammar. Det är inte bara centralbanker som avgör förutsättningarna.

Största kunden råkade finnas i Ukraina, bara några mil från ryska gränsen. Och som om inte det var nog så införde USA 126-procentiga tullar för just den grövre elektroplåt som Surahammar producerar. Där fanns den näst största kunden.

Tiotusentals ton försvann från orderböckerna.

Och råmaterialet som ska in i glödningssträckorna och i kallvalsverket är som sagt dyrare för Surahammars bruk än vad konkurrenterna säljer sin färdiga elektroplåt för.

– Det är värsta sitsen någonsin under alla mina 43 år på bruket, säger Sonny Bergfeldt.

– Det kan knappast bli värre.

Du kanske också vill läsa…

Facket: För låga lönelyft är skadligt för ekonomin

För låga lönelyft är skadligt för ekonomin

Löneökningen borde ligga över inflationen

Löneökningen borde ligga över inflationen

Arbetsgivarna: Vi måste utgå från noll-inflationen

Vi måste utgå från noll-inflationen

Här skyddades du från sänkt lön

Här skyddades du från sänkt lön

För nittio år sedan strejkade arbetarna till sig ett löneskydd i avtalet.

Därför är det farligt när priserna sjunker

Därför är det farligt när priserna sjunker

Det låter behagligt men ställer till problem – för din lön, ditt jobb och hela samhället.

”Vi är bara vanliga arbetare som vill ha högre lön”

”Vi är bara vanliga arbetare som vill ha högre lön”

På måndagsmorgonen reste IF Metall-medlemmen Andreas Köhler från Karlstad till Göteborg för att protestera mot industriavtalet och fackens lönebud.

Därför vill facken inte ha ett jättelyft på lönen

Därför vill facken inte ha ett jättelyft på lönen

Läget är spänt inför nästa års löneförhandlingar. Ingen vill se en upprepning av 80-talet. Vad var det som hände då? Och varför varnas det för höga lönekrav? 

”Det är en jävligt svår avtalsrörelse”

”Det är en jävligt svår avtalsrörelse”

Löneökningar brukade betyda mer pengar i plånboken. Inte längre. Avdelningsordförande Erik Jonsson åkte till Braviken för att uppmana sågverksarbetarna att ändå inte ge upp hoppet.

”Klart man vill ha mer”

”Klart man vill ha mer”

Hur mycket mer i lön blir det nästa år? Det är förstås omöjligt att svara på. Men nu ska detta och mycket annat stötas och blötas en lång tid framöver.

Här står parterna inför avtalsrörelsen

Här står parterna inför avtalsrörelsen

Att årets avtalsrörelse är speciell är fack och arbetsgivare överens om. Och att det är inte lönerörelsens uppgift att se till att du får mer pengar kvar i plånboken när inflationen drar iväg. Men sen går synen isär, inte minst på hur det går för svensk industri.

IF Metalls kongress

Tydligt att IF Metall vill ses som ett förbund i tiden

Tydligt att IF Metall vill ses som ett förbund i tiden

Grön omställning och kvinnors villkor är kärnfrågor som hade varit främmande på IF Metalls kongresser förr i tiden. DA:s Anna Julius ser tillbaka på fem dagars kongress – och 14 års bevakning av IF Metall.

Besluten att ha koll på från IF Metalls kongress

Besluten att ha koll på från IF Metalls kongress

Förbundsstyrelsen ska verka för högkostnadsskydd för tandvård, ett Samhall utan vinstintresse och stärkt avtalspension. Det var några av besluten på IF Metalls kongress.

”Många har fått föra fram sin talan”

”Många har fått föra fram sin talan”

Fem ombud sammanfattar sina intryck från IF Metalls kongress.

Bryter tabu kring förlossnings­skador – fick förbundsstyrelsen att ändra sig

Bryter tabu kring förlossnings­skador – fick förbundsstyrelsen att ändra sig

Tusentals kvinnor lider i tystnad av sina förlossningsskador på arbetsplatser runt om i Sverige. Susanna Svenssons starka berättelse fick förbundsstyrelsen att svänga. IF Metall tillsätter nu en arbetsgrupp för att belysa problematiken.

Vill få bort åldersgränser för avtalspension

Vill få bort åldersgränser för avtalspension

IF Metall ska jobba hårdare för att alla ska få avtalspension inbetald hela arbetslivet. ”Det är ruskigt viktigt”, säger Jonas Seppälä som var en av dem som gick upp och talade för motionerna.

Nya utmaningar för metall­facket i Kenya när industrin ställer om

Nya utmaningar för metall­facket i Kenya när industrin ställer om

Hallå där Rose Omamo, generalsekreterare för Amalgamated Union of Kenya Metal Workers (AUKMW), en av de internationella gästerna under IF Metalls kongress.

”Rå jargong sitter inte i väggarna, den sitter i människorna”

”Rå jargong sitter inte i väggarna, den sitter i människorna”

Pia Johansson från avdelning 13 Bergslagen fick hela kongressen att applådera när hon talade om sexism och trakasserier. Dessutom fick hon tillsammans med andra talare förbundsstyrelsen att ändra sig.

Attackerna på facken i Belarus fördöms av IF Metalls kongress

Attackerna på facken i Belarus fördöms av IF Metalls kongress

I skuggan av Rysslands anfallskrig mot Ukraina har förtrycket hårdnat i Belarus. IF Metalls kongress fördömer regimens attacker på oberoende fackförbund och arresteringar av fackliga ledare.

”Se er i spegeln – mångfalden saknas”

”Se er i spegeln – mångfalden saknas”

Ferenc Kovacs från valberedningen lämnade över en spegel till förbundsstyrelsen, och bad dem se om människor med utomeuropeisk bakgrund syntes i den.

”Vi måste skriva stadgar som håller över tid”

”Vi måste skriva stadgar som håller över tid”

Om man ska vara förtroendevald inom IF Metall måste man dela förbundets värderingar, beslutade kongressen. Men Hans Andersson, avdelning 4 Mitt i Norrland, var rädd att bestämmelsen kan utnyttjas på fel sätt.

”Vi är bara vanliga arbetare som vill ha högre lön”

På måndagsmorgonen reste IF Metall-medlemmen Andreas Köhler från Karlstad till Göteborg för att protestera mot industriavtalet och fackens lönebud.