”Skuggsamhället är skapat av politik och måste bekämpas med politik”Helle Klein, chefredaktör, om Dagens Arbetes granskning.

”Här är orden som vridit om vårt samhälle”Författaren Kristian Lundberg läser boken ”En nyliberal ordlista” och förfasas över hur orden har förvridit vårt sätt att tänka.

Strejk

Alf Svakko fick jobb som byggnadsarbetare under strejken. De som inte lyckades få arbete kunde ansöka om pengar ur en kampfond som samlades ihop för att stötta skogsarbetarna. Foto: Sara Winsnes
Skogsarbetarna i Arvidsjaur demonstrerar för fast lön i stället för ackord. 4000 kronor i månaden motsvarar cirka 20 000 kronor i dagens penningvärde. Snittlönen för en skogarbetare idag är 25 400 kronor. Fotograf: okänd.
Alf Svakko strejkade för fast månadslön 1975. Deras eget fack – Skogsarbetareförbundet – stod inte bakom strejken, men fick sköta förhandlingarna med arbetsgivarna ändå. Fotograf: okänd
Alf Svakko, till vänster, och arbetskamraten Tage Johansson jobbade som byggnadsarbetare under strejken. Tage var besviken på månadslönen när strejken var över. ”Den var för låg. Vi som var unga och starka kunde förlora nästan halva lönen när ackordet försvann. Många fortsatte jobba i samma tempo ändå, man hade den där farten i sig. Det var vansinne som vi höll på. De allra flesta blev bara 30 år i skogen, sen var de slut.”
Efter 18 år som huggare sade kroppen ifrån och Alf Svakko fick vidareutbilda sig till att arbeta med kartor och uppdatering av skogsbestånd. Han promenerar minst en timme varje morgon. Motion och rörelse är det bästa sättet att lindra besvären i ryggen. Foto: Sara Winsnes

Arbetarna som vägrade vänta

Gick emot förbundet. Skogsarbetarna strejkade för 40 år sedan för att få fast lön. Alf Svakko minns vad de slogs för. I dag ser han historien upprepas. ”Folk går på knäna och biter ihop men när smällen kommer blir det dyrt. Det kommer snart fler strejker.”

Strejken i korthet

1965

Den första motionen om fast lön skickades in till Skogsarbetare­förbundets kongress. Den lämnades obehandlad.

1969

36 motioner om fast lön eller en blandning av ackord och fast lön skickades in till kongressen.
Det var främst de norra avdelningarna som förespråkade månadslön. Förbundsstyrelsen höll med i sakfrågan, men såg svårigheter med att driva kravet. Lönespridningen var så stor att månadslön i kollektivavtalet skulle innebära lönesänkning för många, särskilt i södra Sverige.

1973

63 motioner lämnades in till kongressen. Förbundet enades om att månadslön skulle vara ett långsiktigt mål, men att vägen dit måste ske genom att steg för steg höja den fasta delen av lönen och minska ackords­delen.

1974

För att lugna ner situationen i norra Sverige enades parterna om att införa månadslön på prov i Norrbotten.

1975

Skogsarbetareförbundet drev inte frågan om månadslön, men kom överens med arbetsgivarna om att utvidga försöken med månadslön även till Västerbotten, men med ackordet kvar på 35 procent.

21 mars

Strejken bröt ut bland skogsarbetare i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland. De krävde 4 000 kronor i månadslön plus 25 kronor i dagtraktamente.

Flottare och arbetare vid skogsplanteringar anslöt till strejken.
Runt 8 000 arbetare strejkade under hela perioden.

28 maj

Fack och arbetsgivare enades om månadslön på 85 procent och ackord på 15 procent. Överenskommelsen gav en månadslön på cirka 3 800 kronor för en erfaren huggare.

3 juni

Strejken var över och skogsarbetarna gick tillbaka till arbetet.

Källa: ”Bakgrunden till skogsarbetarstrejken 1975” av Stig Arne Nohrstedt

”Jag var tolv år när jag började jobba i skogen. Vi var väl barnarbetare allihop där på somrarna när vi skolade om plantor som skulle sättas ut i skogen till hösten. Vi hjälpte till i skogen alla syskon. Vi växte upp i Lansån, en by tio mil nordväst om Kalix, sex mil fågelvägen från finska gränsen.

De ljusa vårkvällarna när jag gick i sjunde klass gick vi ner till virkesavlägget nära älven. Timret skulle barkas och jag minns att vi hade så bra betalt – 52 öre biten! Jag barkade 10–15 stycken varje kväll. Vi fick extra betalt om vi rullade ner dem till vattnet åt flottarna. Nästa sommar var jag en av dem och drev timret på älven. Sista vintern innan lumpen körde jag timmer ur skogen med häst. Sen läste jag ett år på skogsbruksskolan i Kalix och så småningom blev jag huggare för SCA. Det var i mitten av 60-talet. Jag fällde träd i 18 år, sen var ryggen slut.”

Alf Svakko är född på 40-talet, då träden ännu fälldes med handsåg och stammarna kvistades med yxa. Mekaniseringen av skogsbruket tog fart under 50-talet och sen gick det snabbt. Motorsågen ersatte timmersvansen och traktorer konkurrerade ut hästarna. Arbetet förändrades, många upplevde att yrkets frihet försvann.

Huggarnas ackord sänktes när det gick snabbare att fälla träden. Samtidigt måste de släpa timret ut till körvägarna eftersom traktorerna inte kunde ta sig fram i skogen lika bra som hästarna. På 60-talet kom processorn – en maskin som både kvistade och kapade de fällda stammarna. Jobbet som huggare blev enformigt och jäktigt. Tempot drevs upp när skogsbolagen ville att de nya maskinerna skulle vara i gång hela tiden och matas med fällda träd i en allt snabbare takt.

Mellan 1955 och 1973 femdubblades produktionen per skogsarbetare, men det var skogsbolagen – inte skogsarbetarna – som tjänade på rationaliseringen. Olyckorna i skogen blev fler. I början av 70-talet var yrkesskadorna fem gånger högre i skogen jämfört med snittet på arbetsmarknaden och dödsolyckorna steg.

”Jag var nära att fälla ihjäl en karl en gång. Vi var ett lag som jobbade på en ö i Luleå skärgård. Jag såg ju var de andra var och ropade att nu fäller jag den här granen, visade fallriktningen med armen. Men när den faller tittar jag upp och då ser jag att han är på väg just dit. Han hade glömt och hörde inget med hörselkåporna på. Det var nära att det gick riktigt illa.”

Samtidigt som Alf Svakko gjorde sina första år som huggare hade stora delar av den svenska tillverkningsindustrin gått över från ackordslön till tidsbaserad lön, men i skogen gällde fortfarande ackord. Att fälla träd var ett manuellt arbete och arbetsgivarna menade att arbetstakten skulle sjunka om skogsarbetarna fick fasta löner. Därför sa de nej.

Mekaniseringen gick snabbare i norra Sverige, där de stora skogsbolagen dominerade och drev moderniseringen av skogsbruket framåt. Det var också de norrländska skogsarbetarna som började kräva månadslön en bit in på 60-talet och som senare kom att driva kravet i en vild strejk.

Till skogsarbetareförbundets (SSAF) kongress 1965 hade en motion om fast lön skickats in. Fyra år senare skrevs 36 motioner om fast lön eller en blandning av ackord och fast lön. Förbundsstyrelsen höll med i frågan, men konstaterade att det skulle bli svårt att införa månadslön. En orsak var att löneskillnaderna var så stora – månadslön skulle troligtvis innebära en lönesänkning för många. Kongressen beslutade att försöka höja den fasta delen av lönen, för att stegvis och långsamt gå mot månadslön.

Det gick alldeles för långsamt, tyckte skogsarbetare i norra Sverige. När fack och arbetsgivare hade svårt att enas om lönerna i förhandlingarna 1971 bröt en strejk ut i Åsele, men den dog snart ut. Till kongressen 1973 kom 63 motioner in och man enades om att målet måste vara att få månadslön i skogsavtalet. 1974 infördes månadslön på försök i Norrbotten.

Men när förbundet inte drev frågan om månadslön fullt ut i 1975 års avtalsrörelse var tålamodet slut. I slutet av januari samlades skogsarbetare i Arjeplog och krävde månadslön på 4 000 kronor. Rörelsen spred sig i Norrbotten och till Västerbotten. Demonstratione­r hölls i Älvsbyn, Arvidsjaur och Vännäs.

”Det var omänskliga förhållanden ibland. Var det för mycket snö tvingades vi stanna hemma och förlorade pengar. Det var många som var verkligt illa utsatta. Lönen gick upp och ned. Fick man hugga i fin, välskött skog så gick det bra, då fick man ihop ackordet. Men vi var mycket ute på öarna i Luleå skärgård och högg i skog som tillhörde privatpersoner och då var det värre. Snårigt och granar med kvistar ända ner i backen. Djup snö som måste grävas bort innan vi kunde börja såga. Och du vet när man fäller så mycket, då försvinner skyddsspärren. Man glömmer bort att det är ett farligt jobb. Man hör inget genom motorsågsbullret och hörselkåporna, man bara fäller och fäller.

Det var aldrig snack om kvalitet, bara kvantitet. Kapar du fel sjunker värdet på stocken, men det fanns inte tid till att göra det rätt. Det var rushuggning – tre steg och kapa, tre steg och kapa. Oj, du kan kapa sönder mycket pengar.”

Förhandlingarna mellan parterna gick trögt och den sista februari 1975 sades avtalet upp. Strax därpå enades fack och arbetsgivare till slut om att utöka försöksverksamheten med månadslön även till Västerbotten, men där skulle ackordet fortfarande utgöra 35 procent av lönen. Dessutom infördes meritvärdering, en sorts betygssättning som skulle påverka nivån på lönen.

Förbundet trodde att de hade funnit en väg ut ur en trängd situation – fortsatt ackord i södra och mellersta Sverige där stödet för månadslön var lågt, fortsatt försök med fast lön i Norrbotten och ett steg mot fast lön i Västerbotten. Viktigt för förbundet var också att jobba för en löneutjämning och fortsatt löneutveckling bland skogsarbetarna, vilket man tyckte att man lyckats med. Vad ingen part förstod var att uppgörelsen blev gnistan som tände strejken.

Kanske förstod förbundet inte fullt ut skälen till att skogsarbetarna i norra Sverige kämpade för månadslön: Att få tillbaka makten över sitt arbete, att kunna styra takten till en rimlig och säker nivå, att överleva på jobbet och veta vilken inkomst de skulle få kommande månad, oavsett väder och skick på skogen.

De såg hur de stora skogsbolagen redovisade rekordvinster till följd av den allt högre produktiviteten. Det var huggarna som betalade det högsta priset i dånet och avgaserna från motorsågarna, med ryggar som kröktes av det alltmer monotona arbetet i jakten på att få ihop ackordet till en rimlig lön.

De hade fått nog och nu samlades kampvilliga skogsarbetare i Lycksele, Hörnefors, Nordmaling, Boden och på flera andra platser. Arbetarna i Norrbotten, som redan hade fast lön, slöt upp bakom Västerbotten­avdelningarnas krav på helt fast lön. Enade och välorganiserade varslade de om strejk den 21 mars, utan stöd från sitt eget fackförbund. De visste att i samma stund som de lade ner arbetet var de utan lön och de skulle inte få någon strejkersättning från förbundet.

”Vi var förberedda, vi hade pengar i kassan och var överens om att de som inte fick annat jobb under strejken skulle få ut pengar ur kampfonden. Vi som bodde i en stad hade lätt att få jobb. Då byggdes miljonprogrammet på Hertsön utanför Luleå och jag fick jobb direkt för en byggherre. Han lovade mig jobb i fem år om jag ville.
Jag var bergsäker på att vi skulle vinna. Industrin behövde virket, de skulle förlora mycket pengar på att inte gå med på vårt krav. Vi hade nog den stora gruvstrejken några år tidigare att tacka för beslutsamheten och sammanhållningen. Vi såg att de lyckades, då kunde vi också.”

Arbetarna höll ut. Trots att det var en vild strejk, som inte hade förankrats inom förbundet, överlät den egna strejkkommittén förhandlingarna till facket och de tvingades motvilligt driva medlemmarnas krav.

I mitten av maj strandade förhandlingarna, men efter medling kunde ett förslag läggas fram i slutet av maj: Fast lön till 85 procent och 15 procent ackord, vilket skulle ge runt 3 800 kronor i månaden. De strejkande skogsarbetarna accepterade avtalet och gick tillbaka till jobbet den 3 juni.

”Det blev lite låg nivå på lönen, men det var okej. Dessutom slapp vi själva stå för motorsåg och arbetskläder, det skulle arbetsgivaren göra nu, så det var ju en kostnad som försvann. Det blev lugnare i kojorna efter strejken, var inte samma tävling längre. Det blev mycket mer fokus på kvalitet i stället.”

Två år senare ville arbetsgivarna i Skogs- och Lantarbetsgivarna gå tillbaka till ackord, men statliga arbetsgivaren Domänverket menade att månadslönen hade kommit för att stanna. Verkets egna undersökningar visade att övergången till månadslön lett till att produktiviteten hade gått ner något, men att olyckorna hade blivit färre och att arbetet utfördes bättre.

”Jag tror att vi kommer se liknande strejker snart igen, den här gången inom vården. Det är precis samma sak för dem i dag, med omänskliga arbetsvillkor. De går på knäna och biter ihop, men smällen kommer till slut och då blir den dyr. Att de aldrig lär sig, de som bestämmer villkoren.”

Läs mer:

strejk-lista

 


me@da.se

Läs mer på samma tema:

GS varslar om strejk för statliga skogsarbetare

AVTAL 2017GS-facket varslar om stridsåtgärder mot Skogsstyrelsen efter att parterna under hösten inte lyckats komma överens i avtalsförhandlingarna.

Foto: WIKIMEDIA COMMONS

Strejkerna du måste känna till

KonflikthistoriaI modern tid har fackförbund ofta kritiserats för att strejka för sällan. Men historien är fylld med konflikter på arbetsmarknaden. Dagens Arbete har grottat ner sig i den svenska historien. Här är listan på strejkerna du måste känna till.

Därför går det så vilt till i Frankrike

DA REDER UTDe hotar att spränga fabriken eller håller sina direktörer fångna. Franska industrihistorien är full av vilda konflikter. Dagen­s Arbete listar några från 2000-talet och söker svaret på frågan: varför?

3
Foto: Sara Kroon

Från vilda strejker till samförstånd

Tjugo år har gått sedan den senaste stora vilda strejken bröt ut på en svensk industriarbetsplats. Vi berättar om strejklandet som blev ett samförståndsland.

2

Läs mer från Dagens Arbete:

DA GRANSKAR SKUGGSAMHÄLLET

Så skyddar du dig mot asbest

Det finns regler för hur asbestsanering ska gå till och vilka skydd som krävs. Dagens Arbete visar hur det ska se ut – och hur det ofta ser ut i stället.

Skyddslösa arbetare river asbest

ASBESTSANERINGNär det rivs och renoveras i byggboomens Sverige blir ett gammalt problem aktuellt igen: asbest. Hanteringen av det livsfarliga dammet görs inte sällan av fattig utländsk arbetskraft. De jobbar i ett skuggsamhälle längst ner i entreprenörskedjorna. En av dem var Rakhmat Akilov.

Här har asbestlarmet gått

Här är en lista över förskolor och skolor där asbestslarv upptäckts. Ofta är det föräldrarna själva som slår larm. Mörkertalet befaras vara stort.

Ladda ner senaste DA här!

Du har väl inte missat att Dagens Arbete också finns som e-tidning, som man bläddrar i på sin mobil eller surfplatta. Nr 6 finns ute i appen nu.

Parterna kritiserar stoppad högskolebehörighet

Riksdagen kommer i nästa vecka att fälla regeringens förslag om att ge högskolebehörighet till yrkesprogrammen på gymnasiet. Både fack och arbetsgivare är djupt besvikna, eftersom utbildningarna har tappat i popularitet. "Vi tycker regeringens förslag är bra", säger Fredrik Gunnarsson på Industriarbetsgivarna.

3

Södra vill slå sig in på trähusmarknaden

Industrikoncernen Södra satsar rejält på trähusmarknaden. Om ett år ska en ny linje för korslimmat trä vara klar. Bakom ligger ett stort behov av nya bostäder och klimatskäl.

Emma Davidsson testar nödduschen vid ”Ättikan” – där en gång Perstorpsättikan tillverkades. Halva dagen sitter processoperatörerna i kontrollrummet, andra halvan är de ute i tillverkningen. Foto: David Lundmark

Regeln som räddat Perstorp

Sätter stoppPå kemifabriken Perstorp måste alla lyda samma påbud: det är ditt ansvar att larma om något farligt är på väg att hända. "Det har räddat oss flera gånger", säger huvudskyddsombudet Torgny Ströbeck.

Hoten ökar mot fackligt aktiva

Det blir allt svårare att jobba fackligt i världen, enligt världsfacket ITUC. Ju högre siffra desto större fara. Hoten och våldet ökar – i Colombia mördades 19 stycken fackligt aktiva under fjolåret.

Strejkrätten

Parterna överens: Tillåt bara strejk för kollektivavtal

Fack och arbetsgivare har nu enats och föreslår i dag att det inte längre ska vara tillåtet att ta till stridsåtgärder om syftet inte är att få till ett kollektivavtal. Parterna vill lösa det genom att ändra i medbestämmandelagen.

10

Hamnkonflikten – därför rör den dig

Konflikten i Sveriges största containerhamn handlade om arbetsvillkoren för Göteborgs hamnarbetare. Men också om strejkrätten. DA:s Harald Gatu reder ut.

2

DA:s turistguide i Industrieuropa

IndustrisemesterVad sägs om en annorlunda utlandsresa i sommar? Vi har vaskat fram 13 guldklimpar ur Europas rika industriella kulturarv.

Robert Berkovic var en av 75 grafiker som fick behålla jobbet när Sörmlands Grafiska räddades efter konkursen. Foto: David Lundmark

Räddad av konkursen

HoppfulltNär tryckerimomsbubblan sprack gick Sörmlands Grafiska i konkurs. Men företaget räddades av en ovanlig köpare, som dessutom anser att den svenska branschen är lönsam. På tryckeriets golv känns framtiden ljusare än på länge.

Bläddra i DA:s digitala arkiv!

e-DAFör att få ut mesta möjliga av DA:s digitala magasin rekommenderar vi att du laddar ner appen i din telefon eller surfplatta. Men även här kan du hitta alla upplagor, söka i arkivet och skicka artiklar till en vän.

Val 2018 | Pensionen

”Många orkar inte arbeta längre än till 63”

DEBATT”Vi vill att pensionsåldern ska vara flexibel och utgå från vad varje person orkar”, skriver förbundsordföranden för IF Metall, GS och Pappers i ett gemensamt debattinlägg. 

1

När började du jobba?

DEN GLÖMDA FRÅGANPensions­åldern ska höjas, lika mycket för alla. Men få ställer frågan när du började att jobba. Många industriarbetare har gått direkt från grundskolan ut i arbetslivet – upp till tio år tidigare än tjänstemännen.

4

Pensionsåldern är en klassfråga

LEDAREMånga industriarbetare börjar jobba redan i tonåren. Att säga till dessa att de måste arbeta längre är ett hån, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

2
Illustration: Jens Magnusson

Måste chefen ta hänsyn till att jag har barn?

Fråga DAMin arbetsgivare säger att det inte finns någon diskrimineringslag och vill inte ta hänsyn till barn och familj när det gäller arbetstider. Vilka regler är det som gäller egentligen?

Foto: David Lundmark

Toaborstarna som når lite längre

ÖgonblicketKlockan är 13.42 på Kron i Vinslöv

Inträdesjobben är inte lösningen

KrönikaDet är viktigt att de som ska in på arbetsmarknaden har en lön som det går att leva på.

”Det är drag i den – mycket mer fart”

VM-PROFILENMagnus Östling jobbar ständig natt på Atlas Copco i Tierp men som Sungen får han Facebook att skratta genom att gorma om sakernas tillstånd. Lyssna på hans egen låt inför Fotbolls-VM och läs vad han tycker om Gyllene Tiders officiella dänga ...

1

Ladda ned vår tematidning om skogen

Alltfler slåss om det som ryms i skogen, frågan är om den räcker. Dagens Arbete listar framtidsmöjligheterna men också konflikterna i en ny tematidning.

”SD:s oärlighet måste synas i sömmarna”

Debatt”Att Sverigedemokraterna står till höger i svensk politik är inget nytt. Den stora skillnaden mellan Alliansen och Sverigedemokraterna är graden av ärlighet gentemot väljarna””, skriver Tommy Andersson och Julius Petzäll Mendonca från föreningen AGGIS.

GS stämmer skogsentreprenör

ÖVERTIDSkogsarbetaren jobbade sex dagar i veckan, men fick varken ob-tillägg eller övertidsersättning. Ett frivilligt byte av arbetstid anser arbetsgivaren, men GS-facket stämmer för brott mot kollektivavtalet.

Val 2018 | Sjukförsäkringen

Få rätt pengar när du är sjuk

KOLL PÅHar din arbetsplats kollektivavtal har du flera försäkringar automatiskt. Bland annat om du blir sjuk. Det är det många som missar.

”Jag försöker stötta dem så gott jag kan”

Jan-Olov Johansson har länge arbetat som försäkringshandläggare på IF Metall. Men jobbet har bara blivit svårare. Nu möter han så många som nekats sjukpenning att han är rädd att inte hinna hjälpa alla.

2

Med öga för skavanker

ÖGONBLICKETKlockan är 08.07 på ABB i Figeholm.

”Smarta robotar tar inte bort jobben”

De nya smarta robotarna kommer inte att ersätta människan, och kan göra industriarbetet roligare, tror Erik Billing vid Skövde högskola. ”Men än återstår det mycket att göra. De nya robotarna måste bli sociala.”

”Många barnböcker är för gulliga”

ProfilenSom ung drömde Rainer Paakkinen om att gå på Konstfack, han blev pappersarbetare i stället och får guldklocka nästa år. Men drivet kom tillbaka, i sex år har han tecknat varje dag och har nu illustrerat sin första barnbok.

Hur pratar man politik på jobbet?

DilemmatVarför är det så svårt att prata sansat om politik? Det är enklare att prata när man står axel mot axel med någon på golvet, än att få till ett bra samtal i lunchrummet, tycker Patrik Andersson på tryckeriet V-tab i Vimmerby.

Skogsarbetarna får inget skadestånd

DomAtt lova en lön men betala en annan är inte brottsligt, enligt en dom i hovrätten. Skogsarbetarna har visserligen rätt till mer lön, men det finns ingen som är skyldig att betala.

4
Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.