”Vilka ges en röst och på vilkas bekostnad?”

Även om ryktet om demokratins död är kraftigt överdrivet är hoten i högsta grad hotfulla, skriver Alexandra Pascalidou.

”Värna asylrätten. Jobbinvand­ringen måste stramas åt.”

Helle Klein om hur generösa regler för arbetskraftsinvandring utnyttjas av kriminella.

Strejk

Alf Svakko fick jobb som byggnadsarbetare under strejken. De som inte lyckades få arbete kunde ansöka om pengar ur en kampfond som samlades ihop för att stötta skogsarbetarna. Foto: Sara Winsnes
Skogsarbetarna i Arvidsjaur demonstrerar för fast lön i stället för ackord. 4000 kronor i månaden motsvarar cirka 20 000 kronor i dagens penningvärde. Snittlönen för en skogarbetare idag är 25 400 kronor. Fotograf: okänd.
Alf Svakko strejkade för fast månadslön 1975. Deras eget fack – Skogsarbetareförbundet – stod inte bakom strejken, men fick sköta förhandlingarna med arbetsgivarna ändå. Fotograf: okänd
Alf Svakko, till vänster, och arbetskamraten Tage Johansson jobbade som byggnadsarbetare under strejken. Tage var besviken på månadslönen när strejken var över. ”Den var för låg. Vi som var unga och starka kunde förlora nästan halva lönen när ackordet försvann. Många fortsatte jobba i samma tempo ändå, man hade den där farten i sig. Det var vansinne som vi höll på. De allra flesta blev bara 30 år i skogen, sen var de slut.”
Efter 18 år som huggare sade kroppen ifrån och Alf Svakko fick vidareutbilda sig till att arbeta med kartor och uppdatering av skogsbestånd. Han promenerar minst en timme varje morgon. Motion och rörelse är det bästa sättet att lindra besvären i ryggen. Foto: Sara Winsnes

Arbetarna som vägrade vänta

Gick emot förbundet. Skogsarbetarna strejkade för 40 år sedan för att få fast lön. Alf Svakko minns vad de slogs för. I dag ser han historien upprepas. ”Folk går på knäna och biter ihop men när smällen kommer blir det dyrt. Det kommer snart fler strejker.”

Strejken i korthet

1965

Den första motionen om fast lön skickades in till Skogsarbetare­förbundets kongress. Den lämnades obehandlad.

1969

36 motioner om fast lön eller en blandning av ackord och fast lön skickades in till kongressen.
Det var främst de norra avdelningarna som förespråkade månadslön. Förbundsstyrelsen höll med i sakfrågan, men såg svårigheter med att driva kravet. Lönespridningen var så stor att månadslön i kollektivavtalet skulle innebära lönesänkning för många, särskilt i södra Sverige.

1973

63 motioner lämnades in till kongressen. Förbundet enades om att månadslön skulle vara ett långsiktigt mål, men att vägen dit måste ske genom att steg för steg höja den fasta delen av lönen och minska ackords­delen.

1974

För att lugna ner situationen i norra Sverige enades parterna om att införa månadslön på prov i Norrbotten.

1975

Skogsarbetareförbundet drev inte frågan om månadslön, men kom överens med arbetsgivarna om att utvidga försöken med månadslön även till Västerbotten, men med ackordet kvar på 35 procent.

21 mars

Strejken bröt ut bland skogsarbetare i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland. De krävde 4 000 kronor i månadslön plus 25 kronor i dagtraktamente.

Flottare och arbetare vid skogsplanteringar anslöt till strejken.
Runt 8 000 arbetare strejkade under hela perioden.

28 maj

Fack och arbetsgivare enades om månadslön på 85 procent och ackord på 15 procent. Överenskommelsen gav en månadslön på cirka 3 800 kronor för en erfaren huggare.

3 juni

Strejken var över och skogsarbetarna gick tillbaka till arbetet.

Källa: ”Bakgrunden till skogsarbetarstrejken 1975” av Stig Arne Nohrstedt

”Jag var tolv år när jag började jobba i skogen. Vi var väl barnarbetare allihop där på somrarna när vi skolade om plantor som skulle sättas ut i skogen till hösten. Vi hjälpte till i skogen alla syskon. Vi växte upp i Lansån, en by tio mil nordväst om Kalix, sex mil fågelvägen från finska gränsen.

De ljusa vårkvällarna när jag gick i sjunde klass gick vi ner till virkesavlägget nära älven. Timret skulle barkas och jag minns att vi hade så bra betalt – 52 öre biten! Jag barkade 10–15 stycken varje kväll. Vi fick extra betalt om vi rullade ner dem till vattnet åt flottarna. Nästa sommar var jag en av dem och drev timret på älven. Sista vintern innan lumpen körde jag timmer ur skogen med häst. Sen läste jag ett år på skogsbruksskolan i Kalix och så småningom blev jag huggare för SCA. Det var i mitten av 60-talet. Jag fällde träd i 18 år, sen var ryggen slut.”

Alf Svakko är född på 40-talet, då träden ännu fälldes med handsåg och stammarna kvistades med yxa. Mekaniseringen av skogsbruket tog fart under 50-talet och sen gick det snabbt. Motorsågen ersatte timmersvansen och traktorer konkurrerade ut hästarna. Arbetet förändrades, många upplevde att yrkets frihet försvann.

Huggarnas ackord sänktes när det gick snabbare att fälla träden. Samtidigt måste de släpa timret ut till körvägarna eftersom traktorerna inte kunde ta sig fram i skogen lika bra som hästarna. På 60-talet kom processorn – en maskin som både kvistade och kapade de fällda stammarna. Jobbet som huggare blev enformigt och jäktigt. Tempot drevs upp när skogsbolagen ville att de nya maskinerna skulle vara i gång hela tiden och matas med fällda träd i en allt snabbare takt.

Mellan 1955 och 1973 femdubblades produktionen per skogsarbetare, men det var skogsbolagen – inte skogsarbetarna – som tjänade på rationaliseringen. Olyckorna i skogen blev fler. I början av 70-talet var yrkesskadorna fem gånger högre i skogen jämfört med snittet på arbetsmarknaden och dödsolyckorna steg.

”Jag var nära att fälla ihjäl en karl en gång. Vi var ett lag som jobbade på en ö i Luleå skärgård. Jag såg ju var de andra var och ropade att nu fäller jag den här granen, visade fallriktningen med armen. Men när den faller tittar jag upp och då ser jag att han är på väg just dit. Han hade glömt och hörde inget med hörselkåporna på. Det var nära att det gick riktigt illa.”

Samtidigt som Alf Svakko gjorde sina första år som huggare hade stora delar av den svenska tillverkningsindustrin gått över från ackordslön till tidsbaserad lön, men i skogen gällde fortfarande ackord. Att fälla träd var ett manuellt arbete och arbetsgivarna menade att arbetstakten skulle sjunka om skogsarbetarna fick fasta löner. Därför sa de nej.

Mekaniseringen gick snabbare i norra Sverige, där de stora skogsbolagen dominerade och drev moderniseringen av skogsbruket framåt. Det var också de norrländska skogsarbetarna som började kräva månadslön en bit in på 60-talet och som senare kom att driva kravet i en vild strejk.

Till skogsarbetareförbundets (SSAF) kongress 1965 hade en motion om fast lön skickats in. Fyra år senare skrevs 36 motioner om fast lön eller en blandning av ackord och fast lön. Förbundsstyrelsen höll med i frågan, men konstaterade att det skulle bli svårt att införa månadslön. En orsak var att löneskillnaderna var så stora – månadslön skulle troligtvis innebära en lönesänkning för många. Kongressen beslutade att försöka höja den fasta delen av lönen, för att stegvis och långsamt gå mot månadslön.

Det gick alldeles för långsamt, tyckte skogsarbetare i norra Sverige. När fack och arbetsgivare hade svårt att enas om lönerna i förhandlingarna 1971 bröt en strejk ut i Åsele, men den dog snart ut. Till kongressen 1973 kom 63 motioner in och man enades om att målet måste vara att få månadslön i skogsavtalet. 1974 infördes månadslön på försök i Norrbotten.

Men när förbundet inte drev frågan om månadslön fullt ut i 1975 års avtalsrörelse var tålamodet slut. I slutet av januari samlades skogsarbetare i Arjeplog och krävde månadslön på 4 000 kronor. Rörelsen spred sig i Norrbotten och till Västerbotten. Demonstratione­r hölls i Älvsbyn, Arvidsjaur och Vännäs.

”Det var omänskliga förhållanden ibland. Var det för mycket snö tvingades vi stanna hemma och förlorade pengar. Det var många som var verkligt illa utsatta. Lönen gick upp och ned. Fick man hugga i fin, välskött skog så gick det bra, då fick man ihop ackordet. Men vi var mycket ute på öarna i Luleå skärgård och högg i skog som tillhörde privatpersoner och då var det värre. Snårigt och granar med kvistar ända ner i backen. Djup snö som måste grävas bort innan vi kunde börja såga. Och du vet när man fäller så mycket, då försvinner skyddsspärren. Man glömmer bort att det är ett farligt jobb. Man hör inget genom motorsågsbullret och hörselkåporna, man bara fäller och fäller.

Det var aldrig snack om kvalitet, bara kvantitet. Kapar du fel sjunker värdet på stocken, men det fanns inte tid till att göra det rätt. Det var rushuggning – tre steg och kapa, tre steg och kapa. Oj, du kan kapa sönder mycket pengar.”

Förhandlingarna mellan parterna gick trögt och den sista februari 1975 sades avtalet upp. Strax därpå enades fack och arbetsgivare till slut om att utöka försöksverksamheten med månadslön även till Västerbotten, men där skulle ackordet fortfarande utgöra 35 procent av lönen. Dessutom infördes meritvärdering, en sorts betygssättning som skulle påverka nivån på lönen.

Förbundet trodde att de hade funnit en väg ut ur en trängd situation – fortsatt ackord i södra och mellersta Sverige där stödet för månadslön var lågt, fortsatt försök med fast lön i Norrbotten och ett steg mot fast lön i Västerbotten. Viktigt för förbundet var också att jobba för en löneutjämning och fortsatt löneutveckling bland skogsarbetarna, vilket man tyckte att man lyckats med. Vad ingen part förstod var att uppgörelsen blev gnistan som tände strejken.

Kanske förstod förbundet inte fullt ut skälen till att skogsarbetarna i norra Sverige kämpade för månadslön: Att få tillbaka makten över sitt arbete, att kunna styra takten till en rimlig och säker nivå, att överleva på jobbet och veta vilken inkomst de skulle få kommande månad, oavsett väder och skick på skogen.

De såg hur de stora skogsbolagen redovisade rekordvinster till följd av den allt högre produktiviteten. Det var huggarna som betalade det högsta priset i dånet och avgaserna från motorsågarna, med ryggar som kröktes av det alltmer monotona arbetet i jakten på att få ihop ackordet till en rimlig lön.

De hade fått nog och nu samlades kampvilliga skogsarbetare i Lycksele, Hörnefors, Nordmaling, Boden och på flera andra platser. Arbetarna i Norrbotten, som redan hade fast lön, slöt upp bakom Västerbotten­avdelningarnas krav på helt fast lön. Enade och välorganiserade varslade de om strejk den 21 mars, utan stöd från sitt eget fackförbund. De visste att i samma stund som de lade ner arbetet var de utan lön och de skulle inte få någon strejkersättning från förbundet.

”Vi var förberedda, vi hade pengar i kassan och var överens om att de som inte fick annat jobb under strejken skulle få ut pengar ur kampfonden. Vi som bodde i en stad hade lätt att få jobb. Då byggdes miljonprogrammet på Hertsön utanför Luleå och jag fick jobb direkt för en byggherre. Han lovade mig jobb i fem år om jag ville.
Jag var bergsäker på att vi skulle vinna. Industrin behövde virket, de skulle förlora mycket pengar på att inte gå med på vårt krav. Vi hade nog den stora gruvstrejken några år tidigare att tacka för beslutsamheten och sammanhållningen. Vi såg att de lyckades, då kunde vi också.”

Arbetarna höll ut. Trots att det var en vild strejk, som inte hade förankrats inom förbundet, överlät den egna strejkkommittén förhandlingarna till facket och de tvingades motvilligt driva medlemmarnas krav.

I mitten av maj strandade förhandlingarna, men efter medling kunde ett förslag läggas fram i slutet av maj: Fast lön till 85 procent och 15 procent ackord, vilket skulle ge runt 3 800 kronor i månaden. De strejkande skogsarbetarna accepterade avtalet och gick tillbaka till jobbet den 3 juni.

”Det blev lite låg nivå på lönen, men det var okej. Dessutom slapp vi själva stå för motorsåg och arbetskläder, det skulle arbetsgivaren göra nu, så det var ju en kostnad som försvann. Det blev lugnare i kojorna efter strejken, var inte samma tävling längre. Det blev mycket mer fokus på kvalitet i stället.”

Två år senare ville arbetsgivarna i Skogs- och Lantarbetsgivarna gå tillbaka till ackord, men statliga arbetsgivaren Domänverket menade att månadslönen hade kommit för att stanna. Verkets egna undersökningar visade att övergången till månadslön lett till att produktiviteten hade gått ner något, men att olyckorna hade blivit färre och att arbetet utfördes bättre.

”Jag tror att vi kommer se liknande strejker snart igen, den här gången inom vården. Det är precis samma sak för dem i dag, med omänskliga arbetsvillkor. De går på knäna och biter ihop, men smällen kommer till slut och då blir den dyr. Att de aldrig lär sig, de som bestämmer villkoren.”

Läs mer:

strejk-lista

 

Läs mer: Lön


me@da.se

Läs mer på samma tema:

GS varslar om strejk för statliga skogsarbetare

AVTAL 2017GS-facket varslar om stridsåtgärder mot Skogsstyrelsen efter att parterna under hösten inte lyckats komma överens i avtalsförhandlingarna.

Foto: WIKIMEDIA COMMONS

Strejkerna du måste känna till

KonflikthistoriaI modern tid har fackförbund ofta kritiserats för att strejka för sällan. Men historien är fylld med konflikter på arbetsmarknaden. Dagens Arbete har grottat ner sig i den svenska historien. Här är listan på strejkerna du måste känna till.

Därför går det så vilt till i Frankrike

DA REDER UTDe hotar att spränga fabriken eller håller sina direktörer fångna. Franska industrihistorien är full av vilda konflikter. Dagen­s Arbete listar några från 2000-talet och söker svaret på frågan: varför?

3
Foto: Sara Kroon

Från vilda strejker till samförstånd

Tjugo år har gått sedan den senaste stora vilda strejken bröt ut på en svensk industriarbetsplats. Vi berättar om strejklandet som blev ett samförståndsland.

2

Läs mer från Dagens Arbete:

Bildreportage

Ingen klaustrofobi. Varvs­arbetaren Johan Forsander är svetsare och perfektionist. Den här dagen jobbar han djupt inne i ångfartyget Bohusläns trånga ångpanna. Foto: Sören Håkanlind

Sista varvet

BildreportagetFotografen Sören Håkanlind skildrar verksamheten på Gotenius Varv. I dag är det enda varvet som finns kvar den gamla varvsstaden Göteborg.

1

DA testar: Bästa stolsryggsäckarna

DA testarLånga dagar i skogen kräver en rejäl ryggsäck och en bra stol – lyckligtvis går de att kombinera. På älgjaktens första dag samlades Finntorps jaktlag för att ta reda vilken stolsryggsäck du ska köpa.

Sandra hittar de glömda försäkringspengarna

DA MÖTERSandra Särnholm älskar att prata försäkringar och hitta glömda pengar åt medlemmar. Det är inte alltid hon är välkommen till arbetsplatserna, men det gör henne bara mer beslutsam.

Riskerna som skapar dödsolyckor

ArbetsmiljöNär de högsta riskerna för alla åtta faktorer sammanfaller ökar sannolikheten att skadas och dö på jobbet 25 gånger.

Avtal 2020

Nu avgörs om LO får driva sina krav på bättre försäkringar

AvtalsförsäkringarDet låter som en byråkratisk detalj – men det kan vara avgörande för vad du får i pension eller ersättning om du blir sjuk av jobbet. Nu avgörs striden om förhandlingsordningen.

1
Ordföranden för Facken inom industrin

Industrifacken kräver 3,0 procent

Det finns ingen anledning att växla ned löneökningstakten. Det anser Facken inom industrin som kräver 3,0 procent på ett år.

Från filmen om märket.

Striden om märket

VIDEO: MÄRKETIndustrins modell för lönesättning är under press. Dagens Arbete förklarar varför, och visar i en film vad märket är.

1

Här är kraven LO vill få igenom i avtalsrörelsen

Avtal 2020Låglönesatsning, slopad vållandeprövning för arbetssjukdomar och inbetalning av avtalspension från första arbetsdagen. Det är några av LO-kraven i avtalsförhandlingarna.

GS-facket: Väl värt att samordna sig kring

GS-fackets medlemmar berörs endast marginellt av låglönesatsningen, men den är oerhört viktig av solidariska skäl, tycker avtalssekreterare Madelene Engman.

Pontus Georgsson

Pappers lämnar LO-samordningen

I likhet med Kommunal väljer även Pappers att lämna LO-samordningen. ”Det finns ingen samordning att ställa sig bakom”, sa förbundsordförande Pontus Georgsson till DA på onsdagen.

Kommunal lämnar LO-samordningen

Kommunal väljer att dra sig ur LO-samordningen efter att inte fått igenom sina krav. Pappers: Det är djupt olyckligt.

Vad är viktigast i avtalsrörelsen?

DA frågarVilka frågor är viktigast att ditt fackförbund driver i avtalsförhandlingarna? Vi frågade några industriarbetare vad de tycker. Nu vill vi även höra DIN åsikt!

2

KI tror på oförändrad löneökning

Återhållsamma löneökningar kan hålla arbetslösheten nere, men gör det samtidigt svårt att nå inflationsmålet. I sin lönebildningsrapport spår Konjunkturinstitutet att vårens avtal landar på samma nivå som sist.

DA GRANSKAR SKUGGSAMHÄLLET

Människoexploatering prövas i rätten för första gången

PerspektivDen nya lagen om människoexploatering sätts på prov i ett aktuellt rättsfall. En fällande dom kan bli vägledande, skriver DA:s Elinor Torp, som bevakar den utbredda arbetslivskriminaliteten i Sverige.

Politikernas svar om skuggsamhället

SkuggsamhälletDA ställde samma frågor till ledamöter från S, M och C i arbetsmarknadsutskottet. Läs deras reaktioner på avslöjandena om den utbredda arbetslivskriminaliteten och vad de vill se för åtgärder.

Arbetsgivaren som ville vara laglig

ArbetslivskriminalitetAnto försökte göra rätt. Men konkurrerades ut av kriminella. Bolaget som anlitat hans firma var skyldigt honom miljoner. Svensk domstol lyfte inte ett finger, vittnar han om. Skulderna växte. Än i dag har Anto svårt att höra ljudet av kuvert som öppnas.

2

Bortstädad: Mannen som försvann

BortstädadHan kom från Mongoliet, skadades allvarligt. Och försvann från landet. Han är bara en av många som mist eller nästan mist sitt liv i Sveriges nya laglösa arbetsliv.

Med satiren som livsstil

EWK-vinnareKarin Sunvisson är grundli­g i sitt arbete. I Stockholm kan hon inte bo. Det är för dyrt. Hon har valt en livsstil som ger henne frihete­n att låta bilderna ta den tid de behöver.

Industrin och klimatet

Gustav Gustafsson med stor pappersrulle

Jakten på en fossilfri chipspåse

Plastens rykte har störtdykt. Suget efter förnybart material ökar och sätter press på förpackningsföretagen. OptiPack i Sunne satsar för att vara med i omställningen.

”Vi män måste helt enkelt rycka upp oss”

GÄSTKRÖNIKASe lite djupare på klimatfrågorna än skattesatsen på bränsle och plastkassar, skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist från Umeå.

Illustration, person som källsorterar

Vad gör jag med korken till mjölken?

PlaståtervinningHur plast ska återvinnas är inte alltid lätt att veta. Och hur mycket av den svenska plasten återvinns faktiskt? DA reder ut ett par oklarheter.

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

3

Här är striderna vi måste utkämpa

KRÖNIKAVåra arbetsvillkor hotas just nu av flera olika politiska förslag. Nu gäller det att vi håller ihop och bemöter dem, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

1

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

100 får gå från Lindbäcks

VarselTrähusproducenten Lindbäcks Bygg i Piteå drar ner kapaciteten tillfälligt. Men redan 2021 räknar vd Stefan Lindbäck med att behöva anställa igen.

”Det är ungefär som att fiska”

PROFILENMikael Rönnvall hade aldrig kört motorsåg tidigare. Men för tre år sedan bestämde han sig för att testa motorsågskonst.

Ring of fire

ÖGONBLICKET  Klockan är 16.48 i den brandskadade skogen i Kårböle i Hälsingland.

Är det här verkligen liberal politik?

KRÖNIKAMan kan bli förbannad på S när de lägger fram en budget för rika män. Men ännu mer på de liberala partierna som kräver dessa kompromisser, skriver Per-Olof Sjöö, förbundsordförande för GS-facket.

1

”Metoo-rörelsen gav skjuts åt föreskriften”

DA MÖTERUnder sina fem år på Arbetsmiljöverkets har Erna Zelmin-Ekenhem sett hur de psykosociala arbetsmiljöproblemen uppmärksammats allt mer.

Ovisst igen för Berg o Berg

Det senaste året har personalen på Berg o Berg först fått ett nedläggningsbesked, för att sedan räddas i sista stund. Nu ska företaget vräkas från lokalerna.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.