Industriarbetarnas tidning

Svensk träindustri het i Colombia

8 april, 2015

Skrivet av

Höghus av trä från Sverige kan användas när colombianska kåkstäder rustas upp. Ett pilotprojekt är tänkt att bli starten på ett samarbete mellan länderna.

Ett sexvåningshus byggt av fabrikstillverkad trästomme, ritat av svenska arkitekter, byggt med hjälp av svenska byggherren Folkhem. Så ser planerna ut för ett pilotprojekt i Colombias näst största stad Medellín.

Tanken är att huset med 30 lägenheter till att börja med ska användas som evakueringsbostäder medan staden rustar upp kåkstäderna. Miljötänket finns med hela vägen från husets byggmaterial till hur el framställs och sopor tas om hand: Solceller på taket, solvärmt varmvatten, sopsortering, köksträdgårdar och miljövänliga toaletter.

Allt började under FN-mässan ”World Urban Forum” i Colombia 2014. Medellins borgmästare fastnade i den svenska paviljongen som lyfte fram svensk träbyggnadsteknik och hållbarhet. Det ledde vidare till att samarbetet kring pilotprojektet Sol del Oriente drog igång.

– Intresset i Colombia är väldigt stort. Vi har introducerat en möjlighet att bygga höga trähus i urbana miljöer. Det var helt okänt i Colombia och det har väckt en sensation, säger Lars Johansson på AIX arkitekter som har ritat huset.

Han upplever däremot att intresset från den svenska träindustrin har varit ganska svalt. Det är i stället en österrikisk aktör som är intresserad av att leverera massiva träelement till huset.

– Att exportera till Latinamerika är inte prioriterat bland svensk träindustri har jag förstått. Men det är bland annat där som den stora urbaniseringen pågår nu. Vi behöver bygga lika många bostäder de närmsta 40 åren som vi har byggt hittills i mänsklighetens historia och det är inte i Sverige eller Europa det kommer att ske, säger Lars Johansson.

Under ett seminarium som hölls i Stockholm i februari berättade Sveriges ambassadör i Colombia, Marie Andersson de Frutos, om möjligheterna till utveckling i Colombia.

– Där finns 69 miljoner hektar snabbväxande skog, men landet saknar skogsplan och träindustrin är outvecklad. Det är en outnyttjad resurs. I Sverige finns kunskapen att utveckla både skogsbruk och träindustri.

Landets omvalde president Juan Manuel Santos har inlett ett reformarbete för att öka sysselsättningen, förbättra infrastrukturen och bekämpa korruptionen. Samtidigt finns hopp om att fredsförhandlingar med Farc-gerillan ska leda till en lösning på den väpnade konflikt som pågått i decennier.

– Colombia står inför ett stort välfärdsbygge, säger Marie Andersson de Frutos.

Här finns möjligheter för svenska företag att etablera sig, göra bra affärer och samtidigt vara med och stödja landets väg mot fred, menar ambassadören.

– Kan vi utveckla skogs- och träindustrin bidrar det till fredsprocessen i landet genom att vi skapar arbetstillfällen på landsbygden. Det finns en stor kunskap i Sverige. Vi söker företag som vill etablera sig eller investera i Colombia.

När pilotprojektet kan byggas är inte klart, en fråga som inte är löst är finansieringen. Den svenska ambassaden ansöker tillsammans med Colombia om bidrag från Världsbanken för utvecklingen av den colombianska skogsnäringen och träindustrin.

Svenska GS-facket engagerar sig också i planerna. De driver sedan tidigare flera projekt i Latinamerika inom trä- och skogsnäringen och den grafiska industrin. Sverige borde kunna exportera höghus av trä, lika gärna som vi exporterar småhus, menar GS-fackets Yngve Daoson.

– Det kan skapa jobb i våra branscher. Vi behöver uppvisningshus i olika länder för att visa att det fungerar – höghus i trä är inte science fiction, men det tillhör framtiden.

GS-facket nöjer sig inte där. De vill exportera ännu mer av Sverige.

– Klimattänkande, den svenska modellen på arbetsmarknaden, en social dialog, bra bostäder till alla. Medellín vill bygga en hållbar stad, de vill bygga i trä och utveckla sin träindustri och ett hållbart skogsbruk. Det skapar jobb i glesbygd. Där jobben skapas kan facket värva medlemmar och utbilda i fackliga rättigheter och arbetsmiljö, säger Yngve Daoson.

Han hoppas att den svenska regeringen tar med trähusindustrin i arbetet med den kommande exportstrategin.

Du kanske också vill läsa…

Trähus på löpande band

Trähus på löpande band

När städerna växer och bostadsbristen ökar krävs nya lösningar. Att bygga husen i fabrik kan vara ett sätt att snabba på byggandet.

Japan och Sverige bäst i världen

Att bygga hus i fabrik är Japan och Sverige bra på. Förklaringen finns i ländernas traditioner och industrier, berättar Jerker Lessing, doktorand i konstruktionsteknik vid Lunds tekniska högskola. – Sverige har en lång historia av industriell tillverkning av småhus. Över 80 procent av småhusen är förtillverkade i fabrik. Det kan finnas ett samband med att husföretagen traditionellt […]

Därför räknas dagens trähus som säkra

Därför räknas dagens trähus som säkra

Trä är ett brännbart material som förbjöds i höga byggnader just på grund av brandrisken. Så hur kommer det sig att det är tillåtet i dag?

Glesbygden bygger för framtiden

Glesbygden bygger för framtiden

I bostadsbristens Sverige har fabriksbyggda höghus av trä blivit en del av lösningen. Dagens Arbete har tagit tempen på en glesbygdsindustri med framtidstro.

Här finns de nya jobben

Här finns de nya jobben

1. Lindbäcks, Piteå Volym: 1 000 lägenheter per år. Ökar med 10 procent per år till 1 300 lägenheter i nuvarande fabrik. Produkt: Volymelement. Anställda: 240 personer. Historik: Byggde ett flervåningshus i trä redan 1994, samma år som förbudet mot trä togs bort. Aktuellt: Bygger ny fabrik i Piteå med kapacitet för 1 500 lägenheter per […]

Bygg i trä för klimatets skull

Bygg i trä för klimatets skull

Bostadskrisen och klimatkrisen kan bekämpas samtidigt. Låt skogs- och träindustrin bli motorn i den gröna omställningen.

Här maxas fröna som ska ge mer skog

Här maxas fröna som ska ge mer skog

Industrin vill ha mer timmer, så skogen måste växa snabbare. Nära hundra års arbete ligger bakom de nya superplantorna.

Industri med framtid – och utmaningar

Industri med framtid – och utmaningar

Klimatfrågan är ibland obekväm att diskutera men läget är akut. Nu måste vi alla hjälpas åt, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Morfar hade stått på skogens sida

Morfar hade stått på skogens sida

Där granarna planterats i sina täta rader kan inget annat växa, skriver Anneli Jordahl.

Trähusen skjuter åter i höjden

Trähusen skjuter åter i höjden

Behovet av fler bostäder gör att branschen klarat pandemin. Den gröna omställningen fortsätter att ge fler byggen av trä.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Så gick det till när Samhall satte vinsten före människorna

Under våren granskade Dagens Arbete bristerna i arbetsmiljön på Samhall. Men hur blev det som det blev? För tio år sedan skedde något avgörande. För Kenneth Harnesk, då första linjens chef, gick det inte längre att vara kvar.

Samhalls vd: Kritiken mot oss är allvarlig

Sara Revell Ford svarar på kritiken mot Samhall och ger sin syn på det som kommit fram i Dagens Arbetes granskning.

”Det fanns de som inte ville leva”

Två år efter Richard Fredrikssons första begäran om ingripande agerar Arbetsmiljöverket. Samhall får bakläxa.

Riksdagen vill ha en oberoende utredning av Samhall

Samhall måste utredas, av någon utifrån. Det anser en samlad opposition som via riksdagen uppmanar regeringen att tillsätta en extern utredning.

Ministrarna: Våra bolag ska vara föredömen

De ansvariga ministrarna är djupt bekymrade över att unga med funktionsnedsättningar inte platsar på Samhall. Regeringen har nu gett ett tydligt besked om vilka grupper som ska slussas till företaget.

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

År efter år betalar medlemmarna in pengar till facket. Men när jobbet gör dem sjuka finns ingen där. Samhalls vittnen berättar hur fackförbunden slutat agera i arbetsmiljöfrågor.

”Jag är så arg på att facket inte agerar”

Magnus hade det så stressigt på jobbet att han inte orkade längre. Då blev sambon Catharina svårt sjuk i Covid. Nu kämpar de för att komma vidare.

De utsatta på Samhall behöver fackets stöd

Anställda på Samhall vittnar om att fackförbunden gör för lite för att hjälpa dem. Som en röd tråd i berättelserna från Samhallgolvet kommer facket in, fackets svek, skriver DA:s Elinor Torp.