Adam tjänar 8 000 mindre än Jennifer: ”Varför?”
Reagerar på DA:s artikel ”Så himla stor skillnad”
Publicerad 2026-07-08, 04:00
Varför tjänar en industriarbetare 36 000 kronor i månaden medan en annan får 45 000 kronor för ett liknande jobb? Och vad händer om företaget saknar kollektivavtal?
Här är svar på några vanliga frågor om hur löner sätts på svenska industriarbetsplatser.
På de flesta industriföretag finns kollektivavtal. Då förhandlar fack och arbetsgivare om lönerna. Det sker i två steg;
Först kommer industrins fack och arbetsgivare överens om hur stora löneökningarna ska vara i hela branschen. Summan de kommer överens om, till exempel 3 procent, betyder att var och ens lön ska öka med 3 procent. Så långt låter det enkelt. Men:
Nej. När den procentuella löneökningen är satt ska facket på varje arbetsplats förhandla med arbetsgivarna om hur mycket var och en ska få. Pengarna som ska fördelas är summan av allas i exemplet 3-procentiga löneökning på den arbetsplatsen, och det kallas för potten.
Och nu kommer de skilda villkoren lokalt in.
På ett företag som går bra, eller som är väldigt specialiserat och därför inte vill riskera att tappa folk, kan det ibland vara lättare att få ut mer pengar än vad som bestämdes i det centrala avtalet.
Det kallas för löneglidning, och på ett företag där lönerna dragit iväg kan de lätt fortsätta att göra det eftersom löneökningarna oftast bestäms i procent och inte i kronor.
Därför kan en maskinoperatör på en ort eller ett visst företag tjäna tusenlappar mer i månaden än någon som gör i stort sett samma jobb på ett annat ställe.
Erfarenhet, utbildning, särskild kompetens och ansvar kan också påverka lönen.
Ja. Den som har längre erfarenhet, mer ansvar eller särskild kompetens kan ha högre lön än en kollega med samma yrkestitel.
Märket är den nivå för löneökningar som industrins parter kommer överens om.
Eftersom svensk industri konkurrerar med företag i andra länder har industrin fått rollen att sätta normen för resten av arbetsmarknaden. Många andra branscher följer därför samma nivå när de förhandlar om löner.
Nej. Sverige har ingen lagstadgad minimilön. I stället regleras lägstalöner i kollektivavtalen.
Då finns ingen avtalad lägstalön och inga avtalade regler för löneökningar.
Lönen bestäms i stället genom en överenskommelse mellan arbetsgivaren och den anställde.
Nej. Vissa företag utan kollektivavtal betalar höga löner. Men den anställde saknar ofta de regler och den trygghet som kollektivavtal ger när det gäller exempelvis löneökningar, tjänstepension och ersättning för övertid.
Du kan jämföra med lönestatistik för ditt yrke och med andra som har liknande jobb. Facket kan också hjälpa till att bedöma om lönen ligger på en rimlig nivå.
Källor: Medlingsinstitutet, LO, Industriarbetsgivarna och de centrala industriavtalen