Industriarbetarnas tidning

Att finnas där när någon krisar

25 maj, 2015

Skrivet av

När livet tyngs av oro, sorg eller annat svårt – då finns Göran Andersson där. Han är kamratstödjare på Swegon i Kvänum och har själv varit nere i det djupaste svarta.

Att berätta kan lindra
  • Prata med någon så känns det bättre – varför är det så? När man berättar för någon som man litar på delar man med sig av det svåra. Det skapar ett band mellan er. Kanske har den man pratar med haft liknande tankar eller problem. Det gör inte problemet mindre men det kan kännas mindre skamfullt elle­r fult att känna som man gör.
  • Det kan vara svårt att börja berätta. Därför är det bra att fråg­a hur den som ser ledsen elle­r orolig ut mår. En sådan enke­l fråga kan göra det lättare att berätta. Dessutom vill alla människor bli sedda och känna att någon bryr sig om hur man har det.
  • Ett tips till den som får för­troendet att lyssna – undvik råd, tips och lösningar om personen inte frågar specifikt efter det. Bara ta emot det du får höra.

Ibland gör det ont att leva. Ondast – förutom saknaden och det hemska som hade hänt – gjorde det när en bekant flackade med blicken och gick över gatan för att slippa möta honom. Men Göran Andersson förstår, och är inte alls arg.

– Det känns konstigt när människor man känner undviker en, men de gör det inte för att de är elaka. Det är svårt för dem bara. Men jag vill att de ska veta att de inte behöver göra något särskilt. Inte mer än att möta och se den som har det tungt.

Vi ska väl ta det från början, men först måste vi nämna att Göran Anderssons egna erfarenheter av sorg och kris är en anledning till att han tackade ja till uppdraget att bli kamratstödjare på jobbet. På Swegon i Kvänum söder om Lidköping – det var där jag träffade honom första gången för några år sedan just när jag var på väg att åka hem efter en intervju med en av hans arbetskamrater.
”Där är Göran, han är kamratstödjare. Hans son blev mördad av nazister”, nämnde arbetskamraten och styrde mig mot Göran.

Hjärnan kämpade med att plocka fram rätt ord medan våra händer möttes i en hälsning. Det blev några frågor om jobbet innan jag vågade säga något om sonen och att jag inte hade tid att stanna, men kunde vi höras, kunde han tänka sig att berätta?

Hans namn och telefonnummer låg sedan och väntade i ett par år innan det blev tillfälle att ses igen.

Nu kan Göran berätta om den där majdagen för sju år sedan då han anade att något hade hänt. Sonen Mikael skulle ha varit på en ny arbetsplats den måndagen, men dök aldrig upp. Göran visste hur gärna Mikael ville ha jobbet och att han aldrig skulle strunta i att åka dit.

– Jag blev väldigt rädd när jag inte fick tag på honom. Jag ringde hans syskon, hans mamma, kompisar. När jag ringde till polisen sa de att han nog skulle dyka upp, för så är det i 90 procent av fallen. Men jag sa att jag inte trodde att det var så den här gången.

Göran hade rätt. Några dagar senare hittades Mikael mördad. Polisen hade fått tips om en fest som urartat, där något hade gått riktigt snett, och tog in flera personer till förhör. Sakta rullades händelsen upp.

”Jag har så många fina arbetskamrater. Min dåvarande chef ringde också och höll kontakten.”

Mikael kände sin mördare, en kille som var ledare för ett gäng som Mikael hade hängt med en kort stund. Då hade Göran varit både bekymrad och illa berörd eftersom det var människor som sympatiserade med nazismen.

Mikael hade lämnat gänget efter att han blivit osams med ledaren som inte gillade att han hade gått emellan vid ett bråk för att lugna ner en situation. Som tack hade Mikael fått en kniv inkörd i benet och gängledaren hade dömts till några månader i fängelse.

Majkvällen för sju år sedan, då Mikael åkte till huset där festen pågick, var hans tanke att prata ut och bli sams, reda ut saker och sedan gå vidare. Gängets ledare hade andra tankar och det slutade med att festens deltagare såg på när Mikael slogs till marken med ett järnrör och sedan fick ansiktet nedtryckt i en trädgårdsdamm om och om igen tills han låg helt stilla.

Från de där dagarna av oro och ovisshet minns inte Göran mycket. Bara tomheten minns han. Hur den liksom slukade hela livet när hoppet till sist var ute.
Familjens husläkare skrev ut tabletter att sova på, men ställde också en fråga: Vad får ni för hjälp i övrigt?

Göran visste inte. Vart vänder man sig när livet är som bedövat för att man inte riktigt har förstått än, när man ännu inte är redo för smärtan som ska komma? Läkaren slängde sig på telefonen och ringde tills han fick tag i en präst.

– Hon var hemma hos oss i flera dagar. Hon fanns där för oss, vi kunde prata med henne. Det var ovärderligt, minns Göran.

De hade varandra i familjen, släktingar kom för att dela deras sorg och många andra hörde av sig.
– Mina arbetskamrater. Jag har så många fina arbetskamrater. Min dåvarande chef ringde också och höll kontakten. Jag fick ett väldigt stort stöd därifrån, de kom med blommor och fikade, vi åt lunch några gånger.

För Göran blev det tydligt hur ovärderlig den mänskliga kontakten är när livet är tufft. Samtidigt pratade de i familjen om att det inte är alla som har det som de. Att det finns människor som måste kämpa med sina sorger alldeles ensamma, som inte har en familj att gråta med eller en läkare som ställer den viktigaste frågan och ringer efter en präst.

Det var därför Göran bestämde sig för att säga ja, när facket på jobbet frågade om han kunde tänka sig att bli kamratstödjare. Visst tvekade han först, han hade bara varit tillbaka på jobbet i några månader.

– Det var så nära inpå. Jag visste inte hur jag skulle tackla det, men jag ville prova. Tänkte att jag kanske kunde hjälpa andra.

Första gången var han lite nervös, men en pratstund ute i luften under tiden som en cigarett glödde in till filtret – det var allt som behövdes. Någon fick sätta ord på sin oro inför någon som orkade lyssna utan att döma eller förminska problemet. Och orden stannade mellan dem två.

Göran har jobbat på Swegon i snart 30 år. En vanlig arbetsdag kör han truck eller kantpressar delar till ventilationssystem. Men det händer också att han sätter sig lite avsides med någon en stund.

”Det går nog aldrig över, och det är nog inte meningen heller. Jag kommer alltid att ha tre barn, inte två.”

Saker händer i livet. Bråk hemma, skilsmässa, svårigheter med ekonomin, oro för barnen, närstående som blir sjuka eller dör, ensamhet, missbruk. Ibland kanske man inte ens vet varför allt bara känns tungt och meningslöst.

Av egen erfarenhet vet Göran hur viktigt det är att människor runt omkring inte viker undan när man mår dåligt. Men rädslan att göra fel, säga något galet eller tränga sig på får många att tveka. Då gäller det att komma ihåg att det är väldigt lite som behövs.
– Ställ en fråga. Hur går det för dig? Eller säg att du har hört vad som har hänt och att du är ledsen för det. Eller säg: Jag tänker på dig.

Just då kanske inte personen är beredd att prata och då får det vara så. Det viktigaste är att visa att man finns och att man bryr sig, menar Göran.

För honom hjälpte det att komma tillbaka till jobbet, det var läkande att få rutiner och vardag, även om han hade svårt att fokusera i början.

– Det var så mycket som flög runt i skallen. Jag kunde bli väldigt ofokuserad plötsligt, bara stå och stirra. Då hörde jag inget och såg inget. Det var som att gå in i en annan dimension. Då var jag med Mikael tror jag.

På jobbet fanns andra som hade mist barn, inte på samma sätt men de kunde prata om det. Göran förstod att livet trots allt går vidare, även om det aldrig blir detsamma igen.

– Jag har kapslat in sorgen med tiden, men den kan komma tillbaka plötsligt. Om jag hör en sång som han gillade, då kan saknaden komma och slå ner mig. Då kan jag bara sitta ner och gråta. Det går nog aldrig över, och det är nog inte meningen heller. Jag kommer alltid att ha tre barn, inte två.

Att gråta är något som Göran har lärt sig. Sånt gjorde inte pojkar när han växte upp, men håller man tårarna tillbaka tror han att det kommer ut på annat sätt, som sjukdom eller ilska.

– Jag tror att alla människor behöver gråta lite ibland.

Han medger att han har lättare att prata med andra och ta emot deras känslor än att prata om sina egna, även om han har blivit bättre på det. Han är inte alls rädd för andras tårar, men han förstår att många tycker att det är svårt.

Ibland kan rädslan att närma sig den som mår dåligt också handla om att man tror att man måste hjälpa till att ta hand om problemet när man väl har frågat, men så ska man inte tänka menar Göran.

– Du kan inte göra underverk och det är inte heller meningen. Du ska finnas där, det räcker.

Vill ni också starta kamratstöd på jobbet?

Här är 4 tips på vägen

1 Gå en kurs i fackligt socialt arbete. Kolla med din fackliga avdelning eller med LO.

2 Se till att få arbetsgivarens stöd till verksamheten. Förklara vad kamratstödet går ut på, att det är något som företaget har nytta av. Ni måste till exempel ha lov att gå unda­n och prata när någon behöver det.

3 Fråga kamratstödjare på andra arbetsplatser om de kan komma och berätta hur de jobbar.

4 Knyt kontakter med till exempel banker, kyrkan, drog- och alkoholenheter, anhörigstöd och andra som ni kan behöva ta hjälp av, så att ni i de flesta situationer vet vart ni ska vända er eller hänvisa den som behöver mer stöd.

Ställ frågor till DA:s experter!
Det kan handla om arbetsrätt, privatekonomi, försäkringar, hälsa eller psykologi.

Lennart Stéen svarar på frågor om försäkringar, juristen Henric Ask svarar på frågor om arbetsrätt, läkaren Ulf Nordlund svarar på frågor om hälsa, ekonomen Annika Creutzer svarar på frågor om privatekonomi och psykologen Jonas Mosskin svarar på frågor om psykologi.

Du kanske också vill läsa…

Varannan IF Metallare lider av stress

Varannan IF Metallare lider av stress

Över hälften av IF Metalls medlemmar känner sig stressade på jobbet minst en gång i veckan, en lika stor andel får inte påverka sitt eget arbete. Förbundets nya arbetsmiljöundersökning ger en bild av stress, sömnproblem och olust.

”Det krävs friska arbetsplatser för att nya jobb ska skapas”

Våra arbetsplatser måste ”stress-saneras” för att nya jobb ska kunna skapas. Och arbetsmiljöverkets föreskrift kan bli ett viktigt hjälpmedel i detta arbete. Det skriver elva forskare i ett debattinlägg.

”Det lönar sig att göra något åt problemen”

”Det lönar sig att göra något åt problemen”

Forskaren Malin Lohela Karlsson arbetar med att få arbetsgivarna att inse att stress och mobbning jobbet också kostar pengar för företagen.

Huvudskyddsombud larmar i DA:s enkät

Huvudskyddsombud larmar i DA:s enkät

”Människor går på knäna – det är en tickande bomb”, säger ett av huvudskyddsombuden i DA:s enkät om den psykosociala arbetsmiljön.

Lyssna till kroppens varningar

Lyssna till kroppens varningar

Gå in i väggen, utbränd, utmattad. Kropp och själ hänger inte med. Kolla om du är i farozonen.

”Förr eller senare brister det”

”Förr eller senare brister det”

Dagens Arbetes granskning visar att stressen sprider sig på de svenska industrigolven, många klagar på en alltmer slimmad organisation. Samtidigt fokuserar allt fler företag på den psykosociala arbetsmiljön.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Schystare säkerhet på sågen

Schystare säkerhet på sågen

Iaktta och prata – utan pekpinnar. Så hjälper anställda på SCA:s sågverk i Rundvik varandra att välja säkra beteenden framför osäkra.

Virtuell värld skyddar montörer

Virtuell värld skyddar montörer

VR-glasögon och smarta kläder ska förhindra att du blir skadad på jobbet.

Stora arbetsmiljörisker på tunga industrier

Stora arbetsmiljörisker på tunga industrier

Nio av tio tunga industrier har brister i arbetsmiljön. Det konstaterar Arbetsmiljöverket efter inspektioner av 480 kemi- och processintensiva företag.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

På Skandinaviska byggelement går fabriken för högtryck, trots coronakris.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?

Arbetsrätt Striden om las

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Släpp laghotet – förhandla vidare om las

Helle Klein: ”Både fack och arbetsgivare har varit tydliga med att det inte är mer tid de behöver utan mindre av politiskt tvång.”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

Utredningsförslaget kan inte tillåtas bli lag. I den kampen måste hela arbetarrörelsen ställa sig på rätt sida, skriver IF Metall-klubbens styrelse på AB Volvo i Umeå.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.