Industriarbetarnas tidning

”Man måste kunna stå för sin lön”

18 maj, 2015

Skrivet av

Så många arbetarlöner får…

Vd i näringslivet: 49
Generaldirektör: 18
Chefsekonom: 9
Statsminister: 6
LO-ordförande: 5
Förbundsordförande i IF Metall: 3
Förbundsordförande i GS-facket: 2
Förbundsordförande i Pappers: 2

Källa: Makteliten – svävar ovanför (LO, 2015). Undersökningen avser 2013.

Gapet mellan näringslivets toppar och arbetarna växer. I början av åttiotalet gick det 9 arbetarlöner på en vd-lön – i dag är siffran 49.

Direktörslönerna är inget som styrelserna gärna pratar om. Av 20 företag som Dagens Arbete kontaktade var det bara ett fåtal som ville prata.

Anders Ullberg är en av dem. Styrelseordförande för gruvbolaget Boliden, styrelseledamot i Atlas Copco och tidigare vd för SSAB.
– Man måste kunna stå för den lön man sätter och den lön man har.
Öppenhet lockar till jämförelser som i sin tur skruvar upp nivåerna, anser han. ”Fokuseringen kring vd-lönerna” hänger ihop med den öppna redovisningen som vi har i Sverige. Den har sina fördelar men lockar också till jämförelser direktörerna emellan.
– Jag tror inte att vd-lönerna hade stigit så mycket om vi inte hade haft den här öppenheten.

”Värderingsmässigt lever vi fortfarande kvar i folkhemmet.”

En av näringslivets verkliga tungviktare har varit Anders Nyrén. Som vd i investmentbolaget Industrivärden, styrelseledamot i Handelsbanken, SCA, Volvo och som nu senast styrelseordförande i Sandvik har han haft en nyckelroll i näringslivet – innan turerna kring SCA tvingade bort honom.
– Folkhemmet styr våra värderingar, säger han. Därför är det svårt att diskutera vd-löner.
– Det blir alltid svårt att diskutera saker och ting som upplevs sticka ut i förhållande till det stora flertalet.
– Vi har en sådan kultur i Sverige. Värderingsmässigt lever vi fortfarande kvar i folkhemmet samtidigt som vi befinner oss i en globaliserad värld där verkligheten ser annorlunda ut, säger Anders Nyrén.

I en undersökning slår LO fast att det går 49 industriarbetarlöner på en vd i näringslivet. Är det rimligt?
– Man ska ha stor respekt för att den frågan ställs. Samtidigt finns en global konkurrens om kompetens i dag. Vi behöver bara titta på riktigt duktiga fotbollsspelare eller riktigt duktiga ishockeyspelare. Det tror jag folk har lärt sig att acceptera. Gemene man har lätt att se att de är dugliga. Samma princip gäller för verkställande direktörer och andra ledande befattningshavare.

Hur många verkställande direktörer har fått jobb utomlands för att ersättningen i Sverige är för låg?
– Det finns ganska många exempel i dag. Men det är inte frågeställningen. Utan frågeställningen är: genom att vi betalar något sånär internationellt acceptabla lönepaket så lyckas vi behålla dessa toppkrafter i Sverige till gagn för hela det svenska samhället och hela det svenska näringslivet.

– Man kan också vända på det: i framtiden kommer svenska globalt verksamma företag sannolikt att rekrytera fler ledande befattningshavare utanför landets gränser. Marknaden för toppkrafter blir alltmer global.

Vilka drivkrafter belönas när ersättningen för en vd i Sandvik bestäms?
– Man börjar med att försöka bestämma vad som är marknadsmässigt. Ett lönepaket i ett svenskt industriföretag i dag består normalt av tre delar: fast lön, rörlig lön och ett långsiktigt incitamentspaket som oftast är aktierelaterat.

– När man sätter den marknadsmässiga grundlönen då finns det konsultfirmor som hjälper till att så att säga placera en ledande befattningshavare, exempelvis vd i Sandvik, och jämföra med andra bolag för att hamna i rätt spann.

– De två andra bitarna, de rörliga ersättningarna, handlar om vilka incitament och vilka drivkrafter man vill belöna beroende på i vilken utvecklingsfas företaget befinner sig. När det gäller vd är den övergripande faktorn resultatet. Kassaflöde och resultatutveckling. Det är det som skapar aktieägarvärde.

Man ska komma ihåg att det finns lika många forskare som betonar vikten av incitament som de som varnar för incitament

Nu senast fick Sandviks vd Olof Faxander sin bonus mer än fördubblad från 2 till 4,3 miljoner kronor. Vad är det han har fått extra betalt för?
– 42,5 procent är resultat, 42,5 procent är kassaflöde och 15 procent är personliga mål. Det som stack ut i år var kassaflödet.

Samtidigt är det flera mål som långt ifrån har uppnåtts. Tillväxten stannade på 2 procent i stället för målet på 8 procent. Ni vill ha 25 procents avkastning på sysselsatt kapital – det blev 13 procent. Varför bonus?
– Jo, men det där är de övergripande målen för företaget. Hans rörliga ersättning baseras på förväntad resultatutveckling och kassaflöde.

Olof Faxander får 4,3 miljoner kronor i bonus samtidigt som koncernen är mitt inne i en stor omställningsprocess. Hade det inte varit bättre att vänta med att höja bonusen tills man ser om omställningen verkligen har lyckats?
– Samtidigt vill vi se till att vi får en bra utveckling under tiden. Den kortsiktiga ersättningen är baserad på årets resultat och årets kassaflöde. Den långsiktiga baseras på övergripande mål och skapande av aktie-
ägarvärde under tiden.

Många varnar för att koppla ersättning till aktiekursen. Att det skulle locka fram kortsiktighet som äventyrar den långsiktiga konkurrenskraften. Ser du några sådana risker?
– Ja, just därför måste man vara noga med hur man utformar rörliga ersättningar. Man ska komma ihåg att det finns lika många forskare som betonar vikten av incitament som de som varnar för incitament. Det finns ingen enig akademisk slutsats i det här ämnet.

– Vad det handlar om är att se till att de långsiktiga målen – som ska skapa aktie-ägarvärde – är så utformade att de inte uppmuntrar ett kortsiktigt beteende som inte är till gagn på lång sikt.

– Jag tycker att vi i Sverige har utvecklat en ganska bra tradition och modell för hur man sätter de här parametrarna.

Efter finanskrisen varnades det för att höga ersättningar är skadliga för samhällsekonomin. Ökad inkomstkoncentration riskerar att leda till uppblåsta värden – på fastigheter och aktier – som i förlängningen när bubblan spricker drar ner hela samhällsekonomin i djup kris. Är det något man tänker på när man sätter lön för vd?
– Absolut. Om man är en ansvarsfull ägare så är det väldigt viktiga parametrar. Det gäller att anpassa ersättningspaket till den verksamhet som ledningen har att hantera. Det som är bra i Sandvik behöver nödvändigtvis inte vara bra i Handelsbanken och tvärtom.

Ofta är en styrelseordförande vd i ett annat företag. Man får lätt intrycket att det rör sig om ett litet sällskap som belönar varandra.
– Så ser det inte ut överlag. Men det ser ut så i vårt system eftersom vi är ett investmentbolag som är aktiva ägare i styrelser och därför tillsätter styrelseordförande. Lön sätts av en ersättningskommitté som förebereder lönesättningen av vd men det är hela styrelsen som bestämmer ersättningspaketet till vd. Det är väldigt viktigt.
Så långt Anders Nyrén medan han fortfarande var styrelseordförande i Sandvik.

Inkomsterna pendlar upp och ner beroende på de rörliga ersättningarna. Strax efter finanskrisen hade Volvos vd en inkomst motsvarande 161 industriarbetarlöner och Scanias vd 103.

De lönsammaste företagen ersätter nödvändigtvis inte sina direktörer mer än andra. Gruvbolaget LKAB, ett av världens mest lönsamma, ger sin vd 14 industriarbetarlöner. År efter år. Just den nivån ansågs på 1980-talet hög  inom näringslivseliten. I dag är den nivån långt under snittet.

 Det betyder orden 

Aktieägarvärde: Det värde som skapas i ett företag och som går till aktieägarna, bland annat som aktieutdelning.

Avkastning på sysselsatt kapital: Ett sätt att mäta vinsten. Det sysselsatta kapitalet är det som ägarna lånat ut till företaget. Ersättningen betalas i form av aktieutdelning. Sysselsatt kapital kan också vara banklån.

Kassaflöde:
Om det rinner in mer pengar (försäljning, lån, nya aktier) i företaget än vad det rinner ut (avbetalningar, räntor, inköp och andra kostnader) så är kassaflödet positivt.

Resultat:
Vinst.

Option: Den som har en option kan köpa eller sälja en aktie till ett bestämt pris.

12 kommentarer till “Man måste kunna stå för sin lön

  • Helt horribelt! ! Utan arbetaren som med sin kropp och entusiasm bidrar med ett hederligt arbete stannar Sverige. Utan en topp direktör eller vd med fantasilöner så blir arbetaren kvar i företaget. Kan liknas vid en tratt, oavsett hur bred toppen är så förblir hålet i tratten lika litet för den vanliga arbetaren!

  • Bra artikel.
    Tyvärr prisar de stora företagens VD:ar sig själva så mycket de kan när aktieägarna och styrelserna godkänner det.
    Svårt att komma åt om vi inte gör som vissa partier föreslår fast tvärs om.

    Istället för att sänka lägstalönerna, som dessa toppfigurer också alltid förespråkar, skulle vi direkt sätta tak för högstalönerna och sedan sänka dem löpande.

    OBS!
    Ett bevis på att ingen någonsin tänker i de banorna är att i detta nu när jag skriver just här får jag felstavningsvarning på ordet högstalönerna men inte på ordet lägstalönerna.
    Detta i fackets egen tidning!
    Alltså skriver eller tänker ingen så alls och skriver det definitivt inte.
    Båda begreppen är korrekta ord men tydligen accepteras bara det ena som begrepp.

    Nu är det dags att ändra på det!

    Kul att se att ni faktiskt också nämner vad höga politiker och fackordföranden tjänar i jämförelse med de arbetare och väljare de företräder.
    Tabellen ni bifogar är bra och faktiskt lite oväntad.
    Den ger också anledning till en reaktion.
    Man kan undra olika saker även där.

    Hur kan en generaldirektör tjäna 18 ggr mer än en arbetare?
    Tänk på tågtrafikens ansvariga Trafikverket…….
    De har en sådan figur.

    Och varför ska den person som fått det ärofulla förtroendeuppdraget som arbetarnas toppföreträdare i LO få 5 ggr mer an de han företräder?
    Jobbar han 5 ggr så hårt, har 5 ggr så långa arbetsdagar eller har 5 ggr högre risk för arbetsskada än sina medlemmar.
    Tillkommer alla sidouppdrags ersättningar utöver den lönen?
    Och hur kan han ha tid med några sidouppdrag alls då han jobbar så extremt hårt?
    Är inte äran av att tilldelas detta uppdrag tillräcklig morot utöver säg 2-3 ggr arbetarlön?
    Han kan aldrig känna igen sig i en arbetares villkor utan att få det berättat och beskrivet det för sig av andra.

  • Jösses… OM nu de svenska direktörerna och VD:arna är så kompetenta som de vill göra gällande, varför är de då inte mer eftertraktade bland stora internationella företag? Hade de haft den kompetens de påstår, skulle det inte spela någon som helst roll hur mycket svenska företag betalat dem, eftersom de stora internationella företagen hade bjudit långt mer för att försäkra sig om den unika spetskompetensen…
    Nej, det handlar bara om ren girighet och (troligtvis) det faktum att de sitter i varandras styrelser och därför kan leka ”kliar du min rygg så kliar jag din” när det gäller lönesättningen.

  • Spelar ingen roll vad någon utanför deras krets har för åsikt.Har kommit för att stanna, Märk hur många arbetare som tror dom ar kapitalister och rösta borgerligt.Tragiskt

  • Spelar ingen roll vad någon utanför deras krets har för åsikt.Har kommit för att stanna. Märk hur många arbetare som tror dom är kapitalister och röstar borgerligt.Tragiskt

  • Om facket ska vara så bra, varför ställer man inte samma procent i löneökning som VD får till folket på golvet? Ja just det man har ju inget att sätta emot på lokal nivå när strejkrätten tas bort centralt.

  • Det som Anders Nygren framhåller om ”Folkhemmets” värdenämnare verkar han tycka är negativt, ett sådant synsätt gör att vi utesluter de från vanliga arbetare/medborgare inlärda begreppen. Vi kan inte överta aktieägrnas värderingar, oavsett vilka dessa är!

  • Det är genom arbetarnas slit som företagen går med vinst!
    Det är dags att visa lite uppskattning för ”fotfolket” istället för att en VD kan jobba fem år och sen leva resten av livet på den lönen!

  • Sedan finns ju alla statliga direktörer som borde besinna sig. Men något är på gång. Se här:

    Slut på generösa direktörsförmåner
    I dag står 18 före detta myndighetschefer på utbetalningslistan för inkomstgaranti och får i snitt 50 000 kronor i månaden utan att behöva arbeta. Flera av dem har fått pengar i flera år, men nu stramas generösa avgångsförmånerna för generaldirektörer stramas åt, rapporterar TV4Nyheterna.
    Från årsskiftet dras inkomstgarantin för myndighetschefer ner – från tio till max två år. Möjligheten att utnyttja inkomstgarantin och ha sidoinkomster försvinner också. Samtidigt stryps möjligheten att starta bolag, lagra vinsten och samtidigt plocka ut full inkomstgaranti.
    – Det är rimligt. Vi ska ha stöd för omställning och inkomstgaranti som säkerställer opartiskhet. Men det får ej vara regler som saknar stöd bland medborgarna eller är för förmånliga i förhållande till andra system som vi har, säger civilminister Ardalan Shekarabi (S) till TV4.

  • Vidrigt! Att ha 49 arbetarlöner är helt sjukt. 9 arbetarlöner är mycket, varför har vi accepterat detta? Samtidigt som kostnaderna i företagen begränsas till minimum, för att vara konkurrenskraftiga.

Vad tycker du om vd-lönerna?

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du kanske också vill läsa…

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

”Det blir svårt att få lönen  retroaktivt”

”Det blir svårt att få lönen retroaktivt”

De anställda på hustillverkaren Götenehus hoppas att företagets framgångar ska synas i lönekuverten, också i dem som redan har delats ut.

Löneligan för pappers- och massabruk

Löneligan för pappers- och massabruk

Har du högre eller lägre lön än dina kollegor på grannbruken? Nu kan du för första gången se hur lönen utvecklats de senaste åren. För alla skiftformer.

Höga löner hos de yngsta

Höga löner hos de yngsta

Nästan 37 000 kronor i månaden. Så mycket tjänar Pappers medlemmar under 30 år i snitt.

Här är lönerna på svenska pappersbruk 2019

Här är lönerna på svenska pappersbruk 2019

De anställda på Swedpaper i Gävle drar in de högsta lönerna i Pappers. Det visar Dagens Arbetes kartläggning för 2019. Och generellt gäller att löneskillnaderna mellan toppen och botten ökar.

Här tjänar kvinnorna tusenlappar mindre i månaden

Här tjänar kvinnorna tusenlappar mindre i månaden

Löneglappet mellan könen krymper långsamt. Inom GS är skillnaden allra störst på tidningsavtalet. Där tjänar kvinnor 5 200 kronor mindre i månaden än män.

Så får du rätt pengar

Så får du rätt pengar

Sedan 2013 har de flesta industriarbetare delpension. Du ska få extra inbetalning till tjänstepensionen. Men alla arbetsgivare betalar inte, och det är bara du som kan kolla att det blir rätt. Vi hjälper dig!

Nu syns kompetensen i lönekuvertet

Nu syns kompetensen i lönekuvertet

I åratal försökte klubben på Eson Pac förhandla fram ett löneavtal. Till slut satte de hårt mot hårt,
synade nedläggningshotet och lyckades.

”Nu är det mer rättvist”

”Nu är det mer rättvist”

Många tjänar långt under snittlönen, och kvinnor tjänar mindre än män. Inför varje avtalsrörelse dyker frågan upp: Hur blir lönerna mer rättvisa? För tre år sedan prövades en ny lösning – nu börjar resultatet synas.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

På Skandinaviska byggelement går fabriken för högtryck, trots coronakris.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?

Arbetsrätt Striden om las

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Släpp laghotet – förhandla vidare om las

Helle Klein: ”Både fack och arbetsgivare har varit tydliga med att det inte är mer tid de behöver utan mindre av politiskt tvång.”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

Utredningsförslaget kan inte tillåtas bli lag. I den kampen måste hela arbetarrörelsen ställa sig på rätt sida, skriver IF Metall-klubbens styrelse på AB Volvo i Umeå.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.