”Man måste kunna stå för sin lön”

Gapet mellan näringslivets toppar och arbetarna växer. I början av åttiotalet gick det 9 arbetarlöner på en vd-lön – i dag är siffran 49.

Direktörslönerna är inget som styrelserna gärna pratar om. Av 20 företag som Dagens Arbete kontaktade var det bara ett fåtal som ville prata.

Anders Ullberg är en av dem. Styrelseordförande för gruvbolaget Boliden, styrelseledamot i Atlas Copco och tidigare vd för SSAB.
– Man måste kunna stå för den lön man sätter och den lön man har.
Öppenhet lockar till jämförelser som i sin tur skruvar upp nivåerna, anser han. ”Fokuseringen kring vd-lönerna” hänger ihop med den öppna redovisningen som vi har i Sverige. Den har sina fördelar men lockar också till jämförelser direktörerna emellan.
– Jag tror inte att vd-lönerna hade stigit så mycket om vi inte hade haft den här öppenheten.

”Värderingsmässigt lever vi fortfarande kvar i folkhemmet.”

En av näringslivets verkliga tungviktare har varit Anders Nyrén. Som vd i investmentbolaget Industrivärden, styrelseledamot i Handelsbanken, SCA, Volvo och som nu senast styrelseordförande i Sandvik har han haft en nyckelroll i näringslivet – innan turerna kring SCA tvingade bort honom.
– Folkhemmet styr våra värderingar, säger han. Därför är det svårt att diskutera vd-löner.
– Det blir alltid svårt att diskutera saker och ting som upplevs sticka ut i förhållande till det stora flertalet.
– Vi har en sådan kultur i Sverige. Värderingsmässigt lever vi fortfarande kvar i folkhemmet samtidigt som vi befinner oss i en globaliserad värld där verkligheten ser annorlunda ut, säger Anders Nyrén.

I en undersökning slår LO fast att det går 49 industriarbetarlöner på en vd i näringslivet. Är det rimligt?
– Man ska ha stor respekt för att den frågan ställs. Samtidigt finns en global konkurrens om kompetens i dag. Vi behöver bara titta på riktigt duktiga fotbollsspelare eller riktigt duktiga ishockeyspelare. Det tror jag folk har lärt sig att acceptera. Gemene man har lätt att se att de är dugliga. Samma princip gäller för verkställande direktörer och andra ledande befattningshavare.

Hur många verkställande direktörer har fått jobb utomlands för att ersättningen i Sverige är för låg?
– Det finns ganska många exempel i dag. Men det är inte frågeställningen. Utan frågeställningen är: genom att vi betalar något sånär internationellt acceptabla lönepaket så lyckas vi behålla dessa toppkrafter i Sverige till gagn för hela det svenska samhället och hela det svenska näringslivet.

– Man kan också vända på det: i framtiden kommer svenska globalt verksamma företag sannolikt att rekrytera fler ledande befattningshavare utanför landets gränser. Marknaden för toppkrafter blir alltmer global.

Vilka drivkrafter belönas när ersättningen för en vd i Sandvik bestäms?
– Man börjar med att försöka bestämma vad som är marknadsmässigt. Ett lönepaket i ett svenskt industriföretag i dag består normalt av tre delar: fast lön, rörlig lön och ett långsiktigt incitamentspaket som oftast är aktierelaterat.

– När man sätter den marknadsmässiga grundlönen då finns det konsultfirmor som hjälper till att så att säga placera en ledande befattningshavare, exempelvis vd i Sandvik, och jämföra med andra bolag för att hamna i rätt spann.

– De två andra bitarna, de rörliga ersättningarna, handlar om vilka incitament och vilka drivkrafter man vill belöna beroende på i vilken utvecklingsfas företaget befinner sig. När det gäller vd är den övergripande faktorn resultatet. Kassaflöde och resultatutveckling. Det är det som skapar aktieägarvärde.

Man ska komma ihåg att det finns lika många forskare som betonar vikten av incitament som de som varnar för incitament

Nu senast fick Sandviks vd Olof Faxander sin bonus mer än fördubblad från 2 till 4,3 miljoner kronor. Vad är det han har fått extra betalt för?
– 42,5 procent är resultat, 42,5 procent är kassaflöde och 15 procent är personliga mål. Det som stack ut i år var kassaflödet.

Samtidigt är det flera mål som långt ifrån har uppnåtts. Tillväxten stannade på 2 procent i stället för målet på 8 procent. Ni vill ha 25 procents avkastning på sysselsatt kapital – det blev 13 procent. Varför bonus?
– Jo, men det där är de övergripande målen för företaget. Hans rörliga ersättning baseras på förväntad resultatutveckling och kassaflöde.

Olof Faxander får 4,3 miljoner kronor i bonus samtidigt som koncernen är mitt inne i en stor omställningsprocess. Hade det inte varit bättre att vänta med att höja bonusen tills man ser om omställningen verkligen har lyckats?
– Samtidigt vill vi se till att vi får en bra utveckling under tiden. Den kortsiktiga ersättningen är baserad på årets resultat och årets kassaflöde. Den långsiktiga baseras på övergripande mål och skapande av aktie-
ägarvärde under tiden.

Många varnar för att koppla ersättning till aktiekursen. Att det skulle locka fram kortsiktighet som äventyrar den långsiktiga konkurrenskraften. Ser du några sådana risker?
– Ja, just därför måste man vara noga med hur man utformar rörliga ersättningar. Man ska komma ihåg att det finns lika många forskare som betonar vikten av incitament som de som varnar för incitament. Det finns ingen enig akademisk slutsats i det här ämnet.

– Vad det handlar om är att se till att de långsiktiga målen – som ska skapa aktie-ägarvärde – är så utformade att de inte uppmuntrar ett kortsiktigt beteende som inte är till gagn på lång sikt.

– Jag tycker att vi i Sverige har utvecklat en ganska bra tradition och modell för hur man sätter de här parametrarna.

Efter finanskrisen varnades det för att höga ersättningar är skadliga för samhällsekonomin. Ökad inkomstkoncentration riskerar att leda till uppblåsta värden – på fastigheter och aktier – som i förlängningen när bubblan spricker drar ner hela samhällsekonomin i djup kris. Är det något man tänker på när man sätter lön för vd?
– Absolut. Om man är en ansvarsfull ägare så är det väldigt viktiga parametrar. Det gäller att anpassa ersättningspaket till den verksamhet som ledningen har att hantera. Det som är bra i Sandvik behöver nödvändigtvis inte vara bra i Handelsbanken och tvärtom.

Ofta är en styrelseordförande vd i ett annat företag. Man får lätt intrycket att det rör sig om ett litet sällskap som belönar varandra.
– Så ser det inte ut överlag. Men det ser ut så i vårt system eftersom vi är ett investmentbolag som är aktiva ägare i styrelser och därför tillsätter styrelseordförande. Lön sätts av en ersättningskommitté som förebereder lönesättningen av vd men det är hela styrelsen som bestämmer ersättningspaketet till vd. Det är väldigt viktigt.
Så långt Anders Nyrén medan han fortfarande var styrelseordförande i Sandvik.

Inkomsterna pendlar upp och ner beroende på de rörliga ersättningarna. Strax efter finanskrisen hade Volvos vd en inkomst motsvarande 161 industriarbetarlöner och Scanias vd 103.

De lönsammaste företagen ersätter nödvändigtvis inte sina direktörer mer än andra. Gruvbolaget LKAB, ett av världens mest lönsamma, ger sin vd 14 industriarbetarlöner. År efter år. Just den nivån ansågs på 1980-talet hög  inom näringslivseliten. I dag är den nivån långt under snittet.

 Det betyder orden 

Aktieägarvärde: Det värde som skapas i ett företag och som går till aktieägarna, bland annat som aktieutdelning.

Avkastning på sysselsatt kapital: Ett sätt att mäta vinsten. Det sysselsatta kapitalet är det som ägarna lånat ut till företaget. Ersättningen betalas i form av aktieutdelning. Sysselsatt kapital kan också vara banklån.

Kassaflöde: Om det rinner in mer pengar (försäljning, lån, nya aktier) i företaget än vad det rinner ut (avbetalningar, räntor, inköp och andra kostnader) så är kassaflödet positivt.

Resultat: Vinst.

Option: Den som har en option kan köpa eller sälja en aktie till ett bestämt pris.

Harald Gatu