Försvara öppenhetens Europa mot nationalismens farliga idéerDA:s chefredaktör Helle Klein uppmanar alla att rösta i EU-valet.

”Så stort att få skriva för industriarbetare! Det är tack vare er jag är här”Läs journalisten och författaren Alexandra Pascalidous första krönika i Dagens Arbete.

Inkomstklyftor skapar finanskriser

Analys. Toppen drog ifrån och klyftorna ökade. Den som inte hängde med i konsumtionskarusellen erbjöds billiga lån. Som upplagt för en ekonomisk krasch.

Var det ökade inkomstklyftor som bäddade för finanskrisen 2008–2009?

Ja, menar många ekonomer som analyserar och försöker dra slutsatser av efterkrigstidens djupaste ekonomiska kris. Den kris som kostade 70 000 svenska industrijobb på bara några höst- och vintermånader för drygt sex år sedan.

Finanskrisens orsaker diskuteras främst bland amerikanska och brittiska ekonomer. Det var ju i USA och i Storbritannien som det globala finansiella blodomloppet stannade av hösten 2008.

Det finns ett samband mellan finansiell oro, att hushållen tar stora lån och växande klyftor, anser många av dem.

Inkomstskillnaderna i såväl USA, Storbritannien som Sverige har ökat konstant sedan tidigt 1980-tal. Den senaste  LO-rapporten i ämnet, Makteliten svävar ovanför, visar hur särskilt näringslivets toppar drar ifrån i inkomstligan. Inte bara i förhållande till en genomsnittlig industriarbetarlön.

Näringslivets verkställande direktörer seglar också iväg gentemot andra eliter i samhället. Toppolitiker, generaldirektörer, chefredaktörer, höga jurister och tjänstemän – alla hamnar de på efterkälken i förhållande till direktörerna. Är det bra eller dåligt?

På 1980-talet ansågs ökade inkomstskillnader överlag vara en bra medicin för att få fart på tillväxten. Allt enligt anhängarna av ”nedsippringsteorin”.  När de rika blir rikare rinner rikedomarna nerför samhällspyramiden och kommer de flesta tillgodo. Det var till exempel så den amerikanske presidenten Reagans budgetminister motiverade upplägget med sänkta skatter för de rika.

I USA steg inkomsterna för de fem procent rikaste hushållen mellan 1983–2007 från 22 till 34 procent av de totala inkomsterna. Just den ökningen – med i stort sett samma procentsatser – hade skett en gång tidigare i modern amerikansk historia: mellan 1920 och 1929.

Inte nog med det.

Från 1983 till 2007 lånade folk så mycket för att hänga med i konsumtionsfesten att hushållens skulder som andel av BNP fördubblades. Precis samma sak inträffade som på 1920-talet.

Ökade inkomstskillnader plus ökad skuldsättning gav samma resultat såväl 1929 som 2008. En rejäl krasch.

Det är i alla fall så det beskrivs av två ekonomer på Internationella valutafonden IMF, Michael Kumhof och Romain Rancière i Inequality, Leverage and Crisis.

Där redogör de för hur den finansiella ekonomin svällde från 1980-talet och framåt samtidigt som utlåningen och skuldsättningen ökade.

Den höga utlåningen och skuldsättningen och den därpå följande finanskrisen har sin förklaring i de växande inkomstklyftorna, enligt IMF-ekonomerna. De delar in befolkningen i två skikt, olika stora: de rikaste 5 procenten som de kallar för ”investerarna” och de resterande 95 procenten, ”löntagarna”.

När inkomsterna växer för de rikaste vill de använda en del av sina stigande inkomster till att låna ut pengar till ”löntagarna”. Och ”löntagarna” – där de flesta har bara fått små eller ens några inkomstlyft – är i sin tur intresserade av att låna för att hänga med i konsumtionskarusellen.

De rika lånar ut.  De som inte är rika skuldsätter sig.

Deras förre chefsekonom på IMF, Raghuram Rajan, gav i sin bok Fault Lines häromåret skulden för finanskrisen just på de ökade inkomstskillnaderna i USA. Klyftorna pressade politikerna att göra något för de stora samhällsgrupper som halkade efter. Att höja skatter och bygga ut den offentliga sektorn var politiskt omöjligt. Däremot gjorde politikerna det lättare och billigare för allmänheten att ta lån.

Den amerikanska konsumtionen eldades på av billiga krediter.

Kumhofs och Rancières slutsatser har både ifrågasatts och fått eldunderstöd av annan ekonomisk forskning. Flera studier tar även med utvecklingen i Sverige i sina underlag. Bland annat Tuomas Malinen vid Helsingfors universitet som jämfört utvecklingen i åtta industriländer, från 1959 till 2008. Däribland Sverige. Hans slutsats i Does Income Inequality Contribute to Credit Cycles? är att växande inkomstskillnader ökar skuldsättningen bland hushållen.

I Sverige fortsätter hushållen att dra på sig allt större skulder i takt med att bostadspriserna rusar. I synnerhet bland inkomstgrupperna närmast under eliten. Skulderna är som störst bland de som tjänar mellan 46 000 och 85 000 kronor i månaden, enligt den statliga utredningen Överskuldsättning i kreditsamhället? som kom för några år sedan.

Sammantaget har de svenska hushållen skulder som motsvarar 175 procent av den disponibla inkomsten, alltså de pengar man har att röra sig med för att konsumera och spara.

Det är dubbelt så mycket som på 1980-talet.

Hushållens skulder har aldrig varit så stora, mätt som andel av den samlade produktionen av varor och tjänster, BNP.  I förhållande till BNP är hushållens skuldberg i dag dubbelt så högt som för tjugo år sedan. Mycket beroende på de stigande bostadspriserna.

Och samtidigt har inkomstskillnaderna ökat. Inte bara mellan en verkställande direktör och en industriarbetare. I Sverige, liksom i många andra jämförbara länder, går över en femtedel av de samlade inkomsterna till de rikaste 5 procenten av hushållen, enligt The World Top Incomes Database.

Klyftorna riskerar att  fortsätta att vidgas. I torsdags varnade Europeiska centralbankens ordförande Mario Draghi för ökade inkomstskillnader i spåren av ECBs egen politik. När räntorna pressas ned talar mycket för att börsen och fastighetspriserna pressas uppåt. Det spär på inkomstskillnaderna och det måste politikerna vara uppmärksamma på, manar Draghi.

Här hemma diskuteras amorteringskrav och lånetak. Men hur är det med inkomstskillnaderna? Spelar de någon roll?

Ökade inkomstskillnader + ökad skuldsättning. Vart bär det hän?

 

 


hg@da.se

4Kommentarer

Seppo Laine:

Frapperande ändå hur små nådegåvor från de rikaste, medelklassen behöver för att överge jämlikhetssträvanden.

Per Johansson:

Under senare del av 70-talet så var omvärldens ögon riktade mot världens jämlikaste land Sverige, men istället för att fortsätta kampen mot ett kanske ännu/totalt jämlikare land så bestämde Socialdemokratiska arbetarpartiet sig för att söka sig högerut och outtalat blev Socialmoderata arbetarpartiet, och tillåta både en ökning av vinstutdelningen i företagen och tillbakahållande av löneökningar, något som enligt min läsförståelse var totalt motsatt det arbete som skapat världens jämlikaste land och föranledde omvärldens studiebesök. Kan för mitt liv inte förstå detta evinnerliga suktande efter att tillfredsställa en minoritet av ett lands befolkning istället för det som var på gång genom det politiska arbetet som genomfördes under 1960- och 1970-talet, nämligen att tillfredsställa en majoritet av ett lands befolkning?

Min sjukliga misstanke är att dom kvarvarande ekonomiska krafterna som visserligen och återigen var i minoritet, ännu en gång har visat vilken makt denna minoritet besitter och därmed kan ändra ett lands politiska inriktning av agendan, trots att landet styrs av dom politiska motståndarna. Något som ytterligare belyser allvaret i mitt påstående det är när moderaterna i valrörelsen påstår sig vara landets enda arbetarparti och nya moderata arbetarpartiet var fött, och ingen på den socialistiska sidan ställde sig upp och skrek, eftersom inget frånsett smärre sminkösa ingrepp företagits för att föra det i högsta grad levande högerpartiet närmare epitetet arbetarparti. Något som för övrigt alltid varit ett skällsord och förnedrande för högeröron att få kastat i ansikte. Så kan också politisk prostitution uttryckas!

Fred Torssander:

Visst är det bra att nationalekonomer faktiskt nu efteråt vågar förklara varför det blev en börskrasch igen i New York 2008. De som kunde och varnade för krisen förtigs och förtalas nu som då. Speciellt intressanta i sammanhanget är Michail Kalecki och hans analys av motkrafterna mot den fulla sysselsättningen och Givetvis Monthly Reviews artiklar som beskrev krisen åtminstone närmare ett decennium i förväg.

Tobias Skåne:

Det finns fler alternativ till detta. Kolla bara vad som händer med Öckeröcheferna som beviljas skyhöga fallskärmar. Se länk. http://www.expressen.se/gt/kommuncheferna-fick-sparken–far-lon-i-5-ar/
Här kan man prata om lönegap eller inkomstklyftor som skapar finasiell kris.

Kommentera analysen här.

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Matts Jutterström är förbundsordförande för Pappers.

”En viktig röst för kollektivavtalen”

KRÖNIKADet är dags att rösta igen, och vad man än tycker om EU är det ett mycket viktigt val. Vill vi ha en union för eller mot trygga anställningar?

”Därför ska jag demonstrera 1 maj”

KRÖNIKATrots januariavtalets mindre bra delar är det betydligt bättre än alternativet. Nu ska vi driva politiken i en riktning som medlemmarna vinner på.

”Jag sjöng som ett as!”

TV-STJÄRNAHan sjöng hem hela Talang och blev en halv miljon kronor rikare. Den tävlingsinriktade pappersarbetaren Micke Holm är missnöjd med finalsången men börjar ändå tro ”att jag duger till någonting”.

Tyskar ska bygga elbilar i Trollhättan

Det tyska företaget Sonos ska börja tillverka elbilar på Nevs fabrik i Trollhättan – 260 000 under åtta år. ”Så här nära bilproduktion har vi inte varit på många år”, säger Stefan Larsson, ordförande för 170 IF Metallare på Nevs.

Läget på pappersbruken

Bruken ­fortsätter göra stora pengar

HÖGKONJUNKTURDen svenska ­massa- och pappersindustrin har en rejäl formtopp. DA:s årliga granskning visar att bara några av 60 arbetsplatser har problem med lönsamheten.

Lång kamp för ett erkännande

FÖRSÄKRINGSPENGARHon fick svåra utslag, andningsbevsär och huvudvärk på jobbet. Hon misstänkte skärvätskorna, företaget nekade ansvar – men Jaana Isaksson gav sig inte.

Industrin och klimatet

”Dags för kollektiv kamp för klimatet”

KRÖNIKANu måste vi i den internationella fackföreningsrörelsen stiga ner från åskådarplatsen och förena oss med Gretas rörelse, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

1

Ladda ner DA nr 4 här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

2

Så tar du hand om pannan

Tips från proffsetEn äkta gjutjärnspanna äger man inte – man lånar den av sina barn. Månadens läsarproffs visar hur du får den att hålla länge.

Vårbudgeten ger stöd åt arbetslösa och miljön

Regeringen ger i sin vårbudget bland annat ökat stöd till klimatsmart industri och satsar extra för att utrikes födda kvinnor ska få en chans till jobb. Men man tar också bort kravet på kollektivavtal för nystartsjobb och slopar skattesubventionen på gruvdieseln.

1

”Några över 55 år erbjöds 3000 kronor”

Vad hände sen?Britta Åhs-Niska blev efter 45 år av med jobbet när Electrolux flyttade tillverkningen utomlands. Nu är hon pensionär och nybliven hundägare.

”Som träslöjd i skolan – fast med metall”

PENSIONSAVGÅNGAREtt samarbetsprojekt i Värmland har gett över åttio arbetslösa ungdomar jobb i industrin. En av dem är William Sjöström på RZ Zampart i Karlstad.

Parterna överens om ABB

Tvisten vid ABB är löst. I de centrala förhandlingarna kom facket och arbetsgivarna överens om en lösning. Uppgörelsen är sekretessbelagd.

Nu börjar jobbjakten efter tunga varslet

NEDDRAGNINGTill sommaren ska 100 av 250 anställda bort på Hjältevadshus. "Trist att det är bostadspolitiken, och inte en lågkonjunktur, som har skapat krisen”, säger GS-klubbens ordförande Joakim Dacke.

BONUS I INDUSTRIN

Slopad bonus blev flextid

På Volvo Powertrain i Skövde och Köping byttes bonusen mot flextid efter en omröstning bland medlemmarna. Det ger bättre skydd i dåliga tider, säger Lars Ask, klubbordförande i Skövde.

Scania: Lika bonus för alla – utom ledningen

På Scania håller företagsledningen med facket: bonusen ska vara lika för alla. Men för höga chefer finns ett annat bonusprogram.

Astra Zenecas kommunikations­direktör: ”Man kan ta det som en sporre”

Man kan välja att gräva ner sig, eller se en låg bonus som en sporre. Det säger Astra Zenecas kommunikationsdirektör Jacob Lund i en intervju om kritiken mot företagets bonussystem.

”Nästa gång skär någon av sig handen”

Bonussystem kan vara bra men det finns risker. Och det är en fördel om de går att påverka i förhandlingar. Vi lät avtalssekreterarna med företrädare på Pappers, IF Metall och GS kommentera.

Verkstad, kontor eller fritidsgård?

ÖGONBLICKETKlockan är 16.25 på Mineteam i Gällivare. Vd:n Oskar Spets, i keps och Anton Joensuu tar en skejtpaus i företagets lokaler.

Svenskt Näringsliv vädrar morgonluft

Krönika”Nu utbasuneras det ena galna förslaget efter det andra, som inte på något sätt gynnar dig”, skriver Pappers förbundsordförande Matts Jutterström.

1

DA nomineras för sin förklarande journalistik

Dagens Arbete har chans att vinna tre av åtta klasser i Fackföreningspressens pris i år. Det står klart sedan vi nominerats även för ”Bästa avslöjande” och ”Bästa förklarande text”.

DA:s fotograf dubbelt prisad i Årets Bild

Dagens Arbetes fotograf David Lundmark tog hem två priser i finalen av Årets Bild-tävlingen i Jönköping. Han vann klassen ”Årets porträtt” och fick också pris för sitt uppmärksammade reportage om dödsolyckor.

Strokirk Landströms lägger ned tryckeri

Strokirk Landströms offset-tryckeri och bokbinderi i Lidköping läggs ned, runt 20 anställda kommer att varslas. Nya ägaren Exakta satsar i Malmö i stället.

DA:s redigerare kan prisas för reportage om klädindustrin

Dagens Arbetes redigeringsledare Isak Krantz kan vinna Fackförbundspressens journalistpris i klassen ”Bästa redigering” för reportaget om klädindustrin på Mauritius.

Talang-Micke lovar mycket hjärta i kväll

FinalI kväll sjunger pappersarbetaren Micke Holm från Piteå final i tv-programmet Talang. Exklusivt för DA:s läsare ger han ett smakprov på sin sång från sitt allra vanligaste repetitionsställe.

”Det började som ren självterapi”

DA MÖTERIndustriarbetaren Tommy Jeansson har skrivit självbiografin ”Ett myteri inifrån”, om att leva med psykisk ohälsa i 56 år utan att veta om det.

Industrin och jämställdhet

”Det gäller att fortsätta tjata och gnata”

Man kan inte ena stunden tycka att folk får göra som de vill med föräldraledigheten, och nästa stund klaga över ett ojämställt arbetsliv, säger förbundsordförande Marie Nilsson apropå IF Metalls jämställdhetskampanj.

1

Minska stressen med ökad jämställdhet

Ökad jämställdhet i vardagen är ett effektivt sätt att minska kvinnors dubbla stress menar stressforskaren Petra Lindfors. Här får du hennes bästa tips.

Skogsbrandens stockar blir fint virke

SOTIG MILJÖVINST Sågverket i Färila tar hand om det fullgoda virket bortom allt sot från sommarens bränder. Rickard Bruhn underhåller barkmaskinen flera gånger per dag.

Nu öppnar ett Marx-spa

Viskadalens folkhögskola inviger i dag ett spa där Karl Marx ska stå staty. ”Vi vill inte vara något 'Scandic' som många andra kursgårdar, tvärtom måste vi lyfta rörelsens rötter”, säger skolchefen Joakim Hjelm.

3
Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.