Industriarbetarnas tidning

5 000 i sänkt lön med nytt ackord

2 september, 2015

Skrivet av

I höstas fick monteringen och måleriet på Nibe i Markaryd nya ackord. Lönen sjönk med uppåt 30 kronor i timmen. Nu försöker facket få till en förändring.

30 kronor mindre i timmen innebär cirka 5 000 kronor mindre i plånboken på en månad.

– Vi trodde inte det var sant, säger arbetarna på måleriet.

Där har en investering i ny teknik ökat takten när sidoplåten till värmepumpar målas. Produktionen är taktad och för den enskilde finns inga möjligheter till upparbetning. Takten är given och den nya investeringen innebär 30 procent fler plåtar kan målas jämfört med tidigare.

Banan går – enligt de anställda – i en takt av 2 meter och 40 cm per minut. Innan den nya investeringen gick den långsammare, 2 meter i minuten. Magnus Håkansson, Jan-Åke Isaksson, Jonny Landén, Johnny Johansson och Ljubinko Cadjo upprörs av de nya ackorden.

– Vi jobbar hårdare. Det kan vi göra, men då ska vi inte ha sämre betalt.

Måleriet hade tidigare två skift med fem arbetare i varje skiftlag. Nu jobbar man bara dag och med en bemanning på fem personer.

– Bemanningen har halverats och ändå gör vi trettio procent mer. Tyngre har det också blivit.

– Vi är färre idag, takten högre och vi tjänar nästan femtusen mindre i månaden. Det är inte klokt om man får göra på det här viset.

Philip Magnusson, Nibe. Foto: Anders Andersson.
Philip Magnusson. Foto: Anders Andersson.

Även värmepumpsmonteringen har fått nya tider och nya priser. Där arbetar Philip Magnusson. Det har varit en hel del diskussioner om de nya ackorden, säger han. För de sju montörerna i gruppen har lönen sänkts med cirka 30 kronor i timmen, runt 5 000 kronor i månaden.

– Vi bryr oss inte om hur man räknar egentligen, bara det är rättvist. Nu avvaktar vi de fortsatta förhandlingarna och hoppas att man komma fram till ett bra resultat. Det vore ju bra att få veta vad som är rätt.

Därom tvistar facket och företaget. Joakim Reimerstam och Andreas Visser förhandlar för verkstadsklubben.

– Hittills har vi inte kommit någonstans.

De är noga med att påpeka att Nibe annars är en bra arbetsgivare. Företaget tror på produktion i Sverige, har investerat stora belopp och dessutom byggdes en ny fabrik för några år sedan.  Joakim Reimerstam:

– Vi är medvetna om att vi hela tiden måste bli effektivare om vi ska kunna behålla jobben och vara konkurrenskraftiga. Men det innebär inte att våra medlemmar ska tvingas betala tekniska förbättringar med sänkt lön. Det säger sig självt.

Andreas Visser:

– Det bästa hade varit om företaget nöjt sig med att betala ut samma lön som tidigare.

Verkstadsklubben är inte emot ackordslöner.

– Men de ska mäta rätt saker, Samtliga parametrar måste vara med, som rätt penningfaktor, säger Joakim Reimerstam.

De flesta, 370 av de cirka 540 verkstadsarbetarna på Nibe har ackord. Resten är tidavlönade. Ackorden varierar från raka ackord där hela ersättningen är rörlig till blandackord där den rörliga delen uppgår till 20 procent. Den genomsnittliga ackordslönen på 149 kronor i timmen vilket motsvarar 26 100 kronor i månaden.

Ackordstvisten på Nibe har även förhandlats centralt mellan IF Metall och Teknikföretagen. Den förhandlingen är i princip ajournerad i avvaktan på att företaget och verkstadsklubben ska hitta försöka hitta en lösning.

5 kommentarer till “5 000 i sänkt lön med nytt ackord

  • Ni som är medlemmar i IF Metall! Gå ur metall. Då har ni ”bara torskat 4400 kr. Ni får ingen hjälp av dom ändå! Metall har spelat ut sin roll som ett fack som hjälper sina medlemmar!

  • Arne Johansson med ditt sätt att tänka då är det nog bättre att vi skippar kollektivavtalet helt.
    Så du slipper allt det en fackförening faktiskt har hjälpt dig att få, för det behöver du inte!
    Semester och semesterlön och lön i pengar är ju onödig bättre att få betalt i pizza och boende.
    Att slippa jobba alla sju dagar i veckan och betalt för övertid och arbete på obekväm tid är också överskattat enligt ditt sätt att tänka i så fall.
    Sedan slipper du ju arbetskläder och en dräglig arbetsmiljö. Du slipper 8 timmars arbetsdag också.
    Du slipper vara trygg när du har fast anställning, skönt att kunna få sparka folk när man vill och för vad man vill bara för man hade en dålig dag som företagare.

    Och innan man skriver bör man kolla sin kunskap och källkritik.

  • Tanja, facket är viktigt absolut. Dock har de tappat förmågan att vara självkritiska. Pengar har dom! Men vart går dessa pengar? Passiviteten som facket har visat upp är under all kritik. Jag är inte emot facket men oviljan att förändras måste bort. Modanisera och förändra facket, sen blir jag gladeligen medlem igen. Bli mer demokratiskt och involvera medlemmarna mer! Facket är alldeles för centarlstyrt idag. Kollektivet ska rätta in sig efter beslut som majoriteten inte alltid står bakom. Sänk medlemsavgiften, den behöver inte vara så hög då det som sagt finns gott om pengar i föreningarna. Som tyvärr används som avlöning för förbundens ledare. Vissa har till och med högre lön än vår statsminister. Så Tanja, självklart är facket viktigt. Annars hade vi inte haft semester osv, men ska man acceptera förlegade tankegångar eller ovilja till förändring bara för det?

  • TANJA!
    Läs Aftonbladets ledaresida (Eva Franchell) 14 sept. Intressant läsning!. Metallbasarna som struntar i kvinnors löner!

  • Medlemsavgiften har sänkts och blivit ekonomiskt fördelaktigare då en försäkring ingår i avd 43:s avgift. Ekonomin i förbundet är transparent om man bevistar repskap och läser kongressbeslut där valda ombud röstar och beslutar. Idéer o tankegångar vill jag hävda ligger i framkant och förändring kan arbetsgivarna få till stånd om de är beredda att betala för det.

Kommentera artikeln

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du kanske också vill läsa…

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

”Det blir svårt att få lönen  retroaktivt”

”Det blir svårt att få lönen retroaktivt”

De anställda på hustillverkaren Götenehus hoppas att företagets framgångar ska synas i lönekuverten, också i dem som redan har delats ut.

Löneligan för pappers- och massabruk

Löneligan för pappers- och massabruk

Har du högre eller lägre lön än dina kollegor på grannbruken? Nu kan du för första gången se hur lönen utvecklats de senaste åren. För alla skiftformer.

Höga löner hos de yngsta

Höga löner hos de yngsta

Nästan 37 000 kronor i månaden. Så mycket tjänar Pappers medlemmar under 30 år i snitt.

Här är lönerna på svenska pappersbruk 2019

Här är lönerna på svenska pappersbruk 2019

De anställda på Swedpaper i Gävle drar in de högsta lönerna i Pappers. Det visar Dagens Arbetes kartläggning för 2019. Och generellt gäller att löneskillnaderna mellan toppen och botten ökar.

Här tjänar kvinnorna tusenlappar mindre i månaden

Här tjänar kvinnorna tusenlappar mindre i månaden

Löneglappet mellan könen krymper långsamt. Inom GS är skillnaden allra störst på tidningsavtalet. Där tjänar kvinnor 5 200 kronor mindre i månaden än män.

Så får du rätt pengar

Så får du rätt pengar

Sedan 2013 har de flesta industriarbetare delpension. Du ska få extra inbetalning till tjänstepensionen. Men alla arbetsgivare betalar inte, och det är bara du som kan kolla att det blir rätt. Vi hjälper dig!

Nu syns kompetensen i lönekuvertet

Nu syns kompetensen i lönekuvertet

I åratal försökte klubben på Eson Pac förhandla fram ett löneavtal. Till slut satte de hårt mot hårt,
synade nedläggningshotet och lyckades.

”Nu är det mer rättvist”

”Nu är det mer rättvist”

Många tjänar långt under snittlönen, och kvinnor tjänar mindre än män. Inför varje avtalsrörelse dyker frågan upp: Hur blir lönerna mer rättvisa? För tre år sedan prövades en ny lösning – nu börjar resultatet synas.

Bilarbetarna rasar mot chefernas lönelyft

Bilarbetarna rasar mot chefernas lönelyft

Chefstjänstemännen på Renault höjde sina löner med närmare 16 procent i fjol. Arbetarna fick nöja sig med 1,4 procent, vilket facket hävdar var en reallönesänkning. Nu kämpar man för ett rejält lyft under 2019.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

På Skandinaviska byggelement går fabriken för högtryck, trots coronakris.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.

Skyddsombudens dag DA uppmärksammar dem som värnar om din arbetsmiljö

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?

Arbetsrätt Striden om las

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Släpp laghotet – förhandla vidare om las

Helle Klein: ”Både fack och arbetsgivare har varit tydliga med att det inte är mer tid de behöver utan mindre av politiskt tvång.”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

Utredningsförslaget kan inte tillåtas bli lag. I den kampen måste hela arbetarrörelsen ställa sig på rätt sida, skriver IF Metall-klubbens styrelse på AB Volvo i Umeå.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.