Alltid minnas, aldrig normalisera

Plötsligt har det där brunblå blocket som ansågs omöjligt för några år sedan blivit verklighet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Replokalen är en magisk plats

Hur mycket får drömmar kosta?, undrar Carl-Einar Häckner.

Hälften så många arbetare på måleriet som tidigare, men produktionen har ökat. "Vi jobbar hårdare. Det kan vi göra, men då ska vi inte ha sämre betalt." säger Magnus Håkansson, Jan-Åke Isaksson, Johnny Landén, Johnny Johansson. Foto: Anders Andersson
Det bästa hade varit om företaget hade behållit de gamla lönerna, säger Andreas Visser i verkstadsklubben. Foto: Anders Andersson
Vi är inte emot ackordslöner. Men de ska mäta rätt saker. Samtliga parametrar måste vara med, som rätt penningfaktor, säger Joakim Reimerstam, ordförande i verkstadsklubben. Foto: Anders Andersson

5 000 i sänkt lön med nytt ackord

I höstas fick monteringen och måleriet på Nibe i Markaryd nya ackord. Lönen sjönk med uppåt 30 kronor i timmen. Nu försöker facket få till en förändring.

30 kronor mindre i timmen innebär cirka 5 000 kronor mindre i plånboken på en månad.

– Vi trodde inte det var sant, säger arbetarna på måleriet.

Där har en investering i ny teknik ökat takten när sidoplåten till värmepumpar målas. Produktionen är taktad och för den enskilde finns inga möjligheter till upparbetning. Takten är given och den nya investeringen innebär 30 procent fler plåtar kan målas jämfört med tidigare.

Banan går – enligt de anställda – i en takt av 2 meter och 40 cm per minut. Innan den nya investeringen gick den långsammare, 2 meter i minuten. Magnus Håkansson, Jan-Åke Isaksson, Jonny Landén, Johnny Johansson och Ljubinko Cadjo upprörs av de nya ackorden.

– Vi jobbar hårdare. Det kan vi göra, men då ska vi inte ha sämre betalt.

Måleriet hade tidigare två skift med fem arbetare i varje skiftlag. Nu jobbar man bara dag och med en bemanning på fem personer.

– Bemanningen har halverats och ändå gör vi trettio procent mer. Tyngre har det också blivit.

– Vi är färre idag, takten högre och vi tjänar nästan femtusen mindre i månaden. Det är inte klokt om man får göra på det här viset.

Philip Magnusson, Nibe. Foto: Anders Andersson.

Philip Magnusson. Foto: Anders Andersson.

Även värmepumpsmonteringen har fått nya tider och nya priser. Där arbetar Philip Magnusson. Det har varit en hel del diskussioner om de nya ackorden, säger han. För de sju montörerna i gruppen har lönen sänkts med cirka 30 kronor i timmen, runt 5 000 kronor i månaden.

– Vi bryr oss inte om hur man räknar egentligen, bara det är rättvist. Nu avvaktar vi de fortsatta förhandlingarna och hoppas att man komma fram till ett bra resultat. Det vore ju bra att få veta vad som är rätt.

Därom tvistar facket och företaget. Joakim Reimerstam och Andreas Visser förhandlar för verkstadsklubben.

– Hittills har vi inte kommit någonstans.

De är noga med att påpeka att Nibe annars är en bra arbetsgivare. Företaget tror på produktion i Sverige, har investerat stora belopp och dessutom byggdes en ny fabrik för några år sedan.  Joakim Reimerstam:

– Vi är medvetna om att vi hela tiden måste bli effektivare om vi ska kunna behålla jobben och vara konkurrenskraftiga. Men det innebär inte att våra medlemmar ska tvingas betala tekniska förbättringar med sänkt lön. Det säger sig självt.

Andreas Visser:

– Det bästa hade varit om företaget nöjt sig med att betala ut samma lön som tidigare.

Verkstadsklubben är inte emot ackordslöner.

– Men de ska mäta rätt saker, Samtliga parametrar måste vara med, som rätt penningfaktor, säger Joakim Reimerstam.

De flesta, 370 av de cirka 540 verkstadsarbetarna på Nibe har ackord. Resten är tidavlönade. Ackorden varierar från raka ackord där hela ersättningen är rörlig till blandackord där den rörliga delen uppgår till 20 procent. Den genomsnittliga ackordslönen på 149 kronor i timmen vilket motsvarar 26 100 kronor i månaden.

Ackordstvisten på Nibe har även förhandlats centralt mellan IF Metall och Teknikföretagen. Den förhandlingen är i princip ajournerad i avvaktan på att företaget och verkstadsklubben ska hitta försöka hitta en lösning.

Läs mer: Lön


hg@da.se

5Kommentarer

Arne Johansson:

Ni som är medlemmar i IF Metall! Gå ur metall. Då har ni ”bara torskat 4400 kr. Ni får ingen hjälp av dom ändå! Metall har spelat ut sin roll som ett fack som hjälper sina medlemmar!

Tanja:

Arne Johansson med ditt sätt att tänka då är det nog bättre att vi skippar kollektivavtalet helt.
Så du slipper allt det en fackförening faktiskt har hjälpt dig att få, för det behöver du inte!
Semester och semesterlön och lön i pengar är ju onödig bättre att få betalt i pizza och boende.
Att slippa jobba alla sju dagar i veckan och betalt för övertid och arbete på obekväm tid är också överskattat enligt ditt sätt att tänka i så fall.
Sedan slipper du ju arbetskläder och en dräglig arbetsmiljö. Du slipper 8 timmars arbetsdag också.
Du slipper vara trygg när du har fast anställning, skönt att kunna få sparka folk när man vill och för vad man vill bara för man hade en dålig dag som företagare.

Och innan man skriver bör man kolla sin kunskap och källkritik.

Gustav:

Tanja, facket är viktigt absolut. Dock har de tappat förmågan att vara självkritiska. Pengar har dom! Men vart går dessa pengar? Passiviteten som facket har visat upp är under all kritik. Jag är inte emot facket men oviljan att förändras måste bort. Modanisera och förändra facket, sen blir jag gladeligen medlem igen. Bli mer demokratiskt och involvera medlemmarna mer! Facket är alldeles för centarlstyrt idag. Kollektivet ska rätta in sig efter beslut som majoriteten inte alltid står bakom. Sänk medlemsavgiften, den behöver inte vara så hög då det som sagt finns gott om pengar i föreningarna. Som tyvärr används som avlöning för förbundens ledare. Vissa har till och med högre lön än vår statsminister. Så Tanja, självklart är facket viktigt. Annars hade vi inte haft semester osv, men ska man acceptera förlegade tankegångar eller ovilja till förändring bara för det?

arne johansson:

TANJA!
Läs Aftonbladets ledaresida (Eva Franchell) 14 sept. Intressant läsning!. Metallbasarna som struntar i kvinnors löner!

greken:

Medlemsavgiften har sänkts och blivit ekonomiskt fördelaktigare då en försäkring ingår i avd 43:s avgift. Ekonomin i förbundet är transparent om man bevistar repskap och läser kongressbeslut där valda ombud röstar och beslutar. Idéer o tankegångar vill jag hävda ligger i framkant och förändring kan arbetsgivarna få till stånd om de är beredda att betala för det.

Kommentera artikeln

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Avtal 2020

Vem vinner matchen?

Avtal 2020Lönen, flexibiliteten och arbetsmiljö är några de stora frågorna som står på spel i avtalsrörelsen.

Avtalsrörelsen från a till ö

OrdlistaVad betyder lönepott, fredsplikt, reallön? Här är guiden för dig som är vilse i avtalsspråket. Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra. Från a till ö.

Pappers avtalskrav: ”Vår bransch tål fyra procent”

Fyraprocentiga löneökningar, utökad ATK och högre delpension. Det är några krav som Pappers lämnade över till Industriarbetsgivarna under fredagen.

Kampen om flexibiliteten har börjat – igen

PERSPEKTIVArbetstid, bemanning, lön. Där står slaget om flexibiliteten. Om den handlar avtalsrörelsen, skriver DA:s Harald Gatu.

Industriarbetsgivarnas svar till Pappers: Märket gäller

Pappers kan glömma fyraprocentiga lönelyft. Åtminstone om Industriarbetsgivarna får bestämma, som menar att löneökningstakten snarare måste ner under dagens märke på 2,17 procent.

3

Arbetstid en stridsfråga i avtalskraven

Större möjligheter att variera arbetstiden och höjt övertidsuttag. Det vill Teknikarbetsgivarna se. IF Metall möter med krav på det motsatta.

GS: Arbetstiden måste bli mer förutsägbar

Flexibilitet eller förutsägbarhet. Det är makten över arbetstiden som blir den heta frågan i GS-fackets förhandlingar.

Vad är viktigast i avtalsrörelsen?

DA frågarVilka frågor är viktigast att ditt fackförbund driver i avtalsförhandlingarna? Vi frågade några industriarbetare vad de tycker. Nu vill vi även höra DIN åsikt!

4

Läroböckerna i ekonomi stämmer inte längre

PerspektivVi har sett det förr i avtalsrörelsens upptakt. Dagarna före jul överlämnar parterna detaljerade krav till varandra. Men den här gången är ingenting är som förut. Läroböckerna stämmer inte längre, skriver DA:s Harald Gatu.

1

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

3

Knarket i industrin

Sju industriföretag: så drogtestar vi vår personal

EnkätHur företagen hanterar drogtester och om någon åker fast skiljer sig åt. DA frågade sju stora industriföretag om drogtester och rehabilitering.

Måste jag kissa när andra ser på?

Koll påDrogtester av anställda ökar och fler åker fast. Bra för säkerheten, men vad händer med den personliga integriteten?

7

Maries son dog av en överdos

Marie hade förberett sig på det värsta. Men när sonen Pontus varit drogfri i flera veckor började hon hoppas.

Efter överdosen – här möts Viktor och Marie

DA dokumentärMarie förlorade sin son Pontus i en drogöverdos för snart två år sedan. Viktor, hans kompis, tog också en överdos vid samma tid, men överlevde. DA var med när de möttes igen, ett och ett halvt år efter Pontus begravning.

”Jag vill försöka vara drogfri”

Viktor fuskade sig genom drogtest flera gånger. Efter en överdos kom vändpunkten. Kompisen Pontus hade inte samma tur. Han dog.

1

Dagens Arbete granskar knarket i industrin

Fabriksgolven är knarklangarnas nya arena. Polisen står handfallen. Dagens Arbete granskar knarket i industrin. Läs de anställdas berättelser om hur de knarkat på jobbet.

2

”Allt gick att få tag på inne på Volvo”

Folk gick in på toaletten och knarkade. I nästan ett år jobbade Josef på Volvo i Göteborg – sida vid sida med påtända kollegor.

Droger på arbetsplatsen hotar arbetarens trygghet

DEBATTUnder för lång tid har politiken inte tagit det växande problemet med droger på arbetsplatsen på allvar, skriver riksdagspolitikern Mattias Jonsson (S).

SKR: Hindrar lagen att missbrukare söker vård?

I 31 år har det varit olagligt att använda droger i Sverige. Men effekterna av lagen blev inte vad man önskade. Nu vill Sveriges Kommuner och Regioner att lagen utreds igen.

1

Skyddsom­buden är livsviktiga

KRÖNIKASedan några månader tillbaka pågår en het debatt om de regionala skyddsombuden. För IF Metall råder det ingen tvekan om att regionala skyddsombud är ovärderliga, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Foto: Adam Daver

En sista vända med svarven

ÖgonblicketKlockan är 13.41 på Xylem Emmaboda

Gasutsläppet höll på att ta Claes liv

GasutsläppSkyddsmasken hjälpte inte. Claes Karlsson fick ingen luft och sprang för sitt liv. – Jag tänkte bara bort, bort, bort, säger han.

Så får du rätt pengar

Koll på Sedan 2013 har de flesta industriarbetare delpension. Du ska få extra inbetalning till tjänstepensionen. Men alla arbetsgivare betalar inte, och det är bara du som kan kolla att det blir rätt. Vi hjälper dig!

MBL får liv i poesin

Ombudsmannen Tomas Lundmark vet vad som rimmar på bemanningsanställd. Nu bokdebuterar han med en samling dikter om arbetet. Alla på rim såklart.

Guds hus byter roll

BildreportagetPrecis som Sverige genomgick Norge en väckelserörelse i slutet av 1800-talet och första hälften av 1900-talet. Och det byggdes mötes­lokaler över hela landet. I dag avvecklas de norska ”bönehusen” i allt snabbare takt.

Striden om arbetsrätten

Mattias Dahl på Svenskt Näringsliv och Torbjörn Johansson på LO

Överens om fortsatta Las-förhandlingar

Allmän visstid ska ersättas, omställningsstödet ska förstärkas och a-kassan stöpas om helt – det är en del av innehållet i den avsiktsförklaring som parterna kommit överens om inför fortsatta förhandlingar.

6

Kommer mitt jobb att bli mindre tryggt nu?

Kris inom LO, anklagelser om svek och lögner. När facket förhandlar med arbetsgivarna om anställningstryggheten har det väckt ilska och rädsla. Men vad handlar förhandlingarna om? DA guidar dig.

”Vi borde vara mer öppet kritiska till S”

REPLIK | LASDet handlar inte så mycket om intern information som att förbundet behöver visa sin ståndpunkt i den offentliga debatten när självklara fackliga frågor får stryka på foten, skriver Jan-Inge Ogenfalk i ett svar till IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

1

”Vi gör allt för att nå ut i de kanaler vi förfogar över”

REPLIK | LASVi delar inte bilden av att förbundet varit tyst i  debatten om januariavtalet och Las, och om informationen har drunknat i mediebruset är det beklagligt. Det skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson om kritiken.

”Er tystnad slår oss med häpnad”

DEBATT | LASDet hörs inte ett knyst från IF Metalls ledning, varken om att S genom januariavtalet säljer ut politiken, eller nu senast om turerna i förhandlingarna om las. Vi frågar oss varför, skriver flera tidigare förtroendevalda från IF Metall i Linköping.

1
Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.