Industriarbetarnas tidning

Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.

”Därför är klimatet en facklig fråga”

8 oktober, 2015

Skrivet av Per-Olof Sjöö

Per-Olof Sjöö är förbundsordförande i GS.
Per-Olof Sjöö är förbundsordförande i GS.

De fattiga drabbas först och värst av klimatförändringarna. Därför måste facket vara med och driva löntagarnas roll i omställningsarbetet.

december är det dags för COP21, det stora klimattoppmötet där världens ledare ska samlas för att diskutera klimatförändringarna. Av den anledningen höll världsfacket ITUC ett möte i Paris förra månaden, där jag hade möjligheten att delta för att diskutera fackliga strategier i klimatfrågan.

Jag får ibland frågan varför facket ska engagera sig i klimatet. Frågan är befogad, men om man tränger djupare ner i vilka utmaningar mänskligheten står inför är det lätt att konstatera att det i själva verket är en facklig kärnfråga.

Den utmaning vi står inför kan sammanfattas väldigt enkelt: Vi måste se till att den globala uppvärmningen bromsar in och stannar vid 2 grader. I praktiken innebär detta kraftfulla åtgärder för att ställa om ekonomin.

Vi måste ställa om till förnyelsebara energikällor samtidigt som vår energiförbrukning totalt sett ska minska. Det krävs en industriell revolution där fokus på hållbarhet ersätter industrialismens rovdrift på jordens resurser.

Det kan låta depressivt, men faktum är att även om omställningen är smärtsam kan det också skapas många nya jobb. Beräkningar visar att 2 miljoner jobb skulle behövas i EU-området enbart för att rusta upp och klimat-anpassa byggnader.

Det är här fackets roll är central. I omställning krävs det trygghet. Vad har vi vunnit om vi klarar klimatutmaningen men samtidigt skapar ny fattigdom? För att undvika det måste fackföreningsrörelsen vara på tårna.

Vi är vana vid omställning. Våra medlemmar upplever dagligdags hur industrin förändras. I dag är det marknadsdriven omställning, i morgon är det andra drivkrafter. Fackets roll är dock densamma, nämligen att alltid sätta löntagarnas villkor i centrum.

Det är också vår uppgift att gifta ihop fattigdomsbekämpning med klimatfrågorna. Tyvärr är det så att de svåra följderna av klimatförändringen redan är här.

Som vanligt är det de redan utsatta som blir värst drabbade. På den fackliga klimatkonferensen fick vi vittnesmål både från Filippinerna och Dominikanska Republiken om skadeverkningarna. Den bistra ironin i detta är att det inte är de själva som förorsakat skadorna. Ansvaret för det bär de rikare delarna av världen.

Att vända utvecklingen är sannolikt den svåraste uppgift mänskligheten stått inför. Världens ledare bär ett stort ansvar på sina axlar när de samlas i Paris i december. Jag tycker att chefen för Greenpeace, Kumi Naidoo, sammanfattade det bra på världsfackets klimatkonferens:
”Det handlar inte om att rädda jorden. Planeten finns kvar och återhämtar sig efter att vi försvunnit. Det är framtiden för människan som står på spel.”

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Dags för ett bättre normaltillstånd

Dags för ett bättre normaltillstånd

När vi söker oss ur krisen måste vi ta tillfället i akt att stärka välfärden. Det är rimligt att de företag som tagit emot stöd tar ett större ansvar framöver, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

Låt parterna ta hand om las

Låt parterna ta hand om las

En av de få saker vi vet säkert just nu är att arbetslösheten stiger, och väntas stiga ännu mer. Därför måste regeringen också ompröva kravet på ändringarna i anställningsskyddet, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

Vad är prislappen för folkhälsa?

Marknaden står handfallen inför den kris som coronaviruset skapat. De marknadsekonomiska instrumenten fungerar inte när det är andra värden än rent ekonomiska som ska in i ekvationen, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

”Nu är tid för solidaritet, inte höga aktieutdelningar”

Det är oerhört provocerande att företag tar del av ett krispaket finansierat av våra medlemmars skattepengar ena stunden för att sedan dela ut vinster till aktieägarna i nästa, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

”Räta på ryggen, alla välfärds­arbetare”

Det gäller att arbetsgivarna förstår att utan ert kunnande skulle inte en enda produkt lämna utlastningen. Det ska synas i de nya kollektivavtalen, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

Tacka facket för 5 000 mer i månaden

Att välja bort facket för att det är för dyrt är ett vanligt argument. Och samtidigt så fel – det skulle kosta oss så mycket mer om facket inte fanns, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Årtiondets första utmaningar är här

Det är inte lätt att sia om framtiden. Men klart är att två stora fackliga utmaningar väntar oss redan i närtid. Ett nytt kollektivavtal och förhandlingarna om arbetsrätten, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Häng med oss på avtalsäventyret!

Någon arbetsgivare undrade vilken verklighet vi lever i när vi redovisade avtalskraven. Svaret är att vi – till skillnad från vissa – är fast förankrade på moder jord.

Här är striderna vi måste utkämpa

Här är striderna vi måste utkämpa

Våra arbetsvillkor hotas just nu av flera olika politiska förslag. Nu gäller det att vi håller ihop och bemöter dem, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Är det här verkligen liberal politik?

Man kan bli förbannad på S när de lägger fram en budget för rika män. Men ännu mer på de liberala partierna som kräver dessa kompromisser, skriver Per-Olof Sjöö, förbundsordförande för GS-facket.

Avtal 2023

Facken säger nej till första avtalsförslaget

Facken säger nej till första avtalsförslaget

”Nivåerna måste upp”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.

NATTENS ARBETE

Pusslet går ihop tack vare nattis

Pusslet går ihop tack vare nattis

Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.

Trettio år av sent sällskap

Trettio år av sent sällskap

En del har musik i öronen när de jobbar. Andra har Karlavagnen.

Här är bästa nattkäket

Här är bästa nattkäket

Skift- eller nattarbete? Forskaren Maria Lennernäs Wiklund tipsar om vad du bör äta – och när.

Hur ska skiftgåtan lösas?

Hur ska skiftgåtan lösas?

På en skiftlagsträff i Skoghall försöker man skruva till det perfekta schemat. Kan man ha dygnet runt-drift utan att det går ut över de anställdas hälsa? Sveriges ledande forskare har svaret.

Så skapas det bästa skiftschemat

Så skapas det bästa skiftschemat

Du riskerar hälsan när du jobbar skift. Men det finns en effektiv lösning: arbetstidsförkortning.
Det anser Göran Kecklund, professor vid stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Hur påverkas kroppen – och knoppen – när man är vaken på natten? DA:s expert reder ut det du behöver veta om återhämtning, dygnsrytm och den biologiska klockan.

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Alla föräldrar borde ha lagstadgad rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid. Det tycker både röda och blå i riksdagen. Men där får de inget gehör.

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

I dag jobbar många maskinförare tvåskift. Arbetet är detsamma kvällstid, men känslan en annan. Mats Lind och Patrik Olson kör utanför Skinnskatteberg en mörk och snöfri kväll i februari.

”Vi kommer hitta andra livsformer”

”Vi kommer hitta andra livsformer”

Mekanikern Jim Gage har byggt teleskop och konstruerat maskiner som gör att han kan fotografera och filma fenomen i rymden.

Nattens rytm

Nattens rytm

Ulf Isacson började att fotografera när han arbetade som taxichaufför. Bilderna i reportaget är från hans bok Jag valde bort dagen.