”Tillsammans har vi slagkraften”

Att ha många medlemmar i ryggen ger oss en fantastisk styrka. Dessutom är de beredda att ta fajten om det skulle behövas – och det vet arbetsgivarna …

IF Metalls utgångspunkter i avtalsrörelsen är tydliga:

Våra medlemmar ska ha reallöneökningar – mer pengar på kontot när lönen kommer.
Vi ska även i fortsättningen ha rikstäckande kollektivavtal. Det är den enda garantin för att alla ska få del av löneförhöjningar och bättre villkor.

Sverige har fantastisk industri och fantastiska industriarbetare som tar ett enormt ansvar för att företagen ska kunna tillverka produkter av världsklass. Genom sina insatser adderar de svenska industriarbetarna i dag ett högre mervärde till företagens produkter än vad de någonsin gjort tidigare.

Att det ökade mervärdet ska motsvaras av högre lön är både logiskt och rimligt. Vårt arbete är en förutsättning för att företagen ska blomstra och utvecklas.
Utan oss, inga vinster.

I flera decennier har vi ställt upp på förändring i form av automation och robotisering. Att bromsa den tekniska utvecklingen har aldrig funnits på vår dagordning och så är det inte nu heller. I stället vill vi att industriarbetarna ska få möjligheter att bygga på sin kompetens för att aktivt kunna bidra när utvecklingen tar tekniksprång som till exempel den pågående digitaliseringen.

Det ligger i allra högsta grad i våra medlemmars intresse att på olika sätt stärka industrins ställning. Ju starkare och mer konkurrenskraftig industrin blir, desto tryggare blir jobben och desto större blir kakan som kan fördelas mellan företag och anställda.

För att skapa rättvis fördelning är det avgörande att hålla fast vid de rikstäckande kollektivavtalen. Alla måste få del av löneutvecklingen, oavsett om man arbetar på ett stort eller litet företag och oavsett var i landet man bor och arbetar.

Arbetsgivarna har flaggat för att skrota de rikstäckande kollektivavtalen och de pratar mycket om flexibilitet. De vill ge möjligheter för företag att öka arbetstiden vid behov, helst utan att behöva betala mer. De vill öppna för företag att sänka löner i lokala förhandlingar.

En sådan inriktning kan vi aldrig acceptera. Den skulle riva upp samförståndet och det gemensamma arbetet för industrins utveckling som finns i Industriavtalet från 1997.

I motsats till dem som väljer sifferlösa avtal tar IF Metall ansvar. Vi ser till att löneökningarna inte skenar i väg. Lönelyften måste hålla sig inom ramarna för vad som är gångbart för samhällsekonomin för att inte driva fram en osunt hög inflation. Vi tar också hänsyn till industriföretagens behov och utveckling. Det måste finnas pengar till investeringar i bland annat produktionsmetoder och maskiner.

Det kommande halvåret lär bli högintressant. Åtta av tio industriarbetare i Sverige står bakom oss i avtalsförhandlingarna. Det ger oss slagkraft och skapar en hälsosam respekt hos arbetsgivarna.

Anders ferbe